Lasses minneslappar och tankenotiser från Susnet:

Totalt: Månad: Vecka: Dag: Instagram

Leta i den här bloggen

2009-12-25

Fri och obunden TV - tre minuters nyheter

I alla fall vid 12-slaget i dag, Juldagen. Tre minuter. Tittar just nu på en mycket bra nyhetsutsändning på en reklamfinansierad kanal. Tror jag, vet inte om TV5 MONDE är reklamfinansierad. Struntar i det gör jag med, nyheterna håller på än, de startade vid pass 13:30.

De visade bilder på påveattacken, poliser som delade ut presenter till de bilförare som inte hade alkohol i blodet (ja, ja, jag vet, det ÄR svår balansgång med uppmuntran kontra straff), de visar reportage över julfirandet över hela världen, reportage från restauranger i någon fransk stad som gav mat till mindre bemedlade. Kort sagt, nyheter, om väsentligheter i världen och livet.

De tre minuternas svensk nyhetsbevakning i bildform jag fick idag för mina licenspengar minns jag inte ens vad de handlade om. Inte ens om jag anstränger mig.

Fortsätter med min johan&nyström-kaffe och hembakt brocc...äsch, cantuccini var det ju.

2009-12-20

Kultur på recept

Det finns redan. På försök i två städer. Där ser man. En vitrock i Göteborg har kommit på att det är nyttigt för folk med stressrelaterade sjukdomar eller fibromyalgi. Nyttigt alltså för vissa personer med kultur, måla, gå på museum eller njuta av konserter.

Där ser man. Det som kulturarbetare alltid sagt, kulturen spelar roll. Kulturen behövs, kulturen bidrar till ett friskare samhälle. Så sant som det är sagt.

Linköpings kulturliv drabbas då och då av dårskapsförslag, biblioteksnerdragningen var den senaste. Som motades i grind. Förtjänstfullt av kulturchefen Åsa på Corren, bland andra.

2009-12-17

Som ett tidshopp

I Helsingborg, alldeles vid Kärnan på torget hoppade tiden till. En dam hälsar på en farbror, som lyfter på sin keps för att hälsa. Det var som om jag förflyttades till 40-talet. Eller till filmens pilsnervärld.

Det är som om vi glömt bort att faktiskt ordentligt hälsa på varandra. Detta gjorde farbrorn med kepsen, som om tiden stått still.

Och damen.
Hon log.

2009-12-15

Har inte många minnen av Karin, min faster

som somnade in i morse.

De är inte många minnena, men de jag har är ljusa. En glad ganska kort kvinna om jag kommer ihåg rätt, med intensiva ögon. Hennes tvillingbror dog för många år sedan.

Karin har somnat in, en avlägsen faster som plötsligt kommer väldigt nära.
Och berör.

Vi dansar en stund på jorden som Cornelius skriver, Karin dans varade i 92 år.

2009-12-09

Intentionen är troligen god

Det inbillar jag mig faktiskt att den är med sjukförsäkringen, jag tror inte någon om ont. Meningen

"inte minst för den mediala bild som utmålas av omförsäkringen och andra förändringar"

ger mig fnissattacker. De valda ministrarna kan ju inte att skriva "kvällstidningsjournalistik" eftersom våra svenska största tidningar från höger till vänsterkanten har gjort stora reportage om förändringen. Artiklarna har inte varit odelat positiva. Något måste ju vara lite tokigt, eller har den dynamiska duon mer otur än ni-vet-vem när de tänker...man undrar...

Det slår mig att ministrarna och (r)alliansen i detta fall har en farlig gruppdynamisk trångsynthet. De undanlät att lyssna på egna experter och ibland kan det vara nyttigt att vara lite motvalls. Möjligen - säger möjligen - finns det så kallade smitare eller latmaskar bland de sjukskrivna, de är få om ens några. De som nu möjligen kan kallas smitare har troligen psykiska bekymmer efter långvarig sjukdom i kombination med frånvaro från arbetslivet.

Jag kan inte befria mig från tanken att "genom sig själv känner man andra", den människosyn som präglar detta förslag delar jag inte. Som vore vi svenska folk ett gäng tjuvar, smitare, banditer eller ett gäng sveda-värk-och-bränn-kärringar, SVBK som det stod i journalerna en gång i tiden.

Idag står det kanske fibromyalgi. Tror jag. Men jag vet inte. Ont hade de ju. Vetenskapen går framåt och på denna vetenskapens väg går vi två ministrar till mötes, som vill föra oss tillbaka till stupstocken, ättestupan och andra medeltida straffmetoder.

Försäkringskassans ordförande avgick med dessa ord

- Det som stötte mig mest var det att om man inte lyckats bli frisk inom sex månader så ska man prövas mot hela arbetsmarknaden. Då kan man tvingas säga upp sin anställning för att söka ett annat jobb. [...] Tänker mig in i hur det är att råka ut för en trafikolycka som kräver längre rehabilitering än ett halvår eller en cancersjukdom eller någonting.

2009-12-07

GDSGD-faktura

Fick en sådan idag, eller i fredags om det ska vara korrekt. Det ska det ju, i alla fall när det gäller fakturor. Beställde diskmaskinshjul till diskmaskinen för någon månad sedan, på nätet.

Det gick bra.

Efter fyra dagar, helt OK tidsrymd tycker jag faktiskt, ringde en person och sade att han kunde beställa dem. Såväl till över- och underkorgshjul beställdes. Gott nog.

När de anlänt ringde han igen och sade att han kunde svänga förbi med dem. Jag tackade och sade det var ju bra. Sedan frågade jag om de var lätta att montera. Ja, sade han. För annars - och nu kommer det - kostar det väl pengar sade jag.

Jo, svarade han. Och vi har en timmes minimidebitering. Nå, sade jag, provar att montera dem själv. Det lyckades jag med, hade en underkonsult som gjorde det :-).

Nu kom GDSGD-fakturan - Går Det Så Går Det-fakturan det var upptaget 330:- för beställning (?) och leverans av diskmaskinshjul. 1 timmes debitering.

Ringde till faktureringsavdelningen. Var samlad. Och lugn. Under hela samtalet. "Det kostar ju så fort vi åker ut..." försöktes det med. Icke sa Lasse, eller Nicke för den delen. Förklarade att om jag fått reda på att utkörning av diskmaskinshjul kostar 330:- hade jag hämtat dem själv. SÅ KLART.

Sedan när luren var pålagd utbrast jag så grannen hörde det "Är de dumma i hela huvudet?" Men det är väl det de inte är. För en del betalar snällt. GDSGD-faktura.

2009-12-05

...det är i mötet det händer.

Så är det. Mellan människor. Inte på TV, inte i radio - eller kanske ja, mer där i så fall för det finns inget visuellt liksom - inte i tidningarna modell kvälls.

Det är i mötet det händer. Mellan människor. Små som stora, tjocka som smala, unga som gamla. Saknar fortfarande den gamla människan på fiket. Fiket. Med stort F. Vart tog hon vägen. Våra stigar har missats. Tänker på henne då och då. Maken gick bort för en tid sedan, och hon är allena.

Men fikar. Det gör hon.

Umgås det gör hon också. Möts. Det görs med. Också. Mötet mellan människor, mötet människor emellan. Emellan oss finns ett liksom ett litet mellanslag. Och det är där det händer, i tomrummet. Eller i "tomrummet". Då sker det något.

2009-12-03

Stavning av engelska ord

Kan absolut inte stava till ordet subsidiaries - alltså dotterbolag eller underavdelningar kan det kanske också betyda. Ja, jag vet att det går att googla upp vad det betyder. Googla fram kan det heta, men det implicerar att man kan googla bak. Googla fel kan många göra. Men stava var det, subsidiaries, skitsvårt.

Vet knappt hur det uttalas, sluddrar liksom över det när jag måste säga det på engelska...så kan det vara. Men Word är bra dårå, i detta fall. För jag gissar liksom en stavning som Word kan rätta till, och vips så kommer subsidiaries fram. Så där bara.

Men lära mig stava till det vete fan om jag kommer att göra.
Tja. Vad skriva. Inte vet jag. Så varför skriva?

För att livet är som livet är. Oförusägbart. Det kanske är det som är meningen.

Med livet menar jag.

2009-11-17

Oui, je sais. Timmen är sen...

Men vem bryr sig...
När man träffat vänner från "förr". Förr. Vaddå förr.

Ja, inte vet jag okronologisk som jag är. Men i alla fall. Agnas, Lind och söner. Slår till igen. Tror jag det stod. Men men...vi säger det för berättelsens :-) skull.

Så stod det en gång på ett lika mystiskt som unikt visitkort jag hade en gång i "tiden".

Idag stod tiden still. På Nalen. Det fanns ett gap, eller GAP som det heter nu. Och skriver man GAP ska man göra en GAP Analysis. Jag avstår från den, inte på grund av den sena timmen utan för att jag väljer att avstå. Så är det med tiden. Man förstår när man ska avstå.

Tower Of Power still going strong. Faktiskt, i alla fall basisten och trummisen. Om jag säger så.

2009-11-06

Nyorden skördar nya offer

"Västerländsk humanism" säger sig KDs representant Yvonne Andersson värna om. Ska jag då liksom, eller hur hade hon, jag menar, ska jag inte vara human mot min goda vietnamesiske - eller om han är kines jag vet faktiskt inte, bryr mig inte om det heller - vän? Eller hur hade hon tänkt sig en "västerländsk humanism".

Som om den österländska eller den sydafrikanska humanismen inte är human.

Yvonne Andersson, det finns en enda humanism. Den har inga grader, ingen kategori, inget förled, ingen bestämning, inte i min värld. Här på planeten jorden där vi människor lever, till väster, norr, öster och syd finns enbart humanism. Den har ingen färg och inte heller något väderstreck.

Perspektivet avgör vad som ligger västerut.

Ställ in cykeln Yvonne där den ska vara, den här stigen ska vi inte trampa upp igen. Det har gjorts förut och leder bara till elände.

Ungdomsbrottsligheten förresten stävjas förresten genom att man sätter gränser inte att man flummar om värdegrund. Det är ett för trubbigt ord. Uppenbarligen.

2009-11-05

De kloka i Svenskt Näringsliv...

De kommer fram till slutsatsen, bland annat får vi verkligen hoppas, att om lärarna ägnar mer tid åt undervisning i stället för administration blir eleverna bättre. De får högre kunskaper. De slår också fast att skolan ska vara lika bra, för alla. Nähä...

Det är ju fantastiskt. Att ingen kommit på det tidigare. Om man tillbringar tid i klassrummet så lär sig eleverna mer. Otroligt. Slå på stora trumman, ring pressen, stoppa pressarna ropa Heureka!

Svenskt Näringsliv har andra annonser ute nu, helsidor. Vi ska tänka på att det går dåligt för företagen nu. Det gööööör det. Aj aj aj. Utom för SAS...och det står inte en vers - eller refräng för den delen - om att pengar räcker till bonus för dirktörerna. Till och med när direktören den stackaren har åstadkommit ett minusresultat...inget vers om skattepengar som måste rädda bankerna.

Inget om att en del konkurser är nyttiga och ibland nödvändiga rekonstruktioner för att återbilda företaget. Och rädda det.

Det är nog samma kloka personer som står bakom annonsen som står bakom slutledningen att om läraren ägnar sig huvudsaklingen åt undervisning så lär sig eleverna något.

Stoppa pressarna! Ropa Heureka!

2009-10-29

Hemvändare - det vore något det

Ett reportage på P1 - var annars? - fångade mitt intresse för ordet. Hemvändare. Det ligger något tryggt i det. Man vänder hemåt, och då menas att jag inte går hem vid dagens slut till mitt (nuvarande) hem. Utan man vänder hemåt till sin hembygd, sina rötter. Man söker inte rötterna. Man vänder sig hemåt.

Till den barndoms trygga värld vi kanske alla eftersöker hela livet. Varma somrar - ingen kommer ihåg regnet från när man var "liten" - vintriga snörika vintrar utan slask, kärleksfulla kanske ibland kravlösa ögon från mammor och pappor.

Hemvändare. Vänd hem! Bryt upp. Åk hem!

"När kommer du hem?" sporte dottern via mess häromdagen. Minns inte var jag var någonstans, på landet, på jobbresa, i San Francisco. Vet inte. Vet bara att någon undrade när just jag kom hem. Till hennes trygghet, vill jag tänka.

För min hembygd är ju inte där jag bor nu, men hennes hembygd är just där jag bor nu.

Om detta måste jag kontemplera. Det blev för omvälvande.

2009-10-28

Keith Floyd är död

Kocken ni vet. "A splash of this and a dash of that". Underbar kock. Minns när han gjorde en filé genom att lägga den i en motor under en resa i en öken...jag menar...det går inte att tycka illa om en sådan kock.

Är inte ensam. Visar det sig vid lite googlande. Mr Oliver, nakne kocken, inspirerades av Floyd. Och...innan Floyd var matlagningsprogram rätt tråkiga. Det måste man ju erkänna. Att Floyd förnyade programformen.

Det visar sig att han bodde i närheten av Avignon...så...teoretiskt kunde jag träffat honom eftersom vi är 2/52-dels fransoser.

Kudos Floyd.

2009-10-27

Ytterbyskolan i Kungälv

Ska ha pris. Voffo det då?

Jo, det ska de, skolan har satt kraven i samhällskunskap på en nivå som tilltalar mig. Säger man "hora", "bögjävel", fitta", "kuk" eller "CP" åt någon elev - ja, eller lärare med antar jag - så får man underkänt i ämnet samhällskunskap. Tolkningen av kriterierna bör sprida sig till andra skolor, för att stävja inflationen i språket när det gäller skällsord.

Drar mig till minnes att vi väldigt sällan sade "idiot" till den vi ansåg vara idiot. Det kostar ju på liksom, även om man är tonårsstinn av hormoner. I undantagsfall skedde det säkerligen. Dessutom är det så att den som man ansåg vara idiot inte alls är det. När man får skingra hormondimman från tonåren.

Sättet som de prisvinnande - ja, några lärarare har fått pris, dock inte på den skolan misstänker jag - lärarna hanterade orden var intressant. Alla kända skällsord skrevs upp på tavlan, och sedan diskuterades hur man skulle vara om man inte är "hora", inte är "cp" etc.
Då utkristalliseras ju vad det lider en norm. Smart.

Men - och det är viktigt - ingen tvingades in i normen. Vill man ha kläder på sig som associeras till en cineastisk norm på en hora får man så klart det.

En gosse sade att om man inte får använda dessa skällsord så kanske det leder till slagsmål. Eh. Va? Jasså. Gör det? Jag trodde det ledde till tystnad. Men men vi säger att han var hormonstinn.

2009-10-26

De' e' mycke' nu

Det är Jan G - skriver jag för jag inte orkar leta reda på att han stavar sitt namn Guillou - och det är IB och det är baconfeber och det är fan och hans moster. Och det är rödvinsvänstern och vitvinshögern och det är hatgrupper på FaceBook och det är SMS - just nu kom ett - och fan och hans faster. Och det gissas hit och dit om ditten och datten.

Fy vad trött jag är på det.

Tacka vet jag en cappu och ljugarbänken:-)

2009-10-25

Neruda - trumpetkonserterna

De är underbara! Eller om han nu skrivit endast en. Men det tror jag inte. Lyssnar på dem på spotify. Så klart. Var annars...hittade dem av en slump, googlade lite och fann en norska som spelar trumpet. Hm....vad hette hon nu igen...tur man kan googla...Tine Ting Helseth heter hon.

Mycket bra.

Och friskt att höra något annat än Hummel, Haydn och Mozart. Trumpetkonserter alltså. Hummel är visserligen en favorit, den är livligare, intimare och lurigare att spela än Haydns. Tycker jag dårå...

2009-10-22

SEB förnekar sig inte...

De har slagit två rekord under hårfönens ledning. Högsta intäkterna på länge samtidigt som det är det sämsta resultatet på länge. Då får man ligga i för att uppnå det. Helt otroligt.

Tur man bytt bank.

2009-10-18

San Francisco


Där lämnar man hjärtat. Hittade ett som synes, som lämnats. Ett stort ett, nu tror jag inte det behöver vara stora hjärtan man lämnar, det räcker så gott med småhjärtan. Hjärtan likafullt är de ju. Så det så.

Satt på ett ställe i fredags som hette Cafe de la Presse. Ett franskinspirerat ställe. Trevligt som tusan, stötte på två vänner som var ute och bara liksom var ute. Det bästa sättet att vara på. Språkade - så klart - med dem. Det visade sig att dricksen avräknas den fasta lönen på serveringspersonal i USA. Hade en aning om att så var fallet. Men fick det nu bekräftat.

Kompisen till tjejjen som arbetar på restaurang skulle till Afghanistan i juli nästa år. Lite underligt, han var liksom inte den typen. Och nu var jag fördomsfull inser jag. Men i alla fall.

Det är ett lugn över San Francisco som inte finns i New York City. Där ränner de runt så mycket, men inte i San Francisco. Det är mer laidback. Klart det är fasligt med alla uteliggare och hemlösa, men klimatet tilltalar samt det faktum att de får ut pengar trots att de inte har en hemadress.

Någon gång åker jag tillbaka och bara är i stan. Utan konferens, utan möten och utan dator. Eller nä, kanske inte utan dator...

2009-10-02

Varav hjärtat är fullt

Dottern fyller år idag. Det kommer texter från filmer med musik som handlar om att fylla just sjutton. Sjutton år tror jag visst att jag var...och
You are sixteen going on seventeen
Baby, it's time to think
Better beware, be canny and careful
Baby, you're on the brink
En dotter som fyller år fyller en pappas hjärta. Men som Gibran säger, ni vet han som skrev Profeten...:

Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut som levande pilar.

Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.

Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen, som flyger, älskar Han också bågen, som är stadig.

Om jag lyckats vara en stadig båge betvivlar jag. Men jag gör så gott jag kan.

2009-09-28

Det brast. Det gör det ibalnd.

Och det stavas ibland. Men jag tänker inte rätta det. Måste göra något åt det. Starren. Tror jag, på höger öga. Vet att det är starr, men tror jag måste göra något åt det.

Brast?

Ja. När mamma, 89 år, ensam efter 63 års samvaro plötsligt inte har en samvaro längre. Hon ringer när jag "inte har tid". Idag bestämde jag mig - tack Karin L - att jag har det. Det kanske är så att jag inte får samtal från mamma. Det kan vara så - i detta nu - att jag inte kan ringa till henne.

Det brast. Jag grät. Nuförtiden gråter jag inte så ofta som förr. Det är nyttigt för en limbistiker som jag. Hittade limbiska systemet i en bok av underbare Peter Gärdenfors. Läs honom. Vilken som helst.

Jag kved fram - när mamma frågade varför jag "försvann" - orden "jag saknar dig mamma". Jag är glad att jag sa just så. Nu, när allt har lagt sig, saknar jag mamma. Och jag är ändå priviligerad ety min mamma lever.

Min pappa lever.

Jag saknar henne likafullt. Men saknaden - Karin L - är inte stor. Inte än. Och vet ni, om någon vågar dö så är det mamma. Så klart började hon hulka lite. Så klart. Om en kortleksfyllande son börjar gråta i telefon.

Livet är som livet är. Men det ÄR.

2009-09-23

Igår - tisdag kväll

Så var jag på landet. Det var skönt. Brandvarnaren fungerar...märkte jag. Tycker inte om lampljus, så jag tänder ljusljus. Om ni fattar. Och ett av dem gjorde så att brandvarnaren tjöt...miss i nassen.

Inte bra.

Jo. Bra. För den har som uppgift att tjuta när något inte står rätt till, som att ett ljus ger ifrån sig för mycket värme eller farliga gaser.

Nu var det inte fara å färde.

Men varna. Det ska man. Om man är brandvarnare.

Mitt huvud snurrar...

Å ena sidan förstår jag Pär Ström - när han talar om att vi män liksom är marginaliserade i genushysterin. Å andra sidan begriper jag när Gudrun Schyman i P1-morgon pratar om att det finns patrialkala maktstrukturer som ska raseras.

Å tredje sidan. Nä. Det finns liksom ingen.
Jo det finns det...:-)

Sedan lyssnar man på underbara Maria Abrahamssons invändningar mot Gudrun Schymans propåer. Och blir rådvill.

Vad ska man tro?

Vem ska man lita på?

Och varför i hela friden är det så svårt att bryta en heteronormativitet, en patrialkal tillvaro präglad av en mans - och en man i vardandes - tillit till kvinnan. Eller kan det vara så - som en god vän säger - att det handlar om att vi alla är människor.

"Hej" sade en perifer men ändå central - visade det sig senare som så mycket annat - kompis. Sedan sade han något "vad kul att se dig".

Han gjorde en paus, detta var på Hamlet av alla ställen om jag säger så. Har trevliga minnen av Hamlet det är inte det. Men i alla fall. På Hamlet var det.
Efter sin paus sade han "en hel människa".

Jag är glad över det. Att vara - eller varit om man är kritiskt lagd - en hel människa. Men tänk, jag är det fortfarande.

Hur länge sedan detta var? Inte minns jag det, slängde klockan för 20 år sedan. Eller så. Hur ska jag veta när min klocka avpolleterades från min handled...:-)

2009-09-22

Nu vet jag vad spellistan i Spotify ska vara till!

Att jag inte tänkt på det förut! Det är därför den ska läggas ut, och vårdas nu medan man lever. Ni anar lite vartåt det barkar. Men men...inte så...inte begravning.

Utan ifall att man skulle bli lite borta. Då, just då, tar fram en dator, sätter på spellistan på Spotify och så får jag lyssna.

Då vyssjas själen.

Är det två ss i vyssjas tänker jag nu. Struntar i det för tillfället, ibland finns det tillfällen när man inte googlar. En slags Fantomens nya internetdjungelordspråk. Ibland går man ut på nätet som en vanlig man, dricker ett glas mjölk, och bara skriver, som andan och anden faller på.

Detta är en sådan gång. Mr InternetWalker. Here I am.

2009-09-18

Corren idag

Det är lika bra att säga det, jag vet inte var jag står när det gäller kyrkovalet. Ska man gå och rösta? På vad? Ja, på vad man inte ska rösta det vet jag nästan alltid, i kyrkoval såväl som i andra val.

Rösträtten är ju grundpelaren heter det. Och det tror jag också den är.

Läser vidare i Corren, det står om avgrundsvänstern. Avgrundshögern. Den finns nog den med. Jag är vacklande när det gäller det där med vänster och höger, dels som berepp och politisk skala, dels örundras jag över polariseringen. Hur kunde det bli så?

Hur kunde det bli så att en del väljer att inte se fakta - som Paul Lindwall - och en del andra väljer att se. De senare utmålas som vänsterelit och "bryr sig inte om 'vanligt folk'".

Förundras av hur folk kan vara så himla säkra, hur man kan vara så säker på att det blir bättre om invandrarna skickas ut/hem, att skolorna är lika för alla, att valfrihetn är bra eller att valfriheten är skit. Varifrån kommer den där säkerheten ifrån? Förstår den inte. Jag själv hittar saker hos nästan varje parti som tilltalar mig.

Det gör mig till en slags politisk idiot, eller en politisk haverist som liksom tar från russinen ur marxsism, liberalism samt konservatism. Eller är jag inte en idiot? Mitt förhållnigssätt gör mig kanske snarare till en vanlig vacklande människa.

Så vill jag se det.

Avgrunden för de som tilltalas av högertankar är väsensskild från den avgrund för de som tilltalas av vänsterdito. Jag säger inte att den ena vägen är bättre än den andra, de bär antagligen till samma mål. Ett fungerande, rättvist samhälle som vilar på demokratisk grund.

Olika är också de människor som sitter i avgrunden och kikar in på "de" som "har". "Vi" och "de" blir liksom utbytta. Men klart är att politikerna är en elit, en grupp som tyvärr inte vet hur gemene man har det. Inte alls.

Men tänk, jag tror Mr President Obama kommer ihåg. Hur det kämpades, slets och drogs. Han har inte glömt sin histria. Tror inte Palme, Carl Bildt eller Anna Lindh hade glömt sin historia. Inte Gunnar Hedlund eller Gunnar Sträng heller. Och jag misstänker att förra generationens politiker faktiskt kunde ta en kopp kaffe tillsammans och snacka. Men framför allt lyssna.

Kanske är det så enkelt?

2009-09-17

Göran Hägglund själv verkar vara väl besutten

En text av Ulf Lundell bildar en fondtapet i bakgrunden, i den miljön väljer Göran Hägglund att förvrida den till krumbukter. Han anklagar humanister till vänster på den utslitna vänster-högerskalan att se ner på vanligt folk.

Göran Hägglund drar i ett penn- eller tangentdrag alla "till vänster" över sin högerinsinspirerade kam. Alla till vänster om KD-ledaren torde inkludera hans tre (r)allianskamrater. Om dessa tre skrivs intet. Inget om C-ledarens vridna och naiva syn på i stort sett allt från egenföretagande till invandring.

Inget får vi veta om M-ledningens nermontering av välfärden. Uppgradering, valfrihet och privatisering är endast tomma ord som skramlar i ralliansens valtunnor. Rubrikmakarna på kvällstidningarna - ja, ja, jag vet att de numer kommer ut på morgonen - blir arbetslösa eftersom flosklerna står partiledningarna för.

Inget skriver KD-ledaren om folkpartiet. Lilla söta folkpartiet, som har lite svårt att profilera sig i sin nyliberala kostym. De blir påhoppade från Herr Bard, de blir påhoppade lite överallt. Stackars. Själv minns jag aldrig vad partiledaren för folkpartiet heter. Det skäms jag lite för, samtidigt som det visar lite på profillösheten. Det är tråkigt. Liberalismens idéer och tankar är närande för själen. Kanske inte nyliberalismen, men det är en annan historia.

Inget skriver KD-ledaren om våra gamla, som detta land byggde med svett, hårt arbete och engagemang. Vanliga människor Göran. Vanliga människor, min pappa är ett exempel, sitter på hemmet. Och får nu betala tillbaka de pengar han tjänat i förtäckt skatt. I lilla lilla orten med knappt 500 innevånare betalar han 5 700:- per månad för mat och husrum. Nästan sextusen!

Visst ja, han får lite vård också. Då och då.

3 500 för att bo. MEN HALLÅ!

Mamma bor i skogen i närheten, 89 år, klar i huvudet som få. En vanlig människa Göran. Såge du eller den så kallade vänstereliten ner på henne finge ni svar på tal. Med besked och med händerna satta fast i höfterna som för att understryka.

Om de vanliga människornas villkor och vardag vet politiker i allmänhet intet.

Göran Hägglunds kunskaper och färdigheter sträcker sig inte långt. Dessutom verkar han förlagt sin bibel. Människor till vänster är väl också människor? Eller?

2009-09-09

090909 09:09

Då är det väl dags, för muserna. Att träda in, välkomna! De nio är från höger till vänster...eller från väster till öster eller uppifrån och ner, eller nerifr...ja...ni förstår.

Clio - historieskrivningens musa
Erato - lyriken och kärlekspoesins musa
Euterpe - musikens eller flöjtspelandets musa
Kalliope - den episka poesins musa
Melpomene - tragedins och lyrans musa
Polyhymnia - dansens eller geometrins musa
Terpsichore - dansens och den lyriska poesins musa
Thalia - komedins musa
Urania - astronomins musa

Stulet med stolthet från Wikipedia. Men visst är det något särskilt med 090909 09:09, som OS-invigningen 080808 08:08. Åtta betyder ju bland annat lycka på kinesiska.

Men jag ägnar mig åt muserna idag. Har varit lite Malpomene livet ett tag, men det börjar ordna sig. Går raskt över till Clio och sedan igår besökte jag Euterpe på repet. Alltså, hon använde inte det, det var repetition. Så. Då blev det rätt.

Nu ska det bli lite Polyhymnia på träningslokalen. Sedan 09:09 pustar jag ut.

2009-09-03

Jag var en vandrare

Tror det är Göran Fristorp som själv skrivit texten. Vet inte - en spotifybrist - vem.

Låtom oss googla.

Men här är den, lyssnar nu. Han sjunger ju så man kan det...

Jag var en vandrare,
gick i sol gick i regn.
Ibland jag stannade,
vid en flod på en äng.

Jag var fri, den luft jag andades
var ännu ren och himmelen var vid
då blev jag vuxen och jag förstod:
vi har alla ont om tid.

Jag var en luffare,
i en värld utan hem.
En värld av bluffare,
vem är god, säg mig vem?
Man blir rädd man vill bli tuffare,
vem vill va' bland de undanskuffade
knappast förbluffande, man blir van:
vi blev lurade som barn.

Jag blev en sångare,
som vill ha kvar vår jord
vill va' en sångare som kan stå för sitt ord.
Jag vill inte bli en månglare
av sorg och leda av en bitter strid.
Jag vill hinna sjunga:
"Jag älskar Dig" medan ännu alls finns tid.


Googlade lite...

2009-09-02

SJ SJ gamle vän...

Kommunikationsdirektören på SJ har hemfallit åt kommunikationstankar när de egentligen menar marknadsföring och integritetstrång.

SJ var på god väg att bli en favorit när det gäller transporter från A till B. Sonen åker ibland på mina poäng, eftersom jag reser mycket i tjänsten och är vanligen inte intresserad av att resa privat på poängen. SJ viker sig för kriminella tendenser och gömmer sig bakom dem. Det senare irriterar mer än något annat.

Just nu meddelar kommunikationsdirektören oss resenärer att det finns modern kommunikationsteknik. Jag lider med henne, var är hennes chefer? För ett kommunikationsföretag som transporterar cyklar, katter, gods och människor är det ankskit att ingen med ansvar får ställas till svars.

"Hur ska vi fylla tågen", flexibel prismodell, "erbjuda biljetter" och fylla alla tåg. Just nu fick journalisten tillfälle att meddela en kommunikationsdirektör att man vanligen åker tur och retur på tåget.

Skäms. Och ge mig ett bryt.

2009-08-26

En liten dikt från 1994 eller så...

(Namnen är fingerade, alla heter i verkligheten något annat)
Diarré, eller en vecka i mars.

Pappa till Älmhult jobba.

Sture bajsar blött. Sture äter.

Sture sover, verkar lite trött.

Pappa ringer preliminärvården, dam med lidingö-r snackar om vätskeersättning som skall matas med sked och att "det är det enda de gör på barnkliniken".

Pappa trött. Mest på chimärvården, inte på Sture.

Pappa bestämmer sig, du ska ha i dig vätska. Pappa börjar klockan två på natten till tisdagen, ställer microvågsugnen på pip-pip så att han inte skall somna ifrån.

Sture sväljer skedarnas innehåll med tilltagande trötthet.

Efter den tredje skeden klappar Sture Pappa, pappas ögon tåras. Det var som om klappen sade: jag vet att du bara vill väl men det här börjar bli lite jobbigt.

Efter två timmar tycker Pappa det är nog med vätska.

Pappa jobba Älmhult. Pappa ringer hem. Mamma säger: Sture sover. Pappa jobbar. Pappa åker tåget hem.

Sture leker, efter ett tag säger mamma: hon sover. Pappa säger: jag går på möte med dumma herrar.

Lena kommer. Sture har inte kissat på hela dagen säger Mamma.

Lena har bubbeldricka. Lena ska flytta till Dören. Mamma, Pappa, Tora och Sture skall också flytta, men inte till Dören.

Pappa oroar sig lite, Sture är trött. Pappa ringer till preliminärvården ånyo. Pappa svarar rätt på alla frågor, vi kopplas vidare till 16A.

Pappa och Sture åker bilen. Fort.

Pappa ser doktorn, det är Doktorn som var med när Sture föddes, Amelie heter hon. Pappas axlar sjunker ner 4 centimeter. Sture bråkar.

Doktorn kommer. Hej!

Doktorn säger efter anamnesen: Jag har två val. Du får välja. Pappa tar upp en sked, och försöker mata Sture.

Sture suckar.

Doktorn tittar på Pappa.

Doktorn skriver.

Sture är nyfiken på sköterskans pennor. Stures armar blir emlade på tre ställen.

Pappa ringer till Mamma. Mamma gråter, inte för att Sture är på RiL utan för att de Höga Herrarna är dumma. De är Djur, och dessutom dåraktigt dumma.

Sture trycker på knappen. Droppapparaten piper. Sköterskan säger: Har du varit här förut? Pappa säger: Nä, hon är så'n (läraktig, alltså hon
hade ju sett de trycka på knappen), men jag är ju part i målet.

Sture ler.

Sture somnar. Pappa somnar senare.

Pappa säger: Give me Five. Sture slår till med dropp-handen så att slangarna
far och flyger. Sture ler igen.

Pappa är lugn. Pappa och Sture går hem.

Sture bajsar och äter majsvälling.

Pappa ler.

Mamma ler.

Tora ler.

2009-08-19

Cirkeln är sluten


fullbordad, och i söndags lyssnade jag i domkyrkan på en talande kvinna. Då för knappt trettio år sedan var hon en spelande kvinna, en musicerande människa. Som jag , men då på den tiden i kören, ibland i spexorkester.

Hon börjar tala. Om vinstockarnas ovardaglighet. Vår altan är befryndad med en vinstock. I vardagen.

Den bär frukt i år.

Mycket och en granne sa' till sambon "Hur har du pollinerat den?".

"Pollinerat?" sa' sambon.

Den bär frukt av sig själv, kvinnan i domkyrkan talade i söndags om den bipolariteten. "Kan själv" refererade hon till och rotens, vinstockens betydelse för fruktförmågan...ja...sedan kom det inget mer.

Jag lyssnade i stället.

Tack Madeleine.

2009-08-14

Sociala nätverk - socialt media

Värst vad det skrivs om Fejjan, twitter och ditten och datten i media. Senaste gången jag läste något som var direkt felaktigt var i onsdags. I Extra. Där stod att läsa att twingle var en sökmotor för bloggar. Inget kunde vara mer fel, och eftersom Twingle har sitt säte - även juridiskt misstänker jag - i Linkeboda så måste ju en tillrättavisning ske.

Vad twingle är? Tja, kolla på siten och döm själva. Jag har en teori, men den är inte färdigknådad än.

Sociala media ökar, vad kan det bero på? Jo, min teori där är att nu har företagen dragit vidare på tåten som altavista startade en gång i tiden. Altavista - en föregångare till google - tjänade pengar på...ja vad då? Google följde altavistas spår, så därför finner jag altavista intressant.

Annonser? Nej, eller kanske lite pengar. Men inte det mesta. Altavista tjänade pengar på att sälja vad folk sökte på. Inte nerbrutet per individ utan vad "folk" - med internet då på den tiden - sökte på. Gissa om marknadsförare är intresserade av det!

Sociala media är likadant. Varukorgsanalys - googla gärna - används nu i andra sammanhang än vid köp av böcker på nätet.Nu ska jag tänka klart...sedan skriver jag mer...

2009-08-13

På väg hem efter en resa i södern.

Intressanta möten, bland annat med en vän som flyttat till södern, södra Sverige då. Längre söderut orkar man nog inte flytta förrän man blir pensjo. Pangsjo, pensio. Eller hur det stavas.

Arbetsveckan startade igår, med paus idag. En slags paus, modell möte med kompis och kollega. Sam- och tillvaro i bra mix.

Såsom ock på jorden.

2009-08-11

Man vet inte vad man ska skriva ibland

Orden räcker inte till.

Det räcker inte att säga "Tack" till en kär vän. Eller två.

Det räcker inte att säga "Jag älskar dig" till en dotter.

Orden räcker inte till. Så varför skriva då. För att ändå. Kanske. Någon fattar. Hajar, graspar, förstår.

Göteborgaren vars namn nu sluppit mig ur minnet - han frågade Patrik Sjöberg hur BRETT han hoppat - sade någon gång i ett TV-program i stil med, som bara han kan, vad i hela friden han heter...
"Jag fattar vad du begriper".

Orden räcker inte till. Men han, Kurt Olsson - fick googla, detta nyfunna minnesstödjare - hittade liksom en kärna.

Jag fattar vad du begriper.

I Blandaren stod det för länge länge sedan "det är från Australien alla bumeranger kommer tillbaka". Jag älskar den meningen.

2009-08-07

Timbro i farten

Timbros ansvarige för välfärdsprogram skriver i DN idag, kommuner lägger pengar på fel saker, skriver han. Det radas på tradtionellt sätt upp en del exempel som ställs emot åldringar, barn och ungdomar.

Han menar att man inte ska satsa på allt, att kommunerna måste prioritera. Och tänk, Herr Idegard, man kan äventyrsbada sig ur en kris. Det tror jag.

Inget pensel eller tangentnedslagsdrag ägnades åt intäktssidan. Att medvetet glömma bort den är ett känt trick för att få folk att irritera sig över att man badar, lyssnar på musik, betraktar en tavla eller dansar i stället för att hjälpa farmor och morfar.

Timbro är alltså på ralliansstigen igen, de glömmer givetvis intäkterna, i pengar eller känslor, som dessa satsningar innebär, i ett pensel eller tangentslagsdrag ber han kommuner till råga på allt att tacka nej till sponsorpengar. Något haltar på Timbro. Det är nästan så de borde söka släntarbete.

Timbros representant för välfärdsprogrammet ställer också företeelser emot varandra som gör att vissa människor blir förbaskade, men jämförelserna haltar. De med. Man kan prioritera kultur - det ger intäkter. Inte enkelt mätbara men det ger intäkter. Om satsningarna inte gör det så gick det i alla fall åt pipan med musik. Filialer, biblioteken i så kallade ytterområden är otroligt viktiga för demokratin.

Något haltar hos Timbro, och tänk, Herr Idegard, jag tror man kan äventyrsbada och kultura sig ur en så kallad kris.

Pengarna räcker. Effektivisering av kommunens arbete torde kunna göras, men inte genom att dra ner på vissa verksamheter som plötsligt ska hållas utanför välfärdsbegreppet. Idagt kultur och bad, i morgon något annat av ralliansens nyord. Importerade från planekonomin vi kallar EU.

Ungdomar...var rädd om dem.

Apropå senaste tidens insändardebatt i Corren.

2009-08-05

Corren vs GP

Sitter med en espresso och studerar GPs artikel om fröken Lindahl, vår, LFCs tidigare målväkterska. Drar mig till minnes skriverierna i Corren som var just skriverier. Från en ja, väljer att kalla det östgötsk horisont och position. Det är att ta i, men gör det ändå.

GPs artikel flödar av positivism, av beskrivningar där människor förs samman och synergieffekter uppstår, så klart. Det gör det alltid i mötet mellan människor. Och det redovisas till och med hur idéen kom till - i bussen på väg till bortamatcher.

Vilken omgivning! Vilken fröjd at arbeta och verka i sådana sammanhang.

Och vilken himla otur att skriverierna i Corren inte håller måttet. Sportsidorna läser ju nu jag inte regelbundet. Men av olika anledningar följer jag damfotbollen, en är att dessa matcher faktiskt är en familjefest i sportens tecken fri från vrålande huliganer. Om det tycker jag mycket.

Tack GP! Och skäms Corren.

2009-08-03

Hemma igen. Borta bra med hemma mest


Jaha, ingen liten fransk farbror som vid pass halv nio - varje sommarmorgon - vankar makligt ut med solparasollerna. I början av vår två veckor långa vistelse mummlade han lite när jag smått hojtade "Bonjour!" till honom.

När tiden gick på mitt morgoncafé i Goult kikade han lite på mig, och dag 6 eller 8 hörde jag ett "jour" när jag saluterade honom och dagen.

Sista kvällen då återställningsproceduren alltid inföll sade han plötsligt "Bonjour Monsieur" och lade en hand på min axel. Jag sken raskt upp och klappade hans brunbrända, väderbitna överarm.

Den mannen glömmer jag aldrig. Fick för mig att han var sjöman. Det var något sjömanskt över honom. Kort? På honom? Aldrig. Man vet aldrig vad gamla franska sjömän då gör, om man i hemlighet tar ett kort. Eller om man på stapplande franska frågar.

En gång sken han upp. Det var när han pratade med flickan på bilden. Då log han.

Med hela kroppen.

2009-07-29

Särskiljande gillar jag inte

Understundom körs det dock i diket rejält när det gäller genus, någon förvånad?

Så sker nu när ett uttalande från en, tja, jag vet inte, minns inte, läs artikeln... låt oss konstatera att han är man.
Han lever och verkar i dataspelsbranschen och säger helt frankt "Killar är mer enkelspåriga. De vill gärna ha ett spel med start och mål där man ska ta sig från punkt A till punkt B. Tjejer kräver mer egna vägar". Han tillägger att det är en känsla han har, han backade liksom själv ner i korgen.

Vi ser en liten Pluto, eller pudel. "Aj då, det där lät lite illa, kommer få skit för det när jag tar en öl med polarna ikväll, och i tidningen och allt". Kanske, jag säger kanske, han tänkte. Ja, hoppas han får skit, från de människor han umgås med.

En god vän har lärt mig att säga "Förbaskade människa" i stället för "Förbaskade kärring". Prova...det fungerar åt båda håll. Det händer något i hjärnan när man ändrar synsätt.

Med förhöjt intresse läser jag nu vidare i artikeln och en tjej, mamma och datorspelare samt verksamhetschef på dataspelsbranschen säger att "Med dottern går hon på virtuell upptäcktsfärd i Mumintrollens värld, och med sonen har hon bland annat spelat Sims.".

Se där!

Ser vi månne en variant av dockor och bilar i datoreran. Drar mig till minnes en del uppfostringsövningar några föräldrar hade för några dekader sedan och gav dottern en bil, och pojken en docka. Nu ska man se till att låta pojken gå på "virtuell upptäcktsfärd" så att han inte halkar efter, i skolan, livet och arbetslivet. Eller?

Pojken och flickan, mannen och kvinnan - till och med länken till artikeln ovan ligger under fliken /manligtkvinnligt/ på SvDs hemsida. Jag är så trött på indelningar, särarter, bipolaritet, och slutsatser dragna på grund av kön, sexuell preferens, hudfärg eller annan åtskillnadsfaktor. Vi människor - ja, människor - finns ju här, på den här planeten. Tillsammans. Det är som om vi svenskar - speciellt - letar efter något särskiljande. Så man kan säga "ja, den Där". Och peka finger.

Jag vet inte, märker att tankarna inte är samlade, men inbillade mig att vi, marknadsförare, verksamhetschefer och media, nu SvD, kommit längre i våra strävanden att se alla som just människor.

2009-07-28

Äntligen följer Kalle Anka sin tradition

Och då ber affärsområdeschefen om ursäkta! Hon gör en Pluto skulle man kunna säga.

Fattar ingenting, Kalle Anka gjorde stål i en tysk fabrik har jag för mig i en teknad film alldeels efter kriget. Kalle Anka och Joakim von Anka har i alla tider fått representera den lille mot den store, den fattige mot den rike, den evigt misslyckade mot den lyckade.

Det SvD som grävt fram serien, ingen är väl förvånad...

Det är rätt att illustrera - i dubbel bemärkelse - piratkopieringen i Kalle Anka.

Då, om någon gång, följer Kalle Anka och Egmont, sina traditioner.

Be inte om ursäkt. Hänvisa till nazi-Kalle och andra serier som tydliggjort samhället och hur det fungerar.

2009-07-27

Underbara bilder.

Rekommenderas varmt. I fall ni missat länken nere till vänster till Camilla Sundbergs fotoferingar. Kika här.

Ikväll ska födelsedag firas, den femtioandra

Men inget slår firandet när jag fyllde 50. Tack H, C och O.

Men ikväll ska vi på lokal, i Goult, till den restaurang som öppnat bredvid den tidigare restaurangen som alltid funnits, och där vi kändiskikade på John M.

I fredags upptäckte sambon att hon samt C, ovan, sjasat på den nu framlidne regissören Claude Berris hund under en promenad 2007.

Våra värdar berättar att den hunden var lite vimsig av allt flängande med husse över hela världen, så han förirrade sig understundom till grannen. MME N.

Jean de Florette

2009-07-23

Läkemedelsbolagens tur att få en del av kakan

Men de verkar ha en förmåga att utöka kakan utan att baka en ny. De säljer inte sin själ, utan hålet som finns i kakan.

De tjänar pengar på rädsla. Den tanken hade jag innan jag såg bloggen. Vilken bild överst på bloggen! Fin och skrämmande. Marionetter - det är vi det.

Marionetter - vilken hemsk tanke. Men i många fall är vi mediamarionetter, när drevet går är det som värst. Dagstidningar håller inte på med drev, eller gör de det?

Att sprida svininfluensanyheter som vore det digerdöden, är inte det ett slags drev? Det handlar ju inte om kvällstidningarnas - en gång kommer mina barn tro jag är senil: de kommer ju ut på morgonen pappa - rapportering om A, B, C och U-kändisar. Utan om våra liv.

Läkemedelsbolagen säljer med hjälp av FUD - Fear, Uncertainty and Doubt. Rädsla, Osäkerhet och Tvivel. I detta fall är de ROTen till det onda, som jag ser det. Lika samma är det när de tar överpriser i "rika" - vad är det vi är så rika på? - länder för olika läkemedel. Men visst, utan dem så hade vi dött.

Kanske.

Farbrorn till höger, ja, alltså på bloggen ovan, får jag fundera på, och varför han ser ut som han gör. Någon latinare kan hjälpa mig med vad där står. Själv funderar jag på i språkväg vad "Vi har varit här i 10 år nu" heter på franska. Smörfranska.

Oj, vad det blev viktigare att köpa bröd än att oroa sig för trynsnuva.

Salut!

2009-07-21

Fondhandlardelen nere på SEBs internetbank idag

Idag tisdagen den 21/7 var fonddelen nere på internetbanken på SEB. För privatpersoner.
Det kanske nu inte är hela världen, men det var det sätt som SEB informerade om felet, eller snarare inte informerade om felet som var anmärkningsvärt underligt.

Ingenting hittade man. Det bara stod "Stängt för dagliga körningar pågår"...eh...hoppas innerligt att de är nattliga tänkte jag. Känner igen meddelandet eftersom jag är kvällsmänniska och ser det ofta när jag tänker kika på fonderna och hur de gått upp och ner.

På en av flikarna stod det faktiskt att "vi har problem och det beräknas vara klart 11:30". Det var det nu inte.a,

Färdigtidpunkten försköts också framåt ideligen. Finns det något värre? Det är lika bra att säga "det är svårt som fan, vi vet inte om vi hinner klart idag". Så hoppas de vinstrasar lite till. Mina fonder är ju värda lika mycket eller lite i alla fall.

Och pengarna är ju kvar på kontot. Men någon på SEB har inte alla getter hemma, eller saknar alla mackor i lunchboxen.

Tankar om internet, media och betalningsvilja

En av mina goda vänner har semestrat i södra Sverige, och han funderar över tidningen, eller tidningarna som återfinns i regionen Östergötland.

Det är väl ägnad tid att låta tankarna gå, om man betänker att SvD hade en artikel om hur i hela friden man ska ta betalt på nätet för journalistiskt garantistämplade artiklar. Speciellt eftersom det svämmar över av bloggande personers inlägg, kommentarer och artiklar. Visserligen med varierande kvalité á la Alex Schulmans bjäbbande och många av mina vänners goda insikter i livet, kärleken och döden. De senare ämnena står mitt hjärta allra närmast. Och det är lite orättvist av mig att låta Herr Schulmans alster få representera andra delar av den mänskliga anatomin.

Hur i hela friden ska Corren få internetgenerationen att betala för Corren, och Corren Mera, som tilläggstjänsterna på nätet heter? Tja, inte med den inriktning som finns nu, och inte om man jämför med HD och liknande.

Slå ihop NT och Corren. Ge oss en tidning värd namnet, en gedigen sportbilaga, en ekonomidel eller i alla fall sidor (det var väl längesedan, minns Correns utmärkta ekonomisidor), diverse delar som inriktar sig på de olika delarna av vår del av världen. Smått och stort. Själv semestrar jag utomlands, lokaltidningen här på plats återfinns massor med bilder på glada människor som faktiskt gjort något bra. NÅGOT BRA.
I en liten "håla" på landet. Men folk läser om det.
Så klart!

Det skulle jag också göra, med glädje, Östgöta tidningar - en bra inledande fas. Eller också slår man till med en tävling...Vad ska tidningen heta?
CorrenNT - nääää...men vad som helst utom något som anspelar på fjärde...så tycker jag...

2009-07-20

Tidningar ska börja ta betalt för nätvarianten

Financial Times chefredaktör siar om framtiden. Vi önskar alla honom lycka till. I en artikel i SvD berättas om olika betalningsmodeller för tidningar på nätet. De enda, mig veterligt, som kunde ta betalt från allra första början var Wall Street Journal. Tacka tusan för det, maken till tidning får man leta efter. Den betraktar aldrig aldrig läsaren som mindre vetande.

Jämför med kvällspressens dravel när de beskriver B-kändisar och även C-kändisar ("naken-janne", "robinson-" etc. En slags smeknamnslek som troligen syftar till att vi ska få för oss att vi känner dem. Vad vet jag.

Att ta betalt på nätet för tjänster kräver eftertänksamhet, målgruppsidentifikation, mod, pengar, en klar idé om vad man ämnar med nätvarianten och affärssinne. Vill man ta del av en Aftonbladet Plus-artikel, det finns de som vill det har jag hört, finns det källor även på nätet. Kostar inte ett jota.

Om det går i lås hoppas jag att betalningsmodellerna får den sidoeffekten att dravlet försvinner från mediamarknaden. Då för det faktiskt med sig något positivt som jag är beredd att betala för.

2009-07-19

Etanol- hybrid- och elblar

Nu har regeringen, en oljekommissionär, en företrädare för en för mig personligen
obekant grupp "Global Utmaning" samt ordföranden i forna etanolförespråkande
föreningen Gröna Bilister lierat sig. Mot fossilt drivna bilar, bara det
är intressant.
Övriga fossilt drivna fordon, trädgårdsredskap och jordbruksmaskiner nämns inte alls. Botta, som barnet
vårt sade under sina stapplande försök att bemästra språket.

Ett begrepp införs i debatten, som i alla fall är nytt för mig, "andra generationens etanolbilar". Jag undrar,
vad då "andra"? Det framgår inte och en dimridå kan skönjas, hoppas att så inte är fallet.
Det gläder mig dock att Gröna Bilister upptäckt i alla fall elbilen, hybridbilen glömdes bort. Trots att historien om Saab nämns där
turbon framställs som en miljöinnovation. Så var det kanske nu inte tänkt i början; det skulle
gå fortare, och låta mer. I slutet av förra och i början av detta millenium finns givetvis
turbobaserade lösningar vars uppgift är att just få ut mer ur det fossila bränslet.

Etanolen har den, som jag ser det, avskyvärda egenskapen att den bokstavligen tar maten ur munnen
på de hungrande. Producerad majs går i stället till att vi ska kunna förflytta oss från dagis
till jobbet i en etanolbil, och därmed anse oss till höra miljömuppsskaran. Det rimmar
illa om man tillhör en organisation med namnet "Global Utmaning". Global, javisst, men vilken
utmaning avses? Transportutmaningen i väst, eller fattigdoms- och de nödställdas utmaning i stora
delar av världen?

Att sedan denna skara människor inte hittar ett adekvat svenskt vokabulär för det anglosaxiska
ordet downsiza är föga förvånande, skrattretande, kanske till och med oeftertänksamt.
Några förslag är nergradera (finns kanske inte i SAOL men ändå, nyskapande är bra), skala ner ett annat,
men det finns säkert språkligt begåvade människor som finns till hjälp.

2009-07-14

Det var i Wien, troligen år 1994, eller 1995

Men det var i Wien.

Glömmer det inte, en mörkhyad man och jag satt på samma ställe, han tog en öl och jag en cappuchino. Vi satt så där bredvid varandra, på samma sätt som när man åker bil. Vi kikade mot caféets bardisk. Kyrkan mitt emot caféet höll på att renoveras. Byggnadsställningarna omgärdade kyrkobyggnaden. Nå, tänkte jag, det ska ju underhållas. Byggnaderna också.

Städar lite på jobbet, ett handskrivet blad kom fram, i en pappersbaserad kalender. Bourgognefärgad kalender. Det står ProPlan på den.

På papperet står det Ayishbije Gaspard och det står också UNIDO PROGRAM med spretigt textade bokstäver. Alla versaler.

Vi småpratade lite som man gör på ett café, min teori är att vissa personer sitter där just för att bli pratade med. Vi språkade ett bra tag.

Efter ett tag börjar han berätta:
"Du, vi har tändsticksfabriker i Rwanda, du förstår det är ju lite känslig tillverkning. I stort sett två ämnen som inte får ha kontakt med varandra förrän, ja, vid brukningstillfället. Annars kan det gå illa."

Ja, svarade jag.

Han fortsatte:
"Nu tänkte jag ställa en fråga till dig, för du 'håller ju på med datorer'".

Ja, svarade jag och skruvade lite på mig.

"Vi ska datorisera, men var ska vi börja i fabriken?"

Eh...svarade jag och ångrade att jag bara drack kaffe...men det fick duga och tur var väl det. Jag frågade, och bad om ursäkt för att jag gjorde det: Finns det vägar och ström till fabriken?

"Ja" sade han och log.

Då tycker jag ni ska datorisera någonstans en liten del för att lära er hur det fungerar. Och se fördelarna, ibland kan det räcka med en kortlåda. Och det fungerar bra. Datorer är ju liksom, fortfarande, lagringsställen för information.

"Tack" sa han. Och det var då han troligen skrev ner sina adress i min kalender, bourgognefärgade kalendern.

Han bodde i Kigali ser jag nu på papperet. Var har jag hört det förut?

Undrar om han lever.

Kristina från Duvemåla

Tänk att män som han kan finnas. De ordväxlingar som där finns är underbara. Svenska mot engelska. Missförstånd. Det måste ju varit nästa så.

"Vi måste sätta fart"
"Fart?" säger USA-nissen.

Roligt. Fyndigt och mycket väl utfört.

2009-07-13

Ekologi vs ekonomi

Alltså läran om samspelet mellan det biotiska (levande) och det abiotiska (icke-levande) vs hushållning. Det är ju vad artikeln i söndagens SvD handlar om.

I indien fungerar ekobruk - hörde det på radion
Det går säkertligen, och jag har hört det på radion, att gräva fram motsatta åsikter i den här frågan.

Köpta professorer?
Man blir alltför snar att misstänka att skribenterna får sina medel från resursstinna besprutningsbolag. Och jag efterlyser en etikettering i det fall någon av professorerna är betalda av någon industri. Det var dock en parentes. Det behöver inte vara så, och det vore urbota korkat i det fall det skulle visa sig vara så. Ingen tror på en sådan forskare, jag skulle akta mig för att få medel från besprutningsindustrin. I andra fall må det vara hänt.

Inledning
Vi tar de svenska begreppen då, hushållning alltså ekonomi. Om jag på min täppa odlar lite jox, så besprutar jag dem - så klart - inte. Godare tomater får man leta efter. De smakar tomat. De är närproducerade, de räcker till ett hushåll. Så var det med det. Om man då förstorar detta scebario, så verkar det - i min lekmannamässiga värld i detta fall - finnas en slags gräns där besprutning krävs, om vi ska tro professorerna. Annars får man inte ut så mycket. Nähä. So what?

Vi ska inte föda afrika.

Etanol

Har väl inget med detta att göra. Jo, för majs produceras för att göra etanol. Den skulle i stället så klart kunna föda afrika. Klart. Nog om det.

Artikeln
"En ideologisk och naturromantisk syn vägledde och detta tycktes räcka för att få politiker och journalister att nappa på konceptet." Nej, det är vi konsumenter som gjort det. Vi köper hellre ekologiskt odlade produkter. Visserligen är politiker och journalister konsumenter, men det finns fler yrkesgrupper representerade.

Vidare det som förvånar mig mest av allt. "Maten blir inte heller hälsosammare. " Men HALLÅ! Källa tack. Jag vill veta hur i hela friden en besprutad, handelsgödslad tomat kan vara hälsosammare än en ekologisk odlad tomat. Det får jag inte ihop. Hjälp mig med det herrar och damer forskare.

Snälla.

Uppdaterad: Det inte lång tid, på SvD själva Ekomjölk nyttigare. Och håll isär transport och ekologi. Det tar tid att ställa om till ekologiskt tänkande, det är skribenterna ett tydligt bevis på. De blev ju tagna på sängen och försöker rädda sina forskningsanslag.

2009-07-09

Vad håller ni på med SVT tänkte jag först...

Intervjun med Gulli och hennes dotter var för dålig. I början, de var på de höjder eller snarare lågvattenmärken som reklamkanalerna når. Men det tog sig markant. De två kvinnorna satt i soffan, morgonsoffan, länge. Det till synes ytliga samtalet gav en behövlig bakgrund till den genomlysning av läkemedelsförskrivning för våra äldre.

Ja. Våra äldre.

Och Gulli, som legat i koma i 11 år eller så, på grund av felaktig medicinering är ju helt underbar! En klok kvinna. Som de äldre ofta är, om man lyssnar på dem. Det gäller bara att verkligen lyssna. Ibland på det som inte sägs.

Socialstyrelsen slog så klart ifrån sig. "Vi har påpekat hela tiden för landstingen att läkarna ska ha vetskap och kännedom om alla mediciner, att de bör ha det", ja bör, han sa inte det, men impliceringen är sådan eftersom det sedan kom: "vi skall nu se över reglerna och våra rekommendationer och ålägga landstingen ett skall-krav".

Skall och bör. De två orden som byråkrater håller sig med. Som om de förändrar världen. En bra bok jag läser - nu vet jag inte om passagen är från Ann Heberleins 'Kränkningar och förlåtelse" eller Folke Tersmans "Så ska du leva" om moralfilosofi - säger att bör implicerar skall.

Så är det inte för en byråkrat. Står det du bör, som läkare ha vetskap om övrig medicinering så behöver man inte ha det. Står det skall så blir kravet högre. Kanske till och med juridiskt.

Och till min stora förvåning finns inte någon - vad jag förstår - som bär det så kallade yttersta ansvaret för att inte läkarna har koll på våra mediciner vi får. ALLA mediciner alltså. Läkarna kan alltså skriva ut en medicin, i den hast och med den stress som nu finns inom vården, som tar ut effekten av den redan förskrivna.

MEN HALLÅ! Finns den någon hemma? Och frågan är då just till vem eller vilken instans den frågan ska riktas. Det finns ju försök, eller till och med redan etablerade lösningssätt för problemet. En apotekare på varje klinik. Den yrkesgruppen har koll på mediciner. De har koll på vilka som tar ut varandra, de kan göra den översyn som uppenbarligen de vårdande läkarna klarar av.

Det hela får kafkaliknande förtecken. Det fanns, för jag undrar var det tagit vägen, ett begrepp som hette bemyndigande. Lärde mig att man ska fråga en kommuntjänsteman, politiker om vem som har bemyndigande i ett visst ärende. Det innebär (eller möjligen då innebar) faktiskt skyldighet att fatta ett beslut. Skyldighet.

Men tänk, kanske är det byråkraternas och de tre skiktens (kommun, stat och landsting - "vem ska bort?" som Brasse skulle sagt) politikers mål och mening. Att vi inte vet var frågan om bemyndigande ska ställas.

Men det bör (!) vi väl ändå inte tro...

Norrköping vs Linköping

Varför ska det vara så? Varför blir det liksom schismer - hmmm stavas det så - om två orter ligger nära varandra. Osämja. Konstigt. Demirok skriver om det. Någon person kommenterade, och jag kunde inte avstå så jag kommenterade:

Storleken har så klart ingen betydelse.

Det skulle förvåna mig om kommunpolitikerna i Norrköping ens tänker på folkmängder. Mer än när de räknar pengar.

Norrköping har lyckats med många saker mycket bättre än Linköping: vattenledens integrering i stadsbilden; gamla anrika bygnader ståtar när man går gatan fram från järnvägsstationen; en symfoniorkester innan Linköping kunde stava till ordet; de har en placering av universitetslokalerna som är otroligt vackra.

Listan kan bli längre. Och har inte ett dyft med folkmängd att göra.

Norrköping är traditionellt arbetarkommun, Linköping är befolkat av akademiker. Så har det varit, och så kanske det kommer att förbli.

Folket i Norrköping är trevligare, inte så uppnästa och malliga som i Linköping.

Strunta i vem som började. Jag håller med Mari, ingen rök utan eld. Jag misstänker att Linköping och Norrköping aldrig kommer att samarbeta. Det är som i Dalarna, Rättvik och Leksand samarbetar inte heller. Eller gjorde inte det förr i tiden, nu tror jag det ändrats.

Det kommer tyvärr att dröja innan folket i de olika städerna inser fördelarna, möjligheterna. Och det kommer att dröja ännu längre innan politikerna inser samma sak. De ägnar sig åt livsmedelsutbyte, i pressen. Det är lika ofattbart som underligt och oeftertänksamt.

It takes two to tango.

2009-07-08

Lätt som en sommarfjäril

En liten visa sjungen av refrängsångerskan Helen Sjöholm. På någon av BAO-skivorna. BAO - Benny Anderssons Orkester.

Lätt som en sommarfjäril
så var hans första kyss.
Å ändå så tändes elden
som inte brann där nyss

Lätt som en sommarfjäril
lättare mot min hand.
Men vad visste jag om kärlek?
Jag visste inget alls.

Över staden huset förklarat ljus
när vi log och kysstes igen.
Och hans händer under min vita blus
fann sin väg och fullföljde den.

Jag känner ännu värmen
från den som fanns här nyss
så lätt som en sommarfjäril
hans allra första kyss.

Ödets kalla hand tar sitt grepp ibland
och en människa kramas ihjäl.
Och en annan står vid förtvivlans rand
med ett hopplöst sår i sin själ.

Jag känner ännu värmen
från den som fanns här nyss
så lätt som en sommarfjäril
hans allra första kyss.

Heja Heja Roger Wallis

Äntligen någon som pekar på forskning om fildelare och påverkan på marknaden. Musik och fil, CD och DVD.

Vad han säger? Lyssna på ett nät nära dig, du kan börja lyssna om en halvtimme gissar jag. Och sedan till 30 dagar efter Sommar i P1 är slut.

I korthet: Upphovsmannen får 30 öre av det jag betalar för en skiva på nätet, nerladdad. Av de 10:- det kostar. Det är mycket mindre, som Roger Wallis sade, än vad kreditkortsföretaget får som ordnar med betalningen. Vem, frågade han, vem är det egentligen som tar pengarna från upphovsmännen och kvinnorna?

Dessutom har den brasilianske musikern och kompositören Gilberto Gil - polarpristagare och musiker - konstaterat att de som laddar ner köper mer musik på CD, de som laddar ner film går oftare på bio än de som inte fildelar. Jag tror det var han som konstaterat det. Med stöd av någon forskning.

Lyssna. Visste inte att han varit arrangör för Mercblecket. Ett blåsecorps i studentkretsar. Kanske såg man honom på något SOF en gång i tiden? Säkert.

Fildelningen är att se som marknadsföring. Så är det. Det är precis så det är, man ska ta det från marknadsföringskontot. De mekanismer är inte okomplicerade, det är inte det jag säger, det är bara så underligt att vissa tror mer på de skivbolagsdirektörer som ser sina plånböcker bli mindre och undrar varför. Sedan går de på jakt på fildelare. Och sedan finns det andra som ser fildelningen som något som man förhåller sig till. Roger Wallis nämnde ett skivbolag som bejakar den.

Varför bejaka?

50% av konsertbiljetten går till upphovsmannen, kvinnan eller uppträdande grupp. Hälften. MEN HALLÅ! 30 öre av 10:- i nätfallet. Vad ska man satsa på? Några kronor på en CD går till upphovsmännen, kvinnorna medverkade grupp, som kostar 149:-

Vad satsar man då på om man vill tjäna pengar på sin musik. Ja. Konserter ja. Just så.

Håller man på och fiddlar med fildelning. Nix.

Vill man ge direktörerna tjockare plånböcker? Ja, dåså, men så jaga fildelare då. Gör det. Det ger inte upphovsmännen ett vitten, eller har någon läst nyligen en tidningsrubrik som lyder
Fildelningsböterna på 10 000 gick till artisten Sune Sunesson

Meddela mig då. Då ska jag ändra mig. Om det blir vanligt förekommande, och om det är 10 000 av 10 000 som går tillbaka till upphovsmännen. Och kvinnorna.

2009-07-07

Det är som med filosofer

När jag började med att läsa filosofi på äldre da'r. Nå, men i alla fall, det var sisådär tjugo år sedan. Då läste jag någonstans att det är ingen idé att läsa om gamla filosofer, eller nuvarande levandes. Man ska läsa de verk som de skrev.

Och tänk.

Det är samma sak med Michael Jackson. Sitter som klistrad när han är på TV4 idag. Det är helt fantastiskt. Det är liksom ett uttalande. Hela tiden. Ett ställningstagande. En otroligt bra artist. Sångare, dansare, showman, entertainer, iscensättare, textförfattare - vet inte men säkert, och så vidare.

Det visar bara att media kan slänga sig i sin tidningsvägg. Speciellt när folk dör, folk som spelar roll i världen.

Stafettpinnen från Michael Jackson, som en god vän skrev, är upp till oss att ta emot. Och släpp den inte. Släpp den inte.

Gör inte det.

Håll i.

Är på landet, och just ikväll

Det är inte utan att man nu undrar om Allsång på Skansen har lite konkurrens...det blir i alla fall lite liv tror jag i tv-sofforna. Det gör det. Krig och liv om vad det ska tittas på.

Det slipper jag. Det hade jag sluppit hemmavid med.

Jag monterar en grill inköpt på Clas Ohlsson samtidigt som Stevie Wonder sjunger underbart bra. Och någon som hette Mason spelte gitarr.

Det ör fullt med humor, anekdoter. Och ett kraftfullt tal från en pastor som tyvärr var tyst under rättegången. Alla andra tog nog ställning, mer eller mindre offentligt. Alltså inte offentliga personer, utan vi andra.

Jag har inga synpunkter på om Usher har glasögon eller inte, det har annars den så utmärkte Ronny Jönsson. Flams. Trams. Och ondödigt. Referera, tyck inte. Det passar sig inte. Det är i princip en begravning.

Slås av att jag aldrig aldrig sett så många proffs rörda på scenen.

En sak är säker. Han kommer att leva för evigt genom sin musik. Ja, jag vet att det är en klyscha. Men det är likväl sant.

Idag pratar hon i sommar, en av mina favoriter

Varför hon är det, en av mina favoriter vet jag inte, Nour El-Refai alltså. Hon är bara så äkta. Hon är inte rädd, och hon står för det hon står för.

Mest känd, antar jag, som Bitterfittan i något program som jag inte minns inte vad det heter. Men henne minns man, och som nu, när hon i Sommar i P1 berättar om mediadrevet och vad det ställer till med. Antingen man som Björn Gustavsson blir hyllad av det, eller som hon själv inte hyllad.

Hon är väldigt bra, lika bra som jag trodde, som sommarpratare.

2009-07-06

Jag vet inte vilken stad de är i...

men idag är det "Hemma hos mig halvåtta".

En person i sällskapet säger ditten och datten är så "2008". Eller det är så "2007". Men suck. Jag förstår inte. Jag förstår inte alls.

Vad refererar man till när man årtalsfixerar mat, företeelser, mode - eller ja, här kanske det går an. Det är nog just maten och kopplingen till årtal som är märklig. Pyttipanna är så 1945, eller oxroullader är så 1924.

Pizza är så 1957, det var väl ungefär då som Tore ordnade pizzan till Sverige. Det var i alla fall mycket tidigare än personen i "Hemma hos mig halvåtta" tror. Misstänker jag starkt.

Den här veckan är en gammal TV-kändis med men det är nog så att de övriga tre inte har en susning om det. Ardy. Ardy och Lasse. Var det väl ett tag, eller har jag drömt det? De var roliga. De var de, ska leta på youtube efter Ardy och Lasse.

Eller förresten, ska jag det, de är så 1966.

2009-07-02

Är texten ändrad? Blott en dag...

"Församlingen sjöng 'Blott en dag ett andetag i sänder'" står det idag i en artikel om en begravning. Men men...men...liksom...vaddå...är den ändrad?

Blott en dag ett ögonblick i sänder.

Så heter det väl.

Och det ligger väl liksom något annat i ögonblick än andetag.

Vad är det som händer?

2009-06-30

Jag känner verkligen att Det Här!

Det ska jag satsa på. Det måste vara pengar i detta...
" min дrliga ursдkt fцr min unethical/unprofessional att nдrma sig till dig pе denna very augusti fцrfrеgan, emellertid skulle jag respectfully fцrfrеganen som du den uppehдllet tillfredsstдller av denna postar ovanligt fцrtroligt och respekt tystnadsplikten av den gjorda informationen privilegierat, i orsaka av vеr vдxelverkan.

I fцrmiddag Herr Liga L. Xiao just nu lasten - ordfцranden, utцvas funktioner, packar ihop av begrдnsade Kina, Hongkong. Fцrmiddag som I ber ditt partnerskap och det, gдller securring och att inhysa stora fonder. Bidragsmottagaren avlidas och har ingen nдrmaste anhцrig, hдri, fцrmiddaghandstilen fцr resonera I dig. Du дr namnen. Lеt mig fцrsдkrar att denna transaktion har inget ”riskera-strдnger” fдst till den, sе. Behaga indikerar att dina intresserar genom att kontakta mig via min privata e-post (tagit-bort-den) fцr mer information. Behaga bekrдftar ocksе efter; ditt fullt namnger, tilltalar och nationalityen.
"

Du är namnen. Okeeeeeeeeeeeeeeyyyyyy...

2009-06-29

Denna video är bäst.

Det är bara så. Kika på den. Den handlar om han som uppfann - fick idéen från Marcel Marceau - Moonwalken. Att på det sätt som Michael Jackson erövra världen med sin musik är unikt.

Den bedriften kommer inte att upprepas. De små hörn han nådde är i stort sett onåbara för någon annan musiker, oavset gengre.

2009-06-28

Logomediker - det ska jag bli när jag blir stor...

Uttryck man lär sig sitter ibland som berg, logomedisk adaption är ett sådant.

Och nu kommer man troligen att hitta den här sidan när man söker på google efter det. Det kan tyda på två saker, antingen stavar jag fel eller så finns faktiskt inget om logomedisk adaption på nätet.

Vad det är?

Att man kommer på att en (befintlig) text passar till en annan melodi än det var tänkt. Det finns några exempel i musikhistorien där detta gjorts. I manskörssammanhang den mest kända är Helan går till sången Helig Helig Helig.

Ett möte i Lund

På vägen till sångarmötet passerar man juridiska föreningen i Lund. Fin byggnad tycker jag. Väldigt fin. Den andas lite, jag vet inte, den andas lite pondus på något vis.

Mötet var roligt som tusan. Många skratt. Många sånger. Som det ska vara.

På vägen hem sedan, idag, passerade jag ett hyreshus i hemstaden. Där strömmade det ut "Black or White". Heter den väl... blev osäker nu. Men jag log lite åt den. Den är bra. Och den stod i bjärt konstrast mot den nationalromantik som avsjöngs i Lund. Och på ett sätt kanske ändå inte. Men då måste man tänka ordentligt.

2009-06-25

The midnight sun never sets

Dompans signaturmelodi. En underbar jazzlåt.

Detta är inte midnattssolen, men det är solen. Och det är Helsingborg. När jag skriver detta så nynnar jag faktiskt på låten. I stället för att länka nu då - det kan ju bli dyrt - så får man söka på låten på nätet på youtube eller annan favoritplats.

Och lyssna.

2009-06-20

En pastarätt från en underbar bok.

En bok som vi hittade på nätet. Plötsligt fanns den där.
Den är enkel, rätten.

Räkor - hur mycket...tja...brukar ta så det täcker en tallrik, sedan skalar jag dem.
Chilipeppar - lite så där. Vi har några egenodlade små som är bra.
Vitlök - en klyfta
Salt
Olivolja
Persilja - en eller två nävar.
Spagetti

Sätt på spagettivattnet. Så den blir klar liksom när allt annat är klart.

Olivolja i panna, gärna rikligt så det täcker liksom.
Lite salt i pannan.
I med hackad chili och vitlök. (är du osäker på värmen så ha i en persiljebit, när den sprätter lite så i med chilin och vitlök)
När det sprätter lite så där så i med räkorna. Men bara i trettio sekunder! Annars blir de - som möjligen bekant - sega.
Ur med räkorna då alltså efter trettio sekunder.

I med persiljan. Låt den vara i liksom och fräsa lite.

Sedan gör jag på två sätt...antingen så är jag italieninspirerad och vräker ner spagettin i stekpannan, bland persiljan och oljan. Stänger av plattan, och i med räkorna och rör runt.

Eller så häller jag olivolje-persiljeblandningen över räkorna och sedan tar jag en sked och har över den blandningen på spagettin. Då märker man om man tagit tillräckligt med olivolja...:-) För den ska man liksom - om man gör så här - ha över spagettin lite så där drisslande.

2009-06-18

För 30 månader sedan...

För trettio månader sedan gick jag mot Kärnan i Helsingborg, funderade över var man ska äta när jag nu skulle vara i stan ett år eller så. Varje onsdag.

Svängde ut på gatan vid hotellet, och in på gågatan, kikade lite i affärer, passerade en rätt trevlig fransk restaurang med fransk meny. Getostsallad och potoatisgratäng med god stek. Rustikt och bra. Men, jag passerade den som sagt.

Samma öde fick den japanska restaurangen, den passerades. Ätit några luncher där, men den slår inte Thai Corner, i - som man förstår - hörnan. Några till restauranger passerades.

Kom ut på Mariatorget. Såg en restaurang, italienskt stuk, med rödvita dukar utanför. Tja...tänkte jag. Här kanske? Jo. Där kanske. Varje onsdag i stort sett har jag ätit där, sett personalen komma och gå. Hela tiden underbar personal.

Någon gång ska jag åka privat till Helsingborg och bara vara där. Och äta så klart där på de rödvita dukarna.

En av svarta ränderna ovan på fotot är "min", ljuset trillade en gång och åstadkom den. Det är den andra från vänster torr jag.

2009-06-14

Komvux stängs för omogna tonåringar

Det är inte längre möjligt i Sverige att få en andra chans om man haft trassel i gymnasiet. Idag kan läraren bete sig hur som helst, läraren kommer att få ökad makt i gymnasiet över elevens framtid. Det är inte en utveckling jag ser fram emot.

Det kan i och för sig diskuteras om man ska kunna läsa upp betyg i KomVux men jag tror inte att någon gör det för att det är roligt. Utan för att mognadsgraden har höjts, kanske ett nyvaknat intresse för vissa ämnen väckts.

Det är dåligt av nuvarande ralliansen att inte tillåta KomVux. Taktiken som gymnasieleverna kommer att tillämpa står väl sig klar? Bättre med IG än G, så det är ju bara att lägga av i vissa ämnen. Då kommer belastningen på KomVux att bli ännu högre.

Kanske det är dags för Jan Björklund att gå just KomVux för att få lite insikter och läsa upp lite betyg i vissa ämnen?

Märker ni hur det elitistiska samhället smyger sig på oss?
Psyksjuka har ihjäl slumpmässiga individer på stan, elitskolor blir tillåtna och vanliga tonåringar som har normala pubertala bekymmer i gymnasiet får inte en andra chans.

(Uppdatering Måndag: På tolv timmar, sedan igår söndag kl 20:28, har jag medhåll. Kikade nyss, och 70% anser att man är värd en andra chans. 50 000 personer har röstat på aftonbladet.se.

Oj oj oj...på bara fem-tio minuter hade ytterligare 1500-2000 personer röstat, siffrorna står sig dock, det börjar luta åt 77%)

2009-06-09

Tankar om EU.

Det finns i Linköping en ljugarbänk som jag tror nämnts förut på dessa sidor.

EU och omgivningen
Igår sade en person något som gjorde mig fundersam över EU och hur det fungerar. Diskussionen började med att han konstaterade att EU inte alls godkänner att prata avtal med regeringar i Afrika där andelen som röstade var runt 40%. Och...just det...hur många röstar i EU-valet.

Det är något som haltar här alltså, och det rejält.

Agendaförsjutning
De etablerade partiernas agendor har fått sig en törn, igen, nu med Piratpartiets inträde i EU. Det har hänt förr, ser mig skönja en tendens.

För ett antal år sedan tog Gudrun Schyman - på den tid hon var vänsterpartiets ledare - in jämställdheten på agendan, för i stort sett alla etablerade partier.

Sedan kom miljön in på agendan långt före klimathoten genom att miljöpartiet bildades och fick ett fäste. De har utvecklats till ett etablerat parti, och är inte lika enkelriktade som förr mot miljön. De har den som bas för sin grund så att säga...

Så jämstalldhet mellan kön och miljö kom från sidan och alldeles plötsligt, som överraskning för de etablerade partierna.

Vad Ny Demokrati förde in på agendorna vete tusan, men något skakade de väl om också. Har inte kommit på det. Det tål att tänkas på, för från sidan kom de garanterat.

Nu, i detta EU-val, satte Piratpartiet integritetsfrågorna på de andra etablerade partiernas agendor. Det är lika välgörande som vid de tidigare agendapåverkningarna. Piratpartiet förstod också vad ungdomarnas hjärtefrågor handlar om, det har inte de etablerade partierna lyckats med. Snarare endast reta upp de ungdomar som är marginellt intresserade av politik.

SD kommer troligen att åstadkomma samma sak när de förmodligen kommer in i Riksdagen om drygt ett år. Då är ämnet givetvis invandrarfrågor.

2009-06-08

Kaserngatan - himla bra att något händer men...

Så har det hänt, det som jag befarade. Och många med mig.

Det dåliga underhållet, eller rättare sagt frånvaron av underhåll på den farbara delen av Kaserngatan har givit ett oönskat resultat.

Corren idag skriver

Vid vägarbetet på Kaserngatan körde en lastbil över ett brunnslock som slog upp ett hål i bränsletanken. Larmet kom cirka 16.40, 600 liter diesel läckte ut på gatan. Räddningstjänsten ryckte ut för att begränsa skadorna, det är oklart hur mycket diesel som rann ner i dagvattenbrunnen.


Det var bara en tidsfråga innan det skulle visa sig att AMA inte alls sköter den del av Kaserngatan som inte är avspärrad. Jag har skrivit till kommunen flera gånger och då har de fått entrepenören att sandas igen hålen, eller ska vi säga kratrarna, på sträckan.

Nu har det hänt en olycka, en onödig en om det varit en seriös leverantör av ombyggnationen. Jag hoppas att kvaliteten på vägen som görs om inte är undermålig, men man får ju raskt den misstanken.

Kommunens påstötningar har uppenbarligen inte hjälpt, det är dags att ta i med hårdhandskarna. Ett sätt vore att kräva att de varje dag kontrollerar sträckan som är öppen men nu besvisligen inte farbar på ett säkert sätt. Idag var det vedervärdigt på sträckan. Och det efter att en olycka skett?!? Det är ofattbart anmärkningsvärt.

Sen här entrepenörens oförmåga att sköta underhållet lämnar mycket i övrigt att önska. Som man lärde sig att skriva på svenskalektionerna när man tycker att någon kan fara och flyga.

Hoppas innerligt att detta var den enda olyckan som sker under ombyggnadsarbetet.

Efter

Nu är man lite spak. Men förnöjt spak över att få varit med om Mozarts C-mollmässa. Det var mycket folk, och solisterna var underbara. Orkestern förträfflig. Allt var bra.

Men man blir tom lite efteråt faktiskt. Vi hade en liten fest, det var kul, det känns bättre än att bara liksom vandra hem och vara lite nipprig.

Det gick OK för min del. Missade några prylar jag inte missat förut. Irriterande. Men tillhör liksom läget.

Just nu är jag mest glad över att bo i den delen av Linköping där endast 0,9 procent röstade lite tokigt. Om ni frågar mig.

2009-06-06

Före

Sitter och tänkte skriva om hur det är för en körsångare före en konsert, men nu sitter jag och kluckar av skratt. På Fejjan läste jag om en kompis som meddelade sin packning inför semestern, bland annat i listan stod "Visa". Någon kommenterade att det nog var Våmhusvisa som avsågs.

Vansinnigt roligt.

Ska i fortsättning svara "Ja, jag har rättviksvisa, tar ni det?" på frågan om jag har kort. Önskar nästan att jag arbetade på ett näringsställe eller i en butik och kunde säga "Ja, vi tar kort, rättviksvisa, våmhusvisa, orsavisa, i stort sett alla kort" om någon frågar om man tar kort.

Före. En konsert, som sångare, då nynnar man på partier i verket som ska framföras - i detta fall Mozarts C-mollmässa - i tid och otid. När man vaknar, när man lagar mat, ja nästan alltid.

I bilen lyssnas det på CDn, man liksom lever inuti musiken och ser fram emot ett framförande. Och nästan varje konsert tänker man "vad synd att vi bara gör det en gång".

Under repetitionerna vill - i alla fall jag - ha en plats som tilltalar mig. Den ska vara lite rymlig, varför jag vill ha det så är lite oklart. Men jag störs lite av när det är för trångt. Det har nog inte med min storlek att göra utan är en känsla misstänker jag. Man ska så klart se dirgenten.

Sist men inte minst man ska höra sina medsjungare och medmusikanter. Gör man inte det så känns det tomt, väldigt tomt. Och det är som om man framförde Mozart alldeles ensam. Och så ska det ju inte vara. Man har inget stöd känns det som, man har inget sammanhang.

Sedan finns det alltid något ställe man är lite osäker på. I vissa fall övar jag på detta mycket, i andra tänker jag att det har varit på rätt väg ett tag nu och på konserten så kommer det att sitta.

Vi får se hur det är efter.

2009-06-05

Krönikören Torbjörn är saknad

Corren har inte på länge haft en krönika av Torbjörn Gustavsson, det är mycket tråkigt. Han skriver alltid bra, levande och på pricken.

Du är saknad som krönikör Torbjörn! Kom tillbaka! Kom tillbaka!

2009-05-30

Internet på gott och ont

Det tog mig 15 minuters surfande för att ta reda på detaljer i det uppmärksammade och tragiska rånmordet i Lambohov. Offer samt anhöriga, gärningsman och hans anhöriga. Allt var liksom serverat och klart på bara några knapptryckningar.

Jag vet inte om jag tycker det är bra eller dåligt. Jag står och vacklar. På något vis så kan man liksom få en bild - ja, det finns bilder på offret på nätet, företrädesvis norska siter - av eländet. Eller ett ansikte på offer och gärningsman. Men varför blir det bättre?

Jag vet inte. Jag vacklar.

Det är som om ett namn säger mer än correnartiklar och kvällspresspekulationer, de senare förresten tar sin näring från en av siterna på nätet. Enbart därifrån, vem som helst skulle kunna starta en tidning med alster från den siten.

På gott och ont.

I mitt fall är det på gott, jag ser någon, jag ser ett ansikte. Och jag relaterar till personen. Jag ser en logg på facebook och ser hur ett liv avstannade plötsligt och onödigt. Ändå är jag inte förespråkare för publicering så snart man - pressen och nätet - vet vem offer och gärningsman är.

Den senares identitet är ju en gissning. Nästan alltid.

Men själv får jag en slags bild av människan genom att se bilden, på offret såväl som på gärningsmannen. Det ger mig insikt. Som jag verkar behöva.

Varför förstår jag ännu inte.

2009-05-28

Sökordspoesi - varför inte?

Kika på siten sökordspoesi, under parollen låt verkligheten beskriva dikten ser man där ett gäng poem. På sökord som träffat en blogg.
Den sjungande snoppen blev en bonus...Tittas på på egen risk.

Min sökordspoesi blev så här:
Störmoment blogg

Martina Lowden blogg

Brylepudding
Vad ska man göra om man hittar måsungar?

Raffens öden och äventyr

Tv debatt fildelning
Prästvigningsmässa maj 2009

Helen Sjöholm snusa
Fristorp fullständigt
Malou Daniel Tammet

Historia om Creme Brule
Kommer plötsligt

Viggen munspel

Blogg provence hund

2009-05-23

anywhere you go let me go too

Så står det i All I Ask of You i Fantomen på Operan. Visst är det fint?

Varhän du än går LÅT mig också få gå. Inget tvång, frihet.

Jag vet inte...men den säger så mycket just den sången i Fantomen på Operan, och påminner om Come what may i Moulin Rouge när jag tänker efter.

Men då får man ju tänka efter.

Fina är de i alla fall.

2009-05-15

EU-val - bra av Corren

Läser med en liten faktiskt (och inte stigande, för ingen är tror jag...förvånad) förvåning intervjuerna med EU-parlamentarikerna. Jag vet inte varför men jag var mest intresserad av var de gör av överlönerna (fint ord va?:-) de får. Kanske för att jag i samma situation inte riktigt visste vad jag skulle gjort. Men har nu kommit på att det är klart att överlönen, min eventuella, skulle gå till något behjärtansvärt.

Marit svarar att vi inte har med det att göra. Märkligt. Lite märkligt. Vad är det som är så känsligt? Ger hon pengar till SD, Monsanto eller vad är det frågan om. Ingen röst där inte. Inte från mig i alla fall.

Lena Ek från trakten säger att frågan är fel ställd...ska man ta de som intäkt för att vårt skolsystem misslyckats kapitalt. Det finns ju som bekant inga dumma frågor och då förstås inga felställda frågor. Hon viker ut sig (!) i ett svar om att nuvarande regeringen minsann gjort lönerna bättre. Och verkat för lika löner för alla. Lite stor överlön till alla. Det är fint Lena. Bra tänkt. Svara på frågan i stället. Blogg börjar letas...för att se om hon kan förmås svara på frågan där.

Sedan inga överraskningar, jo, kanske, piratpartiets representant säger att 10% av överlönen ska gå till något gott ändamål. Minns nu inte om han närmare gick in på vilket. Det låter lite lite. Gör det inte? 10% liksom. Det blir ju mycket pengar över av överlönen då.

Hökmark överlåter åt andra att bestämma hans överlön. Jo jag tackar jag, ingen förvånad här heller antar jag. Då svär ju han sig fri liksom från ansvar, på något sätt.

Vi har ett EU - överstatligt organ vars parlamentariker har överlöner. Se där, en logik som faktiskt stämmer.

2009-05-12

Detta är dagens, kanske årets citat...

http://www.borsiin.com/2009/04/dagens-citat.html

Kom på idag vad första leendet var

Det är något särskilt med lastbilar som backar. Det är så pampigt och delikat på något vis. Igår backade en ledad bil med betong in mot stället där de bygger, den backade in på Borgmästargatan, den som i förlängningen kommer ut på torget, vid Cioccolata.

Den backade varsamt in där, för si, det stod en liten bil till höger i vägen för hanses backning.

Men in kom han.

Idag såg jag en till lastbil som backade, den var inte ledad. Men det är något delikat och pampigt över det i alla fall. En yrkeskunskap som heter duga.

2009-05-11

Det var en strålande dag idag

Log åt något på väg in till stan, har faktiskt glömt bort vad det var som gjorde mig glad i sinnet. Något vardagligt hände, men som man bara tar för givet.

Sedan vandrade jag och skulle handla en liten tavla, passerade S:t Larsparken, den har blivit fin! Där kom en en liten man i vardande och gick med sin pappa, kommenterade allt han såg som 2-3-åringar gör. Bara de gör. Oförblommerat. De hade det mysigt där de spatserade i 2-3-åringes takt. Det brukar pappor göra...faktiskt. Mammor brukar dra sina barn i handen och säga "vi måste skynda oss till dutten och ditten, de stänger snart" eller "vi måste skynda oss för att de väntar på oss".

Men de här två bara gick. Det fick ta den tid det tar.

Sedan lite fika. I lugn och ro. Några fikagäster hade letat sig dit, och så hittar man en gammal bekant som börjat på fikastället. Nya leenden och igenkännanden. Roligt.

2009-05-06

Jamie (Oliver) är alltid rolig

Nu hade han i soja i någon röra, 8 matskedar skulle han ha i - det tar ca 12 sekunder sade han sedan. Så tänker jag med när det gäller olja och sådant som rinner. Det tar liksom en viss tid att hälla i något flytande i något annat.

En matsked honung - rinner ju som bekant knappt utan hjälp - lagom tryck på flaskan i några sekunder är en matsked.

Nypor tar han med, salt och så. Det gör inte jag, än. Måtter lite i handen faktiskt. Den gången jag verkligen tog ett mått blev det för salt (!). Irriterande. Väldigt irriterande.

Hans kombattant (?) Gordon Ramsey är bättre anser jag i det program där han lagar mat tillsammans med en halv eller helcelebritet än i de program där han är förbannad. De tycker jag inte om. Inte alls, det är inte matlagning liksom att skälla på nykomlingar i köket. Det är klart att det är lurigt när det är nytt, tror inte skäll är sättet att få dem på spåret.

Man får alltid bra tips. Alltid. som nu. Ställ dina hemgjorda burgare i kylen ett tag så faller de inte sönder när du steker dem. De kan, med betoning på kan, göra det annars. Har sett det då och då faktiskt. Det är inte så kuligt.

2009-04-29

Det regnar regnar

Det regnar regnar
och molnen hänger så lågt att dom kan trilla ner
och som vanligt har allt gått på sne';
jag klarar snart inte mer
Det är blixt och dunder
och nånstans under en gatuserveringsmarkis
står en ensam och genomsur kis
och hon som lova mig hon skulle skynda sig hit

Varför står jag väl här
i min sura rock och med vatten i skon
fryser och hostar och svär
har hon helt glömt mig månntro
min klocka visar på fiasko redan
för hon borde kommit för längesedan.

Refräng.

Jag är sur som en mopp
när jag äntligen hör små hastiga steg
och så dyker hon upp och min ilska rinner iväg
ja, jag glömmer nu lågtryck och vad det heter
när vi kramas stiger min barometer (när jag var "liten" tänkte jag inte på denna strof...som jag tänker på den nu. Det kan jag ju tala om...)

Det regnar regnar
och molnen hänger så lågt att dom kan trilla ner
och inte fanken har nå't gått på sne';
jag klarar upp mer och mer
Det är blixt och dunder
men nånstans under en gatuserveringsmarkis
är det soligt ändå på nå't vis
för som hon lova mig till slut så tog hon sig hit

En enkel kanske lite banal text, men jag frågar bara vem jag frågar vem har rimmat "gatuserveringsmarkis" på "genomsur kis". Det är lite ramelskt. Det är det.

Tilltalas av harmonierna också. Sedan måste blås-sektionen glömt sina lurar...för de sjunger ju uppenbara brassinpass...barappappaaaaa.

Och ändringen av refrängen när hon äntligen kom.

Jag ser dem framför mig, det gjorde jag då med. Markisen är randig och lite sliten, affären som den är tänkt att skydda är inte så viktig. Zoomen är inställd på honom.

Hon är lite brunettig så där, med axellångt hår. Och man undrar, ska hon komma? Men man ser henne inte förrän hon faktiskt kommer dit.

Halvlång kjol, och han står där dyngsur, invärtes såväl som utvärtes. Men så, kommer Hon. Men sin röda, har jag fått för mig, möjligen gula, kjol. Den är plisserad tror jag det heter, med veck. Stora veck.

Inga strumpor har hon, det är ju sommar har jag fått för mig. Skorna är röda så klart. Det är givet. Så klart. Möjligen vita. Nä...röda. Så får det bli. Och så var det nog när jag tänkte mig scenen för många många år sedan.

Den är lite tycker jag som en rad jag hörde på tvn nyligen. Jag älskar dig så högt att min kärlek kittlar Gud under fötterna.

Jag gråter alltid när jag hör den här låten. Alltid. Det har inte ändrat sig. Märkte jag just. Hör den för tredje gången nu.

2009-04-28

Medias ansvar (favorit)serie i repris

Eknomin är på väg ner. Visst. Men inte så himla stort som media gör gällande, de verkar dölja fakta som talar för att det är på väg upp "Ja, USAs ledande ekonomer säger att det är på väg upp, men det ligger i Obama-administrationens intresse att säga så för att lugna".

Jaha. Men det finns ju ekonomer som säger att det är botten som är nådd. The bottom is nådd.

Reprisen då...jo. Influensan. Stora trumman, slå på den! Det är farligt det är hemskt. Folk dör. Fyrtio har dött!!! Det är en epedemi på g, eller pandemi.

Lugn och fin nu. Hur många bor det i Mexico? 100 miljoner! Ett hundra miljoner.

Hur många bor det i Mexico City? 100 miljoner i Mexico. 100 miljoner...om vi låter de 40 vara dödsfall av influensan i Mexico. Det blir...0,0004 promille. 0,4 tusendels promille!!! Men HALLÅ hela pressen. Radion och TeeeeeeeeeeeeeVeeeeeeeeeeen.

I Sverige skulle det bli 3,6 dödsfall. Ingen panik.

Och nu tackom och lovom har det lugnat sig i rapporteringen. Sveriges Radios var, såvitt jag begriper, först. Men de andra hänger säkert på.

Skadan är dock skedd. Det är risk för pandemi. Den andra grodan av media påverkar den första redan idag. "Nu är det ännu mera lågkonjunktur". Som om den första prediktionen om lågkonjunktur inte var nog...liksom...

2009-04-25

Stevie Wonder lyssnar jag på

Traktat av munspel det kan han. Det finns en historia i det sammanahanget...

Någon skulle ha munspel på sin skiva, minns inte vem. Fick ett råd av någonm, det kan ha varit Quincy Jones. Han sa: "Ring till Toots Thielemans, om inte han kan så ring till Stevie Wonder. Om inte han kan så ska du inte ha munspel på skivan..."

Detta är bra som tusan. Det är den senaste skivan, den påminner på sitt sätt om hans praktverk. Songs in Key of Life.

Vi hade två LP. SLÄNGDE BÅDA. Men hallå. Men hallå. Ibland har man inte ens huvudet under armen.

2009-04-18

Ingen DVD sade jag

Det var ett tag sedan. Efter ett tag tröttnade familjen på mitt underliga - tycker jag idag - motstånd. Ingen DVD-spelare sade jag. Så plötsligt för några år sedan köpte vi 5 liter mjölk, ost, kaviar och en DVD-spelare. Hoppsan.

Nu har vi ett gäng DVD-er också. Två boxar. Köpte en i veckan, Vita Huset. Alla delar. Har redan tittat på säsong ett...:-) Det är en av de intelligentaste serierna som visats på TV. Om du frågar mig. Jag skrattar, gråter och får saker att fundera på. Det kan inte vara bättre.

Det är alldeles för roligt. Med DVD. Tur man kan köpa spelarna samtidigt som mjölken.

Och det förvånar mig att det roligaste och det första jag tittar på - nästan - är "gag reel" eller feltagningarna. De är otroligt roliga.

2009-04-14

Tvära kast. Ett så kallat bloggskift. Eller något...

"Pappa, springer du en maraton med mig?"
"Ja"

"Pappa, springer du en till maraton med mig?"
"Javisst"

"Gör du en Ironman tillsammans med mig?"
"Ja det gör vi"

En Ironman är 4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning.

Och de gjorde just det.

Innerligt trött på negativa ekonomer

Eller vad ska vi kalla dem? Kreditekonomer? Alla ekonomer sprider visserligen sin dynga dagligdags med prognoser hit och dit, eller snarare upp eller ner. Och ingen vet egentligen ingenting, varesig om framtiden eller om ekonomin i framtiden. Det är och förblir en kvasivetenskap.

Det sorgliga nu är att denna kvasivetenskap styr våra liv, ja, jo, det är ju bra att räntan är låg. Men det vore bättre, som min kloka ekonomsambo säger, om elpriset gick ner och räntorna upp; så att man får en ekonomi som faktiskt fungerar och är i balans.

Mest irriterande nu då, när det gäller ekonomer som får tala i TV, skriva i tidningar och på bloggar, är att de ser så mycket negativt. "Neeeeej, uppgången på börsen måste vara mer ihållande". "Jaha" frågar då så klart intervjuaren "när vet vi om det är en stabil uppgång då?" Svaret kom lika snabbt som överraskande: "Det vet vi först efteråt". Det enda sanna som sagts i debatten - hur kan man ha en debatt om framtiden? - om lågkonjunkturen.

Medias lågkonjunktur kommer en del forskare rätteligen att komma fram till när stormen blåst över. För media har blåst upp (negativa) nyheter om lågkonjunkturen. Det måste vara första gången i historien.

2009-04-10

Efter en lång dag i kyrkan...

då behöver man vila. Att spela in TV-program är arbetssamt. Det ska tas om, gång på gång. Hela tiden, ideligen. För att bilden ska bli bra.

Ja, bilden. Det är ju TV. Då är den viktigast.

Långfredagsmässan innebar psamler som är sorgliga, väldigt sorgliga. Men det blir bättre...på söndag smäller det liksom. Det repeterade vi redan i dag...på långfredagen. Men på söndag är det TV igen! Men gladare TV. Mozart, och hans kröningsmässa vävs in i högmässan. Bra idé. Som om vore det tänkt så från början liksom.

Av Mozart själv.

Hoppas Mozart har en altan i himlen, och en Kilkenny...Det hoppas jag. Det är han också värd.

2009-04-06

Brylepudding och Creme Brulee

Det är två skilda saker det. Men det verkar inte en del översättare tänka på. De bara översätter rätt av, Creme Brulee till Brylepudding.

Creme Brulee är ägg/socker som vispats. Sedan häller man i värmd grädd/mjölkblandning. Som får stå i ugnen i vattenbad ett tag.

Brylépudding innehåller samma ingridienser faktiskt men mindre, mycket mindre socker i brylépudding - läste jag just - men är ändå helt olika i sin karaktär. Den serveras med karamellsås. Det gör man inte med Creme Brulee. Den ska ha ett bränt lager socker på sig.

2009-04-04

Man vet att man är gammal när...

man tittar med nöje på konståkning. Har för mig jag noterat det förut. Nå, jag uppväger de med att titta på en Pinter-pjäs. Den är väldigt bra.

Den är helt underbar!

Nu sys de två sällskapen ihop liksom. De satt på en restaurang. Man trodde, i alla fall jag, att det var två olika restauranger.