Lasses minneslappar och tankenotiser från Susnet:

Totalt: Månad: Vecka: Dag: Instagram

Leta i den här bloggen

2013-10-29

Stryk under ordet potatis...

Hade tänkt - apropå matematik igen, hörde på radion om ordet nyanserat i samband med mål för matematik - skriva om just rubriken. Fanns i Mad - tidskriften - vill jag minnas men det kanske inte är så.

Upptäckte att min vän Hans redan skrivit om det. Och hela raddan med hur matematik-uppgifterna sett ut genom åren. Det är lite raljant kanske, men inte desto mindre beskriver det verkligheten som jag uppfattar den.

Minns också 1976 när jag började med Proppen (i matte då, på Universitetet i Linköping som säkert då hette Linköpings Tekniska Högskola LiTH) som repeterar vad den tidens universitetslärare ansåg vara det man skulle kunna från gymnasiet. Repetitionen gavs i två veckor.

Det var inte mycket som gåtts igenom på gymnasiets mattelektioner som jag återsåg då, under dessa två veckor. Efter några dagar droppade några av och ägnade sig troligen åt något annat än universitetsstudier på Y-linjen på Linköpings Högskola.

Men, jag kom på, vi saknar ju ett perspektiv i listan ovan som Hans redovisar.

2000-talet
En agrarintresserad person säljer vad han påstår vara potatis för tjugo kronor per säck. (Ordet "per" betyder att varje säck kostar tjugo kronor). För ordet säck, se http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4ck). För att göra potatisen behöver den agrarintresserade personen en traktor och lite annat, det kostar också att frakta potatisen (för ordet frakt gå till http://www.google.se och skriv ordet frakt i sökrutan och tryck på knappen "Jag har tur"). Allt detta kallas bondens (vänligen se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bonde) produktionskostnad. Den är 4/5 av tjugo kronor. För att veta vad fyra femtedelar är fråga mamma eller pappa.

Be dem då bara tala om vad det blir (säger de något annat än 16 kronor har de fel). Klarar du nu inte av att räkna ut vad bondens vinst blir, kontakta läraren och boka ett möte för det måste vara något fel på det här talet.
Hjälper inte det, ring mamma eller pappa och så får de hota att ta barnet ur skolan så den går miste till skolpengen om läraren inte accepterar ett svar mellan 1 och 11 kronor.

(Tack Urban Bäckman för den idéen:-)




2013-10-14

Hur klarade vi oss.

Det finns en del sådana inlägg. Som lite lite handlar om att det var bättre förr. Men jag tar det inte på det viset. Utan faktiskt på ungefär följande vis:

Grattis till alla FÖDD 1930 , 1940 , 50 , 60 , 70 -talet och tidiga 80-talet!


Först , överlevde du föds till mödrar som rökt och / eller drack medan de bar oss .
De tog aspirin , åt blue cheese dressing , tonfisk från en burk , och inte få testas för diabetes . Sen efter det trauma , var dina barnsängar täckt med ljusa färgade bly - baserade färger .


Du hade inga barnsäkra lock på medicinflaskor , dörrar eller skåp , och när du red din cykel , du hade inga hjälmar , för att inte nämna , de risker du tog lifta .. Som barn , skulle du åka i bilar utan bilbälten eller luft bags. Åkte dessutom på baksidan av en skåpbil - lös - det  var alltid jättekul . Du drack vatten från trädgården vattenslang och inte från en flaska .Du delade en läsk med fyra vänner , från en flaska och ingen faktiskt dog av det . Du åt kakor , vitt bröd och riktigt smör och drack pop med socker i det , men du var inte överviktig eftersom...du var alltid ute och lekte.
 

Du lämnade hemmet på morgonen och kunde spela och leka hela dagen , så länge vi var tillbaka när gatlyktorna tändes. Ingen kunde nå dig hela dagen . Och du var OK .


 

Du skulle spendera timmar att bygga din go-cart av rester och sedan åka ner för backen , bara för att få reda på att du glömt bromsarna . Efter att ha kört in i buskarna ett par gånger , lärde dig att lösa problemet . 

Du har inte Playstation , Nintendo , X- boxar, inga TV-spel alls , 99 kanaler på kabel , inga videoband filmer, inget surroundljud , inga mobiltelefoner, ingen text messaging , inga datorer, inget internet eller Internet-chat rum .......... du hade vänner och du gick ut och fann dem.Du föll ur träd, skar , bröt ben och tänder , och det fanns inga stämningar från dessa olyckor du spelat med maskar ( väl de flesta pojkarna gjorde ) och pajer lera gjorda av smuts , och maskarna inte leva i oss för evigt . Du spelade med pinnar (virpa hette det va? Eller/Lasse S) och tennisbollar och även om du fick höra att det skulle hända , det gjorde du inte peta ut några ögon .

Du cyklade cyklar eller gick till en väns hus och knackade på dörren eller ringde klockan , eller bara skrek åt dem. (Är det Lööf  på storgatan...Ja...kratta upp dem då fniss :-)

Lokala lag hade uttagningar och inte alla kom med i laget .
De som inte fått lära sig att handskas med besvikelsen. Idéen om en förälder räddar dig om du bröt mot lagen var oerhörd . De ställde sig faktiskt på lagens sida.

Denna generation har producerat några av de bästa risktagare , problemlösare och uppfinnare någonsin.
De senaste 50 åren har varit en explosion av innovationer och nya idéer . Du hade frihet, fiasko , framgång och ansvar , och du lärt hur man handskas med det hela. Du är en av dem.

2013-10-12

40 år sen Spåmans Amerikaturné

En i slutet av september 2013 samlades medlemmarna i Bertil Spåmans kör och orkester i Jarlstugan i Rättvik för att fira att det gått 40 år sedan deras 4 veckor långa USA-turné 1973.

De flesta av de 70-talet medlemmarna var då tonåringar. Dessa ungdomar fick tillsammans med populära ledaren Bertil Spåman och tre andra musikgrupper från Dalarna, Vansbros, Bortalaget och Björbobandet, uppleva en fantastiskt rolig och spännande turnéresa. Turnén sträckte sig från New York till Minneapolis med stop i Delevan, Buffalo, Chicago, Eau Claire och Menomonee. Under turnén genomfördes 25-talet konserter och även TV-framträdanden. 

USA präglades på denna tid av en stor utvecklingsboom inom samhällets olika områden. Det var hippietider, svart frigörelse och Vietnamkrig. Här blickade vi Rättviksungdomar ut över Manhattan från Empire State Building. Här åt vi livets första hamburgare på McDonalds. Här reagerade vi över hur stort allt var i USA.

I våra V-jeans, tajta T-shirts, korta jeanskjolar, knästrumpor och kurbitsmålade träskor väckte vi nyfikenhet och viss uppståndelse i ett ändå ganska puritanskt USA. Vår musik, en blandning av jazz, pop och visor, rönte mycket stor uppskattning bland åhörarna.

För flygresan chartrade vi ett eget SAS-plan från Arlanda. Turnén genomfördes sedan med fyra Greyhound-bussar och en instrumentbuss. Det kändes mäktigt när vi i karavan gled fram på enorma ”highways”. Boendet var på colleges och i privatfamiljer som tog emot oss ”swedes” med öppna famnar.

Med på resan följde även en del föräldrar och andra Rättvikare som erbjöds platser och i gengäld hjälpte till med allt från tvätt av scenkläder till att köra en av bussarna.

På jubiléet i Jarlstugan blev det mycket prat, minnen och skratt. Bl a visade Bertil ett urval diabilder från USA-turnén, från skivinspelningar i Stockholm och från repetitioner och konserter runt om i Dalarna under åren 1967 till 1978. Vi påmindes också om att fyra av våra musikkompisar inte finns med oss längre.

Våra upplevelser av Amerikaresan och allt annat roligt och utvecklande som vi upplevt tillsammans under den 11-åriga Spåmanstiden har präglat oss alla. Dessa minnen gläds vi åt länge än.

Marina Hammer, f d Olsson, klarinett och sång

2013-10-02

1840 gram tror jag det var...

Mjölkuppa, dvs mjölpåse på dalmål, som din farbror kallade dig. Länge länge. 1840 gram, knappt två kilo vägde du. För 21 år sedan den där dagen den andra oktober.

11 augusti 1993 skrev jag följande:
Märta är elände, hon är uppe till 24:00 och det är bara trams med det tycker jag. Hon vägrar att sova någon annanstans än med pappa när han tittar på TV. Det sker normalt mellan 22:30-23-tiden. Sedan tror man att man kan gå upp med henne. Men det går inte, hon ska bara ha en slurk välling först sedan kanske det går bra att somna. Men hon är väldigt väldigt trött så det är väl det traditionella stöket vid den här tiden. Hon är nog rädd för att alla ska vara borta då hon vaknar och därför rädd för att somna, det försvinner nog snart, men det är lite tungt nu på grund av detta.
Redan två veckor senare är det annat ljud i skällan - stavas det va?

Märta har börjat sträcka upp armarna upp mot en om hon vill att man ska plocka upp henne. Det är också sött. Hon har dessutom börjat gå med sin "läragå-vagn".  Dessutom har hon numera Kaspers sittvagn som "sin" vagn. Kasper har fått en ståbräda i stället där han huserar då vi strosar mot stadens torg.
Där ser man. 21 år idag. Och fortfarande vacker som en dag. Ställde till lite trassel som två-åring som var orolig för att "alla skulle vara borta". Gissar jag. Men hade troligen läst det någonstans i en bok. Ni ska minnas att detta var tiden före internet och e-post och så. Det gick inte att Googla på något. I princip... Så jag hade nog uppsnappat detta om oron för att man börjar bli en liten person som faktiskt ska en gång stå på egna ben.

Du har hittat din väg Märta. Fortsätt på den. Kram älskade dotter. På din dag.