Lasses minneslappar och tankenotiser från Susnet:

Totalt: Månad: Vecka: Dag: Instagram

Leta i den här bloggen

2007-11-29

Mormor - den välvilligaste person jag mött på min livsvandring

Min mormor, död i 17 år, Hilma var nog en av de snällaste och vänligaste människorna på denna jord. Men hon kunde säkert ha hårda nypor om det nu krävdes, dessa nypor drabbade aldrig mig. Jag var mest hos mormor, där uppe i Dalarna, när jag var "liten", hann avverka tre katter, eller kattungar, de dog överkörda av bilar. Det fanns en försåtlig häck vid vägen, och den dolde kattungarna, och bilisterna hade liksom ingen chans.

Mormor hade diplom på väggen för "förtjänstfullt omhändertagande av mjölk". Hon hade väl, på sin tid, sisåddär åtta kor. ÅTTA KOR! Vilket litet jordbruk, eller snarare djurhållning inom jordbruket. Höns hade vi aldrig vad jag minns. Grisar hade sedan min bror och mormor var med på ett hörn, de var nog lite enklare att sköta. Det blev rubriker på sextiotalet när en yngling ville bli bonde. Reportrar var där och rapporterade.

Om man frågade mormor om tomtar och troll plirade hon med ögonen och sade att "man ser mycket på fäboden". Hon hade nog sett både det ena och det andra, och jag tänker på henna varje gång jag låser ytterdörren. "Det är bäst vi låser så inga tjuvar kommer och tar oss". Ska inte trötta ut er med historien om det rosa och blåa badlakanet. Har säkert berättat den förut.

Mormor satt länge i baksätet på min bil - efter sin död alltså - och stimmade. Stimmade var just ordet, det ordet har jag inte skrivit på länge. Inte så att hon störde, utan hon bara var där. Hon dog någon månad innan sonen föddes, lite tråkigt att hon inte såg honom i levandes livet. Men det är klart, sonen hade inte haft minnen av det misstänker jag.

2007-11-28

Vad bra att det skrivs om Katie

Hon är bra tycker jag, vilken sexuell läggning hon har är för mig totalt ointressant i sammanhanget. Det är det förresten i stort sett alltid, kan inte komma på något tillfälle när det spelar roll överhuvudtaget. Utom för parterna som är inblandade.

Någon gång ska jag berätta om mitt möte med två tjejjer i Edinbourgh (om det stavas så...). Mötte dem på en pub för länge sedan, och hade mycket trevligt samtal om homosexualitet, deras ikoner och annat.

Den här videon är häftig, det ser faktiskt ut vissa gånger som hon verkligen släpats runt jorden. Som när sanden rinner bort under henne, och snön. Låten är bra förresten. Så klart.

2007-11-21

3600 och 66 700

Vad kan det vara för siffor?

De är svenskrelaterade, möbelvaruhusdito. Men inte knutna till kärnverksamheten. Om inte korv och köttbullar är kärnverkssamhet. Det såldes circa 3600 varmkorvar och 66 700 köttbullar vid senaste varuhusöppningen, det var i Orlando.

Mitt civilkurage sträckte sig inte långt...

Jag är social och ärlig så jag lider av det...ni får nu exempel på det sista.

Jag bangade.

Jag sade inte till. Varför det då?

Det var Anders Carlbergs (heter han väl, fryshusets-mannen) telefon som ringde! Och han avhandlade ämnen som "har han inte någon familj då?" sedan var det tyst ett tag varpå det följde "vad har han för intressen då?".

Sådant samtal bryter man inte, men mannen som läste, av någon obekant anledning samma bok i två exemplar, sade inte heller till. Trots att han sade till alla andra som talade i moböltelefon på den tysta avdelning i klass 1, mellan Stockholm och Malmö. Vilken bok det var? Tror ni jag tog reda på det?

Klart jag gjorde...det var AirMail, brevväxlingen mellan Tomas Tranströmer och Robert något hette han väl. Den ena boken var inbunden, den andra var pocket. Vet inte om båda var på svenska. Men jag tror det, eller så var de på olika språk och han hade en egen lite (säkertligen finansierad) studie om skillnaderna.

Men sa' till Frys-Anders gjorde han inte. Inte jag heller.

Att det ska vara så svårt...

Jag beställer inte medvetet biljetter på en tyst avdelning, men för de som gör det fattar jag inte hur det står ut. Inom tio minuter har två personer ogenerat och på gränsen till högljutt avverkat två telefonsamtal.

Den enes skrå gör att han på något vis inte är ursäktad med jag förstår att skyltar som påminner alla andra om att man ska vara tyst inte gäller honom. Och inte den yrkeskategorin, han har antagligen vit rock om dagarna när han inte åker tåg. Som bekant är det endast Gud som styr över honom. Hade det varit en kvinnlig läkare hade säkert skylten respekterats. Det tror jag.

Förra gången detta hände sa' jag faktiskt "du, mig spelar det ingen roll men det kan finnas de som beställt biljett här och övertydligt pekat på skylten". Ska ta till den metoden nästa gång med. Det räcker inte med att titta lite på utövarna, de är SÅ oförstående att man blir undrande.

2007-11-19

10 bloggfrågor

1. Vad gjorde du för tio år sen?
I stort sett det jag gör nu, arbetar som konsult, barnen var visserligen endast 7 och 5. Så det var väl lite att göra hemmavid, mera än nu.
2. Vad gjorde du för ett år sen?
Jobbade med samma kund som nu, IKEA, kul som tusan. Funderade säkert också lite på vad sonen skulle välja för gymnasium.
3. Fem snacks du gillar!
Ostbågar, nötter, saltade mandlar, pistagenötter, rostade nötter.
4. Fem sånger jag kan texten utantill på!
Your song, alla fyra delar i Bondbröllop, What are you doing the rest of your life, Någon Chicago-låt säkert också. Hmmm...kommer inte på någon mer.
5. Vad skulle du göra om du var miljonär?
Lösa mina banklån och ha en stor fest.
6. Fem dåliga vanor!
Har varit dålig på att passa tider - det är bättre nu, sover för mycket, tränar inte så mycket som jag borde, äter för mycket, slarvig.
7. Fem saker du gillar att göra!
Dricka espresso, laga mat, läsa böcker, sjunga och ta en öl med god vän.
8. Fem saker du aldrig skulle köpa eller klä dig i!
En miljöodräglig SUV, något stickat stickigt..., äggkokare, sådan där öl-manick som verkar vara poppis nu, vanligt odlad mat om det finns ett ekologiskt någorlunda prisvärt alternativ.
9. Fem favoritsaker!
Trumpeten, Lara Fabian-CDn, espressomaskinen, MP3n, min gamla telefon är bra faktiskt.
Kommer inte på vilka jag vill utmana...

2007-11-17

Solens mat - DET är tv det

När det är som bäst, det sätt på vilket denne Bo närmar sig sina möten är beundransvärt. Italienskan verkar vara hans eget språk, och han språkar verkligen med de han möter. "No" säger han när det passar, "ah, si" när det passar. Det faller sig naturligt. Med dessa enkla passusar, på rätt ställe, knyter han kontakten omedelbart och direkt.

Ett genuint intresse för Italien och deras kultur. Det är TV det.

Och vilken mat de lagar de han möter på sin vandring genom de mer rurala miljöerna. Med tanter som tar sig tid. För matlagning, för samvaro, för råvaror och för livet.

Man borde åka till Italien, varit i Como, Milano och Rom. Mysigt var det. Mycket bra.

2007-11-14

Hade precis fyllt trettioett

Tror jag, eller trettiotvå snarare. Nå. Var i Stockholm, satt och slöade på Sheraton av alla ställen. Varför i hela friden bodde jag där förresten, det är ju inget höjdarhotell...i alla fall...där bodde jag. Det satt en tjej vid pianot och spelte.

Hon spelte bra. Plötsligt börjar det kännas ordentligt i hjärtat, det visade sig senare att hon spelade "Behind closed doors" av Julia Fordham. Det var så jag upptäckte Julia Fordham, och förstås Eliza. Som det visade sig att denna lika vackra som sjönsjungande kvinna hette. Från London, på gästspel i Sverige.

De följande veckorna hittade jag bra anledningar att åka till Stockholm. Vi hade fantastiskt roligt. Hittade henne häromdagen på ansiktsboken. Den är inte så dum, en mer öppen plats än vissa andra - denna inräknad, båda fyller dock sina syften.

När jag skjutsade henne till Arlanda, för hon skulle hem, passerade vi en skylt där det stod "Tack för visad hänsyn" och Eliza säger där står "Thank you for visited Hansyn". För att inte tala om vår sena (snarare tidigare kanske) diskussion om skyltarna ut-fart (som hon förstod...) och in-fart...

Misstänker att jag berättat om det förut, men det var med Eliza jag gjorde film-grejjen några år senare: Åkte till hennes gig-ställe, hon råkade ha paus, och jag står bakom henne med händerna för hennes ögon och säger "Guess Who?".

Hon är fortfarande bra på att sjunga, och säkerligen lika vacker.

2007-11-12

Sökträffarnas anatomi

Ibland undrar jag hur i hela friden den här sidan kan komma på höga placeringar på sökmotorerna. Olika sökmotorer pekar ut den här sidan vid så vitt skillda
söksträngar som "lunginflammation", "Göran Fristorp", "fikonvinäger" (!), "Figure Humaine".

Det är festligt att studera träffarna från sökmotorerna, kan inte låta bli att kasta ett öga på det mail som kommer om just detta.

Det ger mig också tillfälle att kika på gamla inlägg... Nu, den senaste tiden har det varit mycket "Figure Humaine" och "Rör vid mig nu", den första av Poulenc den andra av Benny Andersson.

Kan inte låta bli att undra varför internetkollektivet blivit mäkta intresserade av dessa två herrar och deras verk. Ligger det i höstens tid tro?

2007-11-08

Skämslåten - videokväll med Luuk

Jag inser att jag har en skämsartist. Det är Barry Manilow, han kan man ju bara inte tycka om. Han är för smörig, men jag gillar faktiskt hans låtar. Har dock ingen CD. Det har jag inte.

Obotlig romantiker. Det är nog jag det. Gråter färre gånger nu än förut, men ibland till slutsången av Ally McBeal kommer det en tår. Som nu. Ja, Barry Manilow var med, men han sjöng ingen sådan där släpande sång. Tur nog.

2007-11-05

Juloratoriet och en biografi om Miles Davis

Då leker livet. Faktiskt. Vet inte om jag skrivit om det, men jag har tagit lediga måndagar nu i någon månad. Underbart. Prova det! Om ni har ett arbete där det är möjligt.

Då kan man ägna sig åt så mycket arbete man mäktar, är det tomt i mailkorgen så surfar man lite på det där gamla sättet, liksom slösurfar bara. Sedan läser man lite för att blanda kulturupplevelserna. Sedan mailar man och chattar med lite kompisar. Inte dumt alls.

Bach's juloratorium är det förresten, ska sjunga det i slutet på december. Eller i alla fall i december. Ska bli roligt, minns inte om jag sjungit det, det framkommer först när jag får noterna i handen. Då vet man liksom om man gjort det förut eller inte.

2007-11-04

Fortsätter att undra, inte sörja, vad som hade blivit

Vad hade hänt om jag insett för 20 år sedan det jag inser nu? Jag tänker nu på yrkesval, varför sitter jag - en person som är otroligt intresserad av människor och att hjälpa dem - och håller på med dumma datorer?

Tja, det föll sig naturligt då. Bra betyg i just de ämnen som bäddade för en teknisk högskola. Det var inte tal om något annat. Idag hade jag kunna tänka mig lite mer humanistiskt inriktat arbete. Som möter människor varje dag, och ser till att de får en dräglig tillvaro. Det är klart, som exempelvis psykolog eller psykiater träffar man ju inte "trevliga" människor...så jag kanske ska vara glad.

Men som präst, för att ta ett annat exempel i högen, träffar man visserligen glada människor när de gifter sig, men i arbetet ingår säkerligen mindre trevliga möten.

Men tänk ändå...
Tänk om jag gjort mera nytta under mitt liv, hittills och i framtiden, i något annat yrke? Det är lite intressant att fundera över. Anledningen till denna min undran är säkerligen att di små, som inte är så små längre, är i den åldern. Gymnasieprogramsvalsåldern då Valet ska ske.

Men som sagt, jag ångrar inte mina val, jag bara dryftar dem, och undrar lite över dem. Om sanningen ska fram så arbetar jag väldigt mycket, på ett sätt, med människor i mitt nuvarande yrke, det är inte bara timmar framför skärm med illvilliga datorprogram. Det blir färre och färre sådana timmar faktiskt.

Rättsväsendet fortsätter att märka ut sig

Nu är det slumpgeneratorn i Malmö, alltså en tingsrätt, som nekat en våldtagen tjej en advokat. För att det var "för dyrt".

Godmorgon.

2007-11-02

Måttsystemen är olika...

Åt lunch med en kompis här om veckan, jag gör ofta det, vi pratade om var hon hade bott under sin tid här i Linkeboda. Vi kom fram till att vi båda hade faktiskt bott på Parkgatan. En trevlig liten gata i staden.

Hur stor var det där, uppe på vinden där du bodde. Alltså det där långa rummet som du bodde i. Hur långt var det?

"Fyra kullerbyttor" kom svaret, fort som tusan...och utan betänketid.