Lasses minneslappar och tankenotiser från Susnet:

Totalt: Månad: Vecka: Dag: Instagram

Leta i den här bloggen

2017-05-29

Hade förmånen att träffa en vän från högstadiet idag

Det var väl 45 år sedan sidådär. Vi sågs då. Visst, det har varit en sammankomst för massor med år sedan där dåvarande niorna samlades i Tällberg. Men då var vi så många att man inte hann prata på riktigt. Så att säga.

Man hann upptäcka en massa andra saker då, på återträffen.

Men idag åt vi på Flott jag och Mats. På vägen dit var stegen lätta, lättare än vanligt. Att återse en människa som känt en hela livet är speciellt. Man får reda på hur man var - och så klart - fortfarande är. Inne i kärnan.

Jag glömde en sak Mats, glömde berätta en episod från vår barndom.

Vi badade i Siljan, på vänstra sidan om långbryggan och kanske är det därför minnet etsat sig fast. Men inte enbart därför. Du sade en sak där som jag tror påverkade och påverkar mitt liv mycket. Du sa en enkel mening. Jag tänker på den meningen då och då.

Vi höll på att baxa med en stock tror jag det var, eller något tungt i alla fall. Där i vattnet, på den främmande vänstra sidan av långbryggan. Där badade vi aldrig annars. Men vi skulle vända på den av någon outgrundlig anledning. Jag tog i och gjorde det.

"Vad stark du är, Lasse".

Sa du Mats. Det visste jag inte att jag var.

Jag undrar om det inte där finns en förklaring på hur du är även idag. Tror att du redan då i vår barndom byggde upp människor, trodde människor om gott.
Det har du har fortsatt med.

Jag blev innerligt glad av att se dig idag.

2017-05-21

Marina Abramović

Utställningen. Magnifik. Lärde mig lite mer nyss när jag talat med en vän om den som också sett den. Fantastiskt att den utställningen gick upp i Stockholm.

Man förs raskt  in i hennes begynnande verk som handlar mycket om människans destruktiva sida. Första rummet anar man en skrikande kvinna. Senare ser man den videon. Det handlar mycket om experimenterande med olika delar av våra kroppar beskaffenhet. Intill total utmattning. Rösten ger upp, kroppen orkar inte dansa mer etc.

The artist is present-filmen såg jag inte men det är det verket som fick mig intresserad av henne.

Lyckosam helg i Stockholm

Helgen i Stockholm blev som jag trodde och samtidigt inte.

Amerikanen Ricardo som satt vid mig på restaurangen var himla trevlig. Vi talade om lingon, datorvirus, Trump, Kina, Indien, IKEA, renhjärtan, köttbullar och   Skandinavien. Mycket givande samtal.

Det hampade sig så att jag bodde vid Katarina kyrkogård. Där ligger bland andra Cornelis. Väldigt vacker sten och tror det var små figurer på sen som dansade.  Fredrik Åkare gissar jag.

Lyssnade på en konsert i Hedvig Eleonora. De slutade med Över skogen över sjön som är en av mina favoriter.

Igår var min mammas födelsedag, idag är det mormors. Tänkt på dem mycket denna helg.

2017-03-06

5:e juni

Bo Kaspers sjunger om den 5:e juni. Texten handlar om att han sitter med en vän på en balkong och skålar för de som
inte längre finns. Men också för att sommaren är på gång. Det är ju början av juni.

Tillfällena för min del är just juni, men slutet av, och runt jul.

"I mobilen ligger gamla SMS och nummer kvar, jag önskar att jag kunde ringa och säga nånting till min far."

Jag har också numren kvar till några personer som inte längre finns här på jorden; det bär mig
emot att ta bort dem. Vet inte varför. Inte så att du kommer personerna att verkligen vara borta. Nej, tycker det är lite fint att
bläddra förbi dem då och då när jag letar efter någon person att ringa till.
Då kommer minnen tillbaka, sunda minnen, inte alls sorgkantade.

2017-02-17

Örebro resor och minnen

Åker till Örebro varje tisdag och torsdag i tjänsten. Börjar kunna vägen nu, milt sagt. Det är Borensberg, Tjällmo, Hjortkvarn, Svennevad och sedan Pålsboda.
Sedan är man framme. Och så klart då i omvänd ordning sedan.

Någonstans där efter Pålsboda sker det. Minnet som dyker upp. Det står en gul vägskylt där till höger om
vägen "ÅKERBY" står det. Tänker på Eva varje gång jag passerar den skylten. Hon arbetade ju i Åkerbo som ju minner om Åkerby.
Hon är saknad något ofantligt. Och så onödigt det var att bli saknad av just den anledningen.

Otroligt och ofattbart men minnet av henne lever kvar på vägen till Örebro vid skylten som det står ÅKERBY på. Ett ljust minne.

2017-01-04

Jul och nyår har passerat

I vår familj är de rutiniserade till max. Det finns liksom en agenda, inte nerskriven men den finns.
Någon kväll före helgen lyssnar vi på julmusik hos god vän. Den traditionen har funnits i tjugo år eller så. Trevligt.

Dagarna före jul lyssnas det på adventsmusik även hemma. Lärde mig i år att vissa CD-skivor inte spelas alls under denna tid utan först under själva julhelgen. Det visste jag inte. Sedan finns det efter jul-musik som spelas då. Sting är en sådan skiva. "If on a Winter's night" heter den CDn. En bra en. Väldigt bra en.

Dagen före julafton tillreds skinkan. Då kokas också grisfötterna samt skärs och ungnas Jansson.

Kvällen före julafton anländer släkten. Då bjuds det pyttipanna och ägg. Så är det med den saken.

Julafton är det så klart julbord, men ett nerskuret (!) sådant med det som verkligen behövs. Inget mer. Det blir så tradigt att äta det i mellandagarna sedan om det finns för mycket mat på julbordet.

Mannen i huset brukar utföra något tomteuppdrag, så även detta år. Denna gång på förmiddagen.

Julbordet aväts och sedan kommer tomten i en eller annan form, en gång kom han på en HD, en annan gång på renar. Ofta med någon knorr på historien runt resan till oss eller bara en knorr på någon historia som ibland anknyter till aktuell händelse.
Juldagen är det kalkon. Så ska det vara. Den tillreds under dagen.
Annandagen reser släkten hem.

Mellandagarna används för att planera nyårsmiddagen.
Nyårsafton kommer vän till sambon och de vandrar på stan. Just i år uteblev, eller snarare flyttades den vandringen till dagen för nyårsafton. Eftersom vännen redan var i stan sedan några dagar.

Nyårsmiddag. I år anka, förra året hjort. Gott.

Sedan blir det nytt år.