Tills sonen hittade Eros som sjunger tillsammans med en massa artister, däribland take 6.
Drivet i basen i slutet på denna något långa video är fullständligt fantastiskt. Att det är så fantastiskt beror på att i ett storband ska trummisen och basisten liksom gnaga på varandra. Här gör han det själv. Han driver med sina trumimitationer och hänger med sin basgång, otroligt bra. Men de var, tyvärr, och nu kommer det igen...bättre förr.
Bättre förr-klippet är här, underbar låt.
2008-03-22
Fejjan, ansiktsboken eller le livre de visage
Nå...ni vet vad jag menar. En del program är lite roliga där. Alltså, "vilken fransk filosof är du?". Det finns "tysk" och "grekisk".
Camus - blev jag, Heidegger och Platon.
Tja, den trion kan man väl tåla. Liksom. Har en bok av Camus i bokhyllan, flera av Platon och nu måste jag väl handla lite Heidegger. Den siste var tydligen med i nazistpartiet. Inte så kul i och för sig kan man tycka. Det måste jag ju också medge.
Men "you enjoy secluding yourself often to think about life and philosophy. You're passionate, and your relationships can sometimes be stormy." låter bra tycker jag. Lite väl stormigt ibland kanske...när jag ser tillbaka. Men men. Det är som det är med det.
Platon var ju liksom först med en hel del. Camus fångade mitt intresse för längesedan, några av hans verk utgavs på månpocket tror jag det var. Hmmm. Ska kolla vilken som står i bokhyllan...det är..."Människans revolt" men jag undrar om det inte var "Myten om Sisyfos" som först fångade mitt intresse. En tunn liten bok om den "hopplösa kampen mot meningslösheten" som det står på någon webbsida.
Camus - blev jag, Heidegger och Platon.
Tja, den trion kan man väl tåla. Liksom. Har en bok av Camus i bokhyllan, flera av Platon och nu måste jag väl handla lite Heidegger. Den siste var tydligen med i nazistpartiet. Inte så kul i och för sig kan man tycka. Det måste jag ju också medge.
Men "you enjoy secluding yourself often to think about life and philosophy. You're passionate, and your relationships can sometimes be stormy." låter bra tycker jag. Lite väl stormigt ibland kanske...när jag ser tillbaka. Men men. Det är som det är med det.
Platon var ju liksom först med en hel del. Camus fångade mitt intresse för längesedan, några av hans verk utgavs på månpocket tror jag det var. Hmmm. Ska kolla vilken som står i bokhyllan...det är..."Människans revolt" men jag undrar om det inte var "Myten om Sisyfos" som först fångade mitt intresse. En tunn liten bok om den "hopplösa kampen mot meningslösheten" som det står på någon webbsida.
2008-03-21
Ett ljus får man ju tända idag
Lyssnar på Matteuspassionen, nyss var passagen där lärljungarna en och en frågar om det är just han som kommer att förråda Jesus.
Långfredag - tiderna ändras
Minns långfredagarna i Rättvik, inget hände, och inget tilläts att hända.
- Jag vill gå hem till Tony!
- Nej, inte idag. Det är långfredag.
- Vad ska man göra då?!?
- Vara hemma.
- Jag kan gå på bio!?
- Nej du, lille vän, det kan du inte, det är ingen bio idag.
- Men men men får jag inte gå ut då?
- Jo, men gå inte hem till någon.
Så träffades alla ute, vandrades, det var säkert rätt så mycket folk ute och vandrade. En sak jag inte minns är om restaurangen som mamma och pappa hade var stängd. Jag tror faktiskt inte det, folk måste ju kunna äta. Så jag tror den var öppen faktiskt under en kort period under dagen. Men det verkar också lite underligt kan jag tycka.
Jag kan heller inte minnas att jag fick någon förklaring till varför det var så, det bara var så. Radion spelade inte "rolig" musik heller vill jag minnas. Utan det var lite sorgligt så där.
Nu vet jag visserligen varför, men frågorna har liksom sagts idag med...
- Jag tänkte gå och fika på Wayne's
- Det är nog stängt idag.
- Va? Är det? Boklådeägaren har väl öppet och då måste Wayne's vara öppet?
- Nej, skulle inte tro det, till och med Gränden [Linköpings variant på Sturegallerian, det är fullt med stockholmskopior i den här staden] har stängt idag.
- Oj.
Nu sitter jag och funderar på att gå på mässan vid tre, dödsstund som det står i Domkyrkans annons. Vi får se om jag kommer dit. Kanske. Om jag inte ska göra italienska köttbullar.
Men de kanske får vänta.
- Jag vill gå hem till Tony!
- Nej, inte idag. Det är långfredag.
- Vad ska man göra då?!?
- Vara hemma.
- Jag kan gå på bio!?
- Nej du, lille vän, det kan du inte, det är ingen bio idag.
- Men men men får jag inte gå ut då?
- Jo, men gå inte hem till någon.
Så träffades alla ute, vandrades, det var säkert rätt så mycket folk ute och vandrade. En sak jag inte minns är om restaurangen som mamma och pappa hade var stängd. Jag tror faktiskt inte det, folk måste ju kunna äta. Så jag tror den var öppen faktiskt under en kort period under dagen. Men det verkar också lite underligt kan jag tycka.
Jag kan heller inte minnas att jag fick någon förklaring till varför det var så, det bara var så. Radion spelade inte "rolig" musik heller vill jag minnas. Utan det var lite sorgligt så där.
Nu vet jag visserligen varför, men frågorna har liksom sagts idag med...
- Jag tänkte gå och fika på Wayne's
- Det är nog stängt idag.
- Va? Är det? Boklådeägaren har väl öppet och då måste Wayne's vara öppet?
- Nej, skulle inte tro det, till och med Gränden [Linköpings variant på Sturegallerian, det är fullt med stockholmskopior i den här staden] har stängt idag.
- Oj.
Nu sitter jag och funderar på att gå på mässan vid tre, dödsstund som det står i Domkyrkans annons. Vi får se om jag kommer dit. Kanske. Om jag inte ska göra italienska köttbullar.
Men de kanske får vänta.
2008-03-20
LIkheterna förvånar
Det är märkligt hur vissa människor aura - eller hur det ska beskrivas - minner om andras.
Det har högst delvis att göra med utseendet, det är något annat som slår an en sträng. Av igenkännande.
Men det ÄR en inkörsport till just den mänsnikotypens kännetecken, i alla fall när det gäller mitt förhållningssätt till personen. Det är inte statiskt, det kan komma att ändras. Oftast är det ögonblicksbilder men i några fall kan det vara mer bestående intryck som så att säga varar.
I just det nu tänkte fallet varar det inte länge, men personen det åminner är verklig, närvarande och varm. Det var personen som jag flyktigt såg i dag också.
Har alltid, så länge jag minns, hävdat att det finns fler saker som förenar oss människor än som skiljer oss. Jag vill vidmakthålla att så är verkligen fallet.
Det har högst delvis att göra med utseendet, det är något annat som slår an en sträng. Av igenkännande.
Men det ÄR en inkörsport till just den mänsnikotypens kännetecken, i alla fall när det gäller mitt förhållningssätt till personen. Det är inte statiskt, det kan komma att ändras. Oftast är det ögonblicksbilder men i några fall kan det vara mer bestående intryck som så att säga varar.
I just det nu tänkte fallet varar det inte länge, men personen det åminner är verklig, närvarande och varm. Det var personen som jag flyktigt såg i dag också.
Har alltid, så länge jag minns, hävdat att det finns fler saker som förenar oss människor än som skiljer oss. Jag vill vidmakthålla att så är verkligen fallet.
2008-03-18
Det finns sätt att svara på frågor
Är man tjänsteman inom landstinget finns det tydligen bara ett sätt, ett osympatisk, oklokt och synnerligen oempatiskt svar. Det får mig att misströsta om människor som är just tjänstemän på landstinget.
Svaret kom under kvällens intervju i Östnytt, fallet var en i höften nyopererad 83-årig kvinna som lämnats vid sin port. Det efter sex (!) i- och urstigningar i taxi. Kvinnan bodde på andra våningen.
Jag förvånas över den öppna bristen på oförståelse, och landstingstjänstemannen nästan myste när han sade att "jag får klagomål en gång i veckan från anhöriga och patienter". Myste, som om det var något att vara glad över. Att få klagomål.
Av alla sätt att svara på frågorna valde Herr Schilling att svara osympatiskt, oklokt och oempatiskt. Det får en att fundera på vilka tjänstemän som återfinns på landstingets poster. Det bevisar dessutom med önskvärd tydlighet att landstinget är en organisation som måste förnyas.
Och det snart.
Svaret kom under kvällens intervju i Östnytt, fallet var en i höften nyopererad 83-årig kvinna som lämnats vid sin port. Det efter sex (!) i- och urstigningar i taxi. Kvinnan bodde på andra våningen.
Jag förvånas över den öppna bristen på oförståelse, och landstingstjänstemannen nästan myste när han sade att "jag får klagomål en gång i veckan från anhöriga och patienter". Myste, som om det var något att vara glad över. Att få klagomål.
Av alla sätt att svara på frågorna valde Herr Schilling att svara osympatiskt, oklokt och oempatiskt. Det får en att fundera på vilka tjänstemän som återfinns på landstingets poster. Det bevisar dessutom med önskvärd tydlighet att landstinget är en organisation som måste förnyas.
Och det snart.
2008-03-17
Ola Brunkert död i olycka
Himla tråkigt när folk dör, så klart. Trummisen Ola Brunkert minns jag för att han sjöng alltid trumslagen. Det syntes när han rörde på munnen. Det var liksom en massa uttalat dush, kadash och kabadang.
Nu blir det inte mer dush, kadash och kabadang. Eller ja, inte här på jora i alla fall. Och javisst är det så att han kommer att leva vidare genom ABBA-musiken det gör han. Det låter lite plattitydiskt och konventionellt att säga så, men samtidigt kan jag inte låta bli. I ABBAs fall gäller det ju alla närvarande. Stolt konstaterar jag när jag läser artikelen (som de säger i Småland) i DN, att jag minsann är med på i alla fall en skiva där en ABBA-basist medverkar.
Jag blir glad bara av att tänka på när han sitter där och rör på munnen till trumpinnarnas taktfasta trummande på kaggar, virveltrummor och hi-hats.
Dush, kadash, dush, kadash, dush kadash, kabbabbabbabbabbadang.
Nu blir det inte mer dush, kadash och kabadang. Eller ja, inte här på jora i alla fall. Och javisst är det så att han kommer att leva vidare genom ABBA-musiken det gör han. Det låter lite plattitydiskt och konventionellt att säga så, men samtidigt kan jag inte låta bli. I ABBAs fall gäller det ju alla närvarande. Stolt konstaterar jag när jag läser artikelen (som de säger i Småland) i DN, att jag minsann är med på i alla fall en skiva där en ABBA-basist medverkar.
Jag blir glad bara av att tänka på när han sitter där och rör på munnen till trumpinnarnas taktfasta trummande på kaggar, virveltrummor och hi-hats.
Dush, kadash, dush, kadash, dush kadash, kabbabbabbabbabbadang.
2008-03-16
Hemkommen från konsert
Tavener, John.
Lament for Jerusalem. Klagosång för Jerusamel (det ska stå så klart, ser jag nu 2008-03-17 Jerusalem, men låter det stå kvar, så berörd blev man av verket att man inte vet ens vad staden heter...:-), kraftfullt verk.
Med en underbar sopran, Anna Jobrant Dalnäs, fantasktiskt. Vackert sjunget. Också. Otroliga pianissimon. Supersvårt stycke, avslöjande, men i Annas fall fanns inte något att avslöja.
Hon är en ängel, det var vi många som var ense om.
Lament for Jerusalem. Klagosång för Jerusamel (det ska stå så klart, ser jag nu 2008-03-17 Jerusalem, men låter det stå kvar, så berörd blev man av verket att man inte vet ens vad staden heter...:-), kraftfullt verk.
Med en underbar sopran, Anna Jobrant Dalnäs, fantasktiskt. Vackert sjunget. Också. Otroliga pianissimon. Supersvårt stycke, avslöjande, men i Annas fall fanns inte något att avslöja.
Hon är en ängel, det var vi många som var ense om.
2008-03-15
2008-03-14
Hångel - Kamratposten
Minns ni tidningen Kamratposten? Den finns fortfarande, som av en händelse beskrev jag en rondell nyligen på den här sidan. Har inte läst avsnittet om hångel än, men i rondellen var det möjligen lite minisådant.
Sonen har just upptäckt att möjligheten finns för att erhålla erfarenheten av en rondellkyss.
Den slår en hund med hästlängder.
Nytt trappsteg. Nya erfarenheter, nya sorger kanske, men underbart när det sker.
Kamratposten tror jag håller stilen och ställningarna. I allt annat dret som kommer från journalister nu för tiden, eller nuförtiden. Kanske det stavas.
Sonen har just upptäckt att möjligheten finns för att erhålla erfarenheten av en rondellkyss.
Den slår en hund med hästlängder.
Nytt trappsteg. Nya erfarenheter, nya sorger kanske, men underbart när det sker.
Kamratposten tror jag håller stilen och ställningarna. I allt annat dret som kommer från journalister nu för tiden, eller nuförtiden. Kanske det stavas.
En ost från Kalmar vann sin klass
Men det skriver inte DN något om. Kalmar kanske inte ligger i Sverige. Eller så ligger inte DN i Kalmar. Eller så är inte DNs ostredaktör intresserad av ostkusten (och inget annat...). Eller så är surfkunskaperna begränsade. Det kanske finns lite hålrum liksom. I surfkunskaperna.
För er som vill veta vem som vann i alla klasser rekommenderar jag denna sida. De är så ivriga att få ut resultatet så att en del årtal inte är ändrade än. Men det är årets tävling. Det är det.
Men vann sin klass gjorde Arlas greveost. Bra tycker jag!
För er som vill veta vem som vann i alla klasser rekommenderar jag denna sida. De är så ivriga att få ut resultatet så att en del årtal inte är ändrade än. Men det är årets tävling. Det är det.
Men vann sin klass gjorde Arlas greveost. Bra tycker jag!
2008-03-12
Grattis Ulrika, Västerlösa och Sätra!
Corren skriver idag om varför kommunen ändrade sig.
"Att man ändrat ståndpunkt i skolfrågan uppges bland annat bero på att man nu tittat på flera aspekter än de rent skolmässiga. I den bredare bedömningen har exempelvis skolans betydelse för bygden och skolskjutsar vägts in."
Nämen, finns det mer i samhället än bara skolor?! Det var ju förskräckligt! Och måste man liksom väga in andra skäl än rena skolmässiga när man beslutar om en skolas vara eller icke vara. Det var särdeles märkligt. Det finns alltså många aspekter som ska belysas vid ett kommunalt beslut. Förunderligt. Inte för oss kanske men...
För kommunpolitiker i Linköping är ingenting uppenbart. Uppenbarligen.
"Att man ändrat ståndpunkt i skolfrågan uppges bland annat bero på att man nu tittat på flera aspekter än de rent skolmässiga. I den bredare bedömningen har exempelvis skolans betydelse för bygden och skolskjutsar vägts in."
Nämen, finns det mer i samhället än bara skolor?! Det var ju förskräckligt! Och måste man liksom väga in andra skäl än rena skolmässiga när man beslutar om en skolas vara eller icke vara. Det var särdeles märkligt. Det finns alltså många aspekter som ska belysas vid ett kommunalt beslut. Förunderligt. Inte för oss kanske men...
För kommunpolitiker i Linköping är ingenting uppenbart. Uppenbarligen.
En titt i backspegeln
Jag minns rondellen. Det var den trettionde april, 1972. Men det kanske redan hade blivit första maj. Det minns jag faktiskt inte. Det var ljust, så ljust det bara kan vara i en rondell den tretionde april i Rättvik.
Den finns fortfarande kvar i Rättvik, rondeller försvinner ju nästan inte, de byggs sällan bort. Om något händer med dem så smyckas de med rondellhundar. I alla fall i Linköping.
Minns den här rondellen som igår. Det som hände, hände lite så där lagom en bit bort från lampan, som om dess matta sken skulle störa. Jag tänker på det varje gång - vilket inte är ofta nurförtiden synd nog - den passeras. Ögonblicket varar för evigt.
Är det så för alla tro? Att en del händelser på ett sätt etsar sig fast. Jag har en hel del sådana, en del till det yttre betydelsefulla. I princip inte för andra människor men för en själv. Det verkar vara från de tidiga tonåren, i mitt fall, som de flesta handfasta, tydliga och positiva minnen härör sig. Och då för tonåren betydelsefulla händelser.
De rinner liksom till hjärnan ibland, solklara, korta ibland bara brottstycken. Ibland väldigt väldigt vardagliga och inte alls betydelsefulla. Inte alls. Bara små parenteser i ens liv. Men något kanske hände just då? Något som var betydelsefullt men som jag inte såg.
I rondellfallet var det förstås min första kyss, det slår mig, var det hennes med? Det vet jag faktiskt inte. Men jag tror det. Men jag är inte säker. Inte alls. Det har jag inte reflekterat över förut. Tänk att det ska ta 34 år innan man funderar på det. Märkligt.
Den finns fortfarande kvar i Rättvik, rondeller försvinner ju nästan inte, de byggs sällan bort. Om något händer med dem så smyckas de med rondellhundar. I alla fall i Linköping.
Minns den här rondellen som igår. Det som hände, hände lite så där lagom en bit bort från lampan, som om dess matta sken skulle störa. Jag tänker på det varje gång - vilket inte är ofta nurförtiden synd nog - den passeras. Ögonblicket varar för evigt.
Är det så för alla tro? Att en del händelser på ett sätt etsar sig fast. Jag har en hel del sådana, en del till det yttre betydelsefulla. I princip inte för andra människor men för en själv. Det verkar vara från de tidiga tonåren, i mitt fall, som de flesta handfasta, tydliga och positiva minnen härör sig. Och då för tonåren betydelsefulla händelser.
De rinner liksom till hjärnan ibland, solklara, korta ibland bara brottstycken. Ibland väldigt väldigt vardagliga och inte alls betydelsefulla. Inte alls. Bara små parenteser i ens liv. Men något kanske hände just då? Något som var betydelsefullt men som jag inte såg.
I rondellfallet var det förstås min första kyss, det slår mig, var det hennes med? Det vet jag faktiskt inte. Men jag tror det. Men jag är inte säker. Inte alls. Det har jag inte reflekterat över förut. Tänk att det ska ta 34 år innan man funderar på det. Märkligt.
2008-03-09
En fjärde ort för solfilmen...
En ny ort ska till, och du kan påverka. Solfilmen, du vet, på "nyheterna". Kolla in detta, men före den 21 mars.
2008-03-07
Ryck en bok
- Ryck närmaste bok i din omgivning
- Öppna sidan 23 i boken
- Leta upp femte meningen på den sidan
- Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner
- Lägg gärna till bokens titel och författare
"Det var de två halvorna av krogen, köksidan och matsalssidan, som rent fysiskt delades av svängdörren"
Oscar Hedlund, Karl Häggblom, Lars Pluto Johansson, Bo E Åkermark Fullständiga rättigheter
En underbar bok om restaurangerna i Sverige. Den behandlar femtio goda år på den svenska krogen. Sanningar och skrönor från kök och matsalar.
2008-03-02
Schüldt i P2 - ett underbart program
Det sänds i P1 också, på söndagar vid pass tre. Lyssna på det! Idag handlade det om allt möjligt. Ett par samtal, kanske ibland bara ett, blandat med musik.
Som berör.
Underbart briljanta program! Som får mig att lita till människornas välvilja och förmåga att göra bra radio.
Mer sådant! Reklamkanalerna kan slänga sig i sin marknadsvägg.
Som berör.
Underbart briljanta program! Som får mig att lita till människornas välvilja och förmåga att göra bra radio.
Mer sådant! Reklamkanalerna kan slänga sig i sin marknadsvägg.
2008-02-28
Är sjuk och tittar på kommunens möten...
Frågan är om det befrämjar att bli frisk. De diskuterar cykelställsfrågor så det står härliga till. Eller snarare uppstartmötesfrågor.
2008-02-26
Bokrean - vilka böcker köptes?
Jag var där, som 50 andra, vid öppnandet miss i nassen.
Köpte en bok jag tänkt köpa länge: "Vad hände på vägen till Damaskus?", sedan blev det Anna Gavalda vars titel jag glömt. En titel jag kommer ihåg är "Den stängda boken", men då har jag i stället glömt författarens namn...nå, vidare; "Botanica", till sonen - han läser trädgårdslinjen.
Zorns målningar, en söt liten bok om en underbar målare; Alf Henriksons "Antikens historier", vi har den i pocket som nu hänvisas till landet (det stod Alf Henrikssons dödsbo som utgivare...) sedan en bok om filmmat, med recept, nästan bara för att ett recept från "Nyckeln till Provence" var med. Harragu, kommer säkert aldrig att äta det, men i alla fall...
Köpte en bok jag tänkt köpa länge: "Vad hände på vägen till Damaskus?", sedan blev det Anna Gavalda vars titel jag glömt. En titel jag kommer ihåg är "Den stängda boken", men då har jag i stället glömt författarens namn...nå, vidare; "Botanica", till sonen - han läser trädgårdslinjen.
Zorns målningar, en söt liten bok om en underbar målare; Alf Henriksons "Antikens historier", vi har den i pocket som nu hänvisas till landet (det stod Alf Henrikssons dödsbo som utgivare...) sedan en bok om filmmat, med recept, nästan bara för att ett recept från "Nyckeln till Provence" var med. Harragu, kommer säkert aldrig att äta det, men i alla fall...
2008-02-23
Björn Gustafsson är magnifik
Att rimma elegant med laktosintolerant är karamellodiktstipendiatsämne. Det är det.
Lysande!
Tittade faktiskt på melodifestivalen, den sändes ju från hemstaden så jag nästan måste ju. Upp och Hoppa fick min röst. Till och med...trodde inte jag skulle rösta alls.
Lysande!
Tittade faktiskt på melodifestivalen, den sändes ju från hemstaden så jag nästan måste ju. Upp och Hoppa fick min röst. Till och med...trodde inte jag skulle rösta alls.
Ska eränna en sak...
Tittar faktiskt på Let's Dance denna säsong. Det trodde jag inte om mig. Men det gör jag. Det är mer faschinerande än jag trodde.
Och en sak som är väldigt faschinerande är att Tony (om det nu är domaren längst till höger) har engelska "intrusive R" på svenska! Han säger "Ni var bästa paret att dansa -r- ikväll". Där r'et är liksom insjutet mellan två vokaler. Det är just ett "intrusive R".
Det är roligt att lyssna på, han har det så klart på engelska också. Men de inskjutna R:en sitter i hans ryggmärg.
Programmet i övrigt är roligare än jag trodde att titta på. Men man kan ju ändra sig, det kan man. Det var mest en slump att fyran åkte på för någon vecka sedan efter "På Spåret". Men nu växlas det över varje fredag vid nio.
Och en sak som är väldigt faschinerande är att Tony (om det nu är domaren längst till höger) har engelska "intrusive R" på svenska! Han säger "Ni var bästa paret att dansa -r- ikväll". Där r'et är liksom insjutet mellan två vokaler. Det är just ett "intrusive R".
Det är roligt att lyssna på, han har det så klart på engelska också. Men de inskjutna R:en sitter i hans ryggmärg.
Programmet i övrigt är roligare än jag trodde att titta på. Men man kan ju ändra sig, det kan man. Det var mest en slump att fyran åkte på för någon vecka sedan efter "På Spåret". Men nu växlas det över varje fredag vid nio.
2008-02-22
24 Direkt är lärorikt
Idag handlade det om sjukvården och privatiseringsvurmen.
En forskare slog fast att i Läkartidningen hade han hittat 12 artiklar som förespråkade vinstdriven vård och 12 artiklar som var motståndare. Motståndsartiklarna understöddes av 102 referenser, motsvarande siffror för privatiseringsförespråkarna var noll. 0, NIL, intet.
Faschinerande i en branch där snart sagt all verksamhet skall vara underbyggd av vetenskapliga artiklar.
En forskare slog fast att i Läkartidningen hade han hittat 12 artiklar som förespråkade vinstdriven vård och 12 artiklar som var motståndare. Motståndsartiklarna understöddes av 102 referenser, motsvarande siffror för privatiseringsförespråkarna var noll. 0, NIL, intet.
Faschinerande i en branch där snart sagt all verksamhet skall vara underbyggd av vetenskapliga artiklar.
2008-02-20
Hembygden i tankarna
Det är ju så klart alltid en tragedi när en 15-åring mördas. När det händer i mina gamla hemtrakter är det särskilt beklagansvärt och får mig att fundera mycket över människan och hur långt vi har kommit. Egentligen. Är det inte bara på väg liksom åt fel håll, helt åt fel håll.
Blir illa berörd när hembygden drabbas, bodde 4 mil från Mora. Har under gymnasietiden vandrat på huvudgatan i Mora, fikat på Kaffestugan och till och med spelat dansmusik (storband) på Mora Hotell. Det är en liten ort, jämförbar med Skänninge och Älmhult eller vilken ort som helst där det finns en huvudgata. Där sker allt. Det finns en raggarrunda, där bilburen ungdom körde runt runt runt. Det finns ett torg där samma lugna bilburna ungdom samlas. Centralstation (understundom fånigt omdöpt till resecentrum) lyser med sin frånvaro, där finns bara "järnvägen".
Hembygdens tragiska händelser skär alldeles särskilt i hjärtat. Det blir så nära, trots att det var 32 år sedan jag flyttade från Rättvik. Det som är långt borta blir plötsligt närmare, det är som om mina skolkamrater från den tiden blivit mördade. Jag förflyttas plötsligt till min värld som den tedde sig i femtonårsåldern, och det är som om man i ett enda blixtnedslag flyttas till högstadietiden och våndorna man hade då.
Till dessa mer interna och då obegripliga hormonststormar ska man lägga till att en i klassen mördas. Ofattbart onödigt. Obegripligt sorgligt.
Ljuset jag tänker tända idag i Domkyrkan går till hembygden och speciellt till tjejjen i Mora.
Ni andra får ursäkta.
Blir illa berörd när hembygden drabbas, bodde 4 mil från Mora. Har under gymnasietiden vandrat på huvudgatan i Mora, fikat på Kaffestugan och till och med spelat dansmusik (storband) på Mora Hotell. Det är en liten ort, jämförbar med Skänninge och Älmhult eller vilken ort som helst där det finns en huvudgata. Där sker allt. Det finns en raggarrunda, där bilburen ungdom körde runt runt runt. Det finns ett torg där samma lugna bilburna ungdom samlas. Centralstation (understundom fånigt omdöpt till resecentrum) lyser med sin frånvaro, där finns bara "järnvägen".
Hembygdens tragiska händelser skär alldeles särskilt i hjärtat. Det blir så nära, trots att det var 32 år sedan jag flyttade från Rättvik. Det som är långt borta blir plötsligt närmare, det är som om mina skolkamrater från den tiden blivit mördade. Jag förflyttas plötsligt till min värld som den tedde sig i femtonårsåldern, och det är som om man i ett enda blixtnedslag flyttas till högstadietiden och våndorna man hade då.
Till dessa mer interna och då obegripliga hormonststormar ska man lägga till att en i klassen mördas. Ofattbart onödigt. Obegripligt sorgligt.
Ljuset jag tänker tända idag i Domkyrkan går till hembygden och speciellt till tjejjen i Mora.
Ni andra får ursäkta.
2008-02-16
Xavier - en katt i Provence
En mycket kraftull herre. Han är muskulös som få katter jag mött. Helt fantastiskt, och vilar gör han på dagarna. Annars vore livet inget värt i Provence. Framåt kvällen kommer han fram, och ibland stryker sig emot en. Hans kompis, en tjej, är inte lika framåt men ytterst snäll.
Underbara kort tas av denne man
Han lever och verkar i Sverige och Frankrike. Just denna heter Against the light...| och det finns fler i samma svartvita serie. Snubblade över honom alldeles för sent. En kommentar på mina egna amatörbilder var källan. Måste botanisera mer bland hans alster.
Självvald ensamhet kan vara ... kan vara ...
alldeles underbar.
Minns inte om jag skrivit om det förut. Men alltså, jag vandrar omkring och undrar först vad man ska dricka. Sedan vilken skiva som ska spelas, sedan om det ska läsas en bok eller läsa artikeln om Alexander Bard i Correns lördagsbilaga.
Det är en sådan kväll när jag vet vad som kommer att hända, plötsligt öppnas dörren och jag - precis som min vän MM också gör - kommer att utbrista:
- Va??? Är du hemma redan???
När jag berättade historien om denna mening för MM så skrattade han igenkännande. Det är alltid så. Man har så mycket man ska företa sig, nu när kan göra Precis Som Man Själv Vill. Ingen vill diskutera en nyupptäckt hemsidas förträfflighet, ingen vill övningsköra, och ingen säger att den eller den musiken är inge' bra.
Man är själv, allena, solokvist, ensam, solitär. Solitär kväll. Det kallar jag dem, så är det, har nog skrivit om dem. Men de är värda så mycket att det lönar sig att skriva igen. Grejjen med mig är nog i och för sig att jag är livrädd för att vara riktigt riktigt ensam. Men solitära kvällar har jag inte något alls emot.
Det blev förresten Lara Fabian, the World...nå't. Den andra skivan med henne med bland annat Adagio är bättre, men men. Den är bra den här med märkte jag precis nu... Vilken bok jag ska läsa, troligen fortsätter jag på inledningen till Guldålder, det kinesiska verket jag beslutat mig för att läsa. Få se, kanske kommer jag bara till de femtio sidorna inledning. Persongalleriet omfattar 421 personer... en mindre lite by. Eller så fortsätter jag på Att resa med Herodotos. Som jag inte läst klart.
Drycken blev Laphroaig. Upptäckte att jag har en enda, solo, allena, ensam flaska Aberlour kvar. Inte bra. Det är favvevirren.
Minns inte om jag skrivit om det förut. Men alltså, jag vandrar omkring och undrar först vad man ska dricka. Sedan vilken skiva som ska spelas, sedan om det ska läsas en bok eller läsa artikeln om Alexander Bard i Correns lördagsbilaga.
Det är en sådan kväll när jag vet vad som kommer att hända, plötsligt öppnas dörren och jag - precis som min vän MM också gör - kommer att utbrista:
- Va??? Är du hemma redan???
När jag berättade historien om denna mening för MM så skrattade han igenkännande. Det är alltid så. Man har så mycket man ska företa sig, nu när kan göra Precis Som Man Själv Vill. Ingen vill diskutera en nyupptäckt hemsidas förträfflighet, ingen vill övningsköra, och ingen säger att den eller den musiken är inge' bra.
Man är själv, allena, solokvist, ensam, solitär. Solitär kväll. Det kallar jag dem, så är det, har nog skrivit om dem. Men de är värda så mycket att det lönar sig att skriva igen. Grejjen med mig är nog i och för sig att jag är livrädd för att vara riktigt riktigt ensam. Men solitära kvällar har jag inte något alls emot.
Det blev förresten Lara Fabian, the World...nå't. Den andra skivan med henne med bland annat Adagio är bättre, men men. Den är bra den här med märkte jag precis nu... Vilken bok jag ska läsa, troligen fortsätter jag på inledningen till Guldålder, det kinesiska verket jag beslutat mig för att läsa. Få se, kanske kommer jag bara till de femtio sidorna inledning. Persongalleriet omfattar 421 personer... en mindre lite by. Eller så fortsätter jag på Att resa med Herodotos. Som jag inte läst klart.
Drycken blev Laphroaig. Upptäckte att jag har en enda, solo, allena, ensam flaska Aberlour kvar. Inte bra. Det är favvevirren.
2008-02-15
2008-02-13
Tito, Carola och Leif
Ja, vad säger man, sitter på ett café i Lund och bläddrar i en kvarlämnad kvällstidning. Trots den tidiga timmen är det dagens tidning. Det var ju längesedan nu som smörjan kommer oss till del även under morgonen.
Leif, advokaten, den kände, säger om domen mot Tito "Hade aldrig fällts om målet utspelats under 1960- eller 1970-talen". Man liksom nästan ser i texten hur han anstränger sig för att lägga dit just 1900 framför angivelsen. En vanlig dödlig människa hade sagt 60- och 70-talet. Men inte juridikens företrädare, låt vara att de ska och bör vara noga med vad de säger och gör. Men, nä, Leif, på 60- eller 70-talet hade nog inte Tito fällts, det betyder, Herr Leif att lagarna utvecklas i och med att människan utvecklas. Det gäller dock tydligen inte alla inom de mer juridiskt bevandrade skrået.
Leif har en livgivande och mer verklighetstrogen kollega, Claes, som tycker domen är bra. Claes finner också en kamrat i en kvinnlig kollega (någon som är förvånad?) som slår fast att domen är korrekt.
Stackars Tito tror att det är rasistiska motiv bakom. Det är tråkigt. Mycket tråkigt. Och att han inleder ett krig talar bara om för omvärlden att han känner skuld. Inför det som hände för åtta år sedan och inför hela historien i sig.
Nu ska jag i stället läsa en skrämmande artikel om att unga tjejjer tydligen i allt större utsträckning söker sig till nazistiska organisationer. Det är en skrämmande utveckling.
Leif, advokaten, den kände, säger om domen mot Tito "Hade aldrig fällts om målet utspelats under 1960- eller 1970-talen". Man liksom nästan ser i texten hur han anstränger sig för att lägga dit just 1900 framför angivelsen. En vanlig dödlig människa hade sagt 60- och 70-talet. Men inte juridikens företrädare, låt vara att de ska och bör vara noga med vad de säger och gör. Men, nä, Leif, på 60- eller 70-talet hade nog inte Tito fällts, det betyder, Herr Leif att lagarna utvecklas i och med att människan utvecklas. Det gäller dock tydligen inte alla inom de mer juridiskt bevandrade skrået.
Leif har en livgivande och mer verklighetstrogen kollega, Claes, som tycker domen är bra. Claes finner också en kamrat i en kvinnlig kollega (någon som är förvånad?) som slår fast att domen är korrekt.
Stackars Tito tror att det är rasistiska motiv bakom. Det är tråkigt. Mycket tråkigt. Och att han inleder ett krig talar bara om för omvärlden att han känner skuld. Inför det som hände för åtta år sedan och inför hela historien i sig.
Nu ska jag i stället läsa en skrämmande artikel om att unga tjejjer tydligen i allt större utsträckning söker sig till nazistiska organisationer. Det är en skrämmande utveckling.
2008-02-10
Timmen är sen. Men är full av intryck.
Nå, timmen är inte så himla sen, fem minuter i nästa dag liksom. Inte så farligt. Varför kommar jag inte till ro? Ja, inte är det något negativt. Det är en sak som är säker.
Varit på konsert. Det är alltid underbart. Sitter och dricker lite vin, läser i Lars Lerins bok. Det ger ro. Faktiskt. Ändå handlar det om ett rörigt liv, just då för Lars Lerin.
Jan Allans trumpetspel är underbart och det har jag tyckt i 37 år eller så... Stefan Nilssons pianospel och Georg Riedels basspel likaså. Kören - Ad Libitum - är så klart bra. Arrangemangen är lysande, och framförandet likaså. Men jag tycker det är musikerna som ikväll står för ståpälsen, faktiskt. Nu är ju jag trumpetare, och trodde aldrig aldrig att jag skulle få lyssna till och än mindre äta middag med Jan Allan. Men det gjorde jag, några tjugotal år sedan. Att få träffa en av sina idoler är underbart. Det har hänt fler gånger efter det.
Varit på konsert. Det är alltid underbart. Sitter och dricker lite vin, läser i Lars Lerins bok. Det ger ro. Faktiskt. Ändå handlar det om ett rörigt liv, just då för Lars Lerin.
Jan Allans trumpetspel är underbart och det har jag tyckt i 37 år eller så... Stefan Nilssons pianospel och Georg Riedels basspel likaså. Kören - Ad Libitum - är så klart bra. Arrangemangen är lysande, och framförandet likaså. Men jag tycker det är musikerna som ikväll står för ståpälsen, faktiskt. Nu är ju jag trumpetare, och trodde aldrig aldrig att jag skulle få lyssna till och än mindre äta middag med Jan Allan. Men det gjorde jag, några tjugotal år sedan. Att få träffa en av sina idoler är underbart. Det har hänt fler gånger efter det.
2008-02-09
Herr Björklund är ute och cyklar.
Polisen har ju annat för sig än att hämta folk till skolan.
Polisen kan hindra våra döttrar från att bli våldtagna genom att fokusera på att fängsla dessa dårar, de kan skydda våra söner från att bli sönderslagna. De kan se till att våra gamla mor och farföräldrar inte blir rånade.
Men att se till att barnen kommer till skolan är och förblir föräldrarnas ansvar.
Det är ju befängt att anse att polisen ska hämta hem ungdomarna.
Polisen kan hindra våra döttrar från att bli våldtagna genom att fokusera på att fängsla dessa dårar, de kan skydda våra söner från att bli sönderslagna. De kan se till att våra gamla mor och farföräldrar inte blir rånade.
Men att se till att barnen kommer till skolan är och förblir föräldrarnas ansvar.
Det är ju befängt att anse att polisen ska hämta hem ungdomarna.
2008-02-05
Grattis Tage!
Du hade fyllt åttio i dag, "om du hade levt" som de säger på TV.
Jag tycker du är i högsta grad levande, varje jul genom den underbara berättelsen om Karl-Bertil. Varje gång jag åker förbi statyn här i staden tänker jag på dig.
Jag kan undra över vad du hade sagt om företeelser i vår värld.
Om torsken, klimatet och Bush.
Om den siste hade du sagt Usch.
Det tror jag i alla fall. Men jag kan ju inte veta.
Jag tycker du är i högsta grad levande, varje jul genom den underbara berättelsen om Karl-Bertil. Varje gång jag åker förbi statyn här i staden tänker jag på dig.
Jag kan undra över vad du hade sagt om företeelser i vår värld.
Om torsken, klimatet och Bush.
Om den siste hade du sagt Usch.
Det tror jag i alla fall. Men jag kan ju inte veta.
2008-02-03
Jag vill inte gå händelserna i förväg men i alla fall
Sitter och grunnar då och då på hur livet som pensionär kommer att te sig. I det fall jag hamnar på ett "hem".
Jag vill INTE sitta framför tv-n och titta på bingolott. Jag vill inte spela bingo, jag vill heller inte lyssna på dragspelsmusik. Jag vill lyssna på körmusik, kanske till och med manskörsmusik (lyssnar inte på det mycket ska erkännas, men framför det en gång om året).
Kan tänka mig att få filosofiböcker upplästa, jag kan också tänka mig att någon läser en skönlitterärbok som jag så att säga missat att läsa. Något av Torgny Lindgren, den där om pölsan till exempel.
Jag vill ha ett glas vin, kanske till och med vinprovning. Vill också lyssna på gamla Chicago-låtar. De gör mig glada, eller trumpetkonserter. Kanske till och med på CD-skivor där jag själv medverkar. Jag vill kanske titta på Kill Bill Vol I, eller Moulin Rouge eller hela Star Wars-serien. Eller Sagan om Ringen! På hög volym...
Jag dricker inte vanligt kaffe, jag vill ha en enkel espresso. Understundom en cappochino. Helst på Wayne's i Linköping...
Är det någon i äldreomsorgen som tänker på det?
Jag vill INTE sitta framför tv-n och titta på bingolott. Jag vill inte spela bingo, jag vill heller inte lyssna på dragspelsmusik. Jag vill lyssna på körmusik, kanske till och med manskörsmusik (lyssnar inte på det mycket ska erkännas, men framför det en gång om året).
Kan tänka mig att få filosofiböcker upplästa, jag kan också tänka mig att någon läser en skönlitterärbok som jag så att säga missat att läsa. Något av Torgny Lindgren, den där om pölsan till exempel.
Jag vill ha ett glas vin, kanske till och med vinprovning. Vill också lyssna på gamla Chicago-låtar. De gör mig glada, eller trumpetkonserter. Kanske till och med på CD-skivor där jag själv medverkar. Jag vill kanske titta på Kill Bill Vol I, eller Moulin Rouge eller hela Star Wars-serien. Eller Sagan om Ringen! På hög volym...
Jag dricker inte vanligt kaffe, jag vill ha en enkel espresso. Understundom en cappochino. Helst på Wayne's i Linköping...
Är det någon i äldreomsorgen som tänker på det?
2008-02-01
Kustbevakarna - Väst och Öst.
Jag vet inte om ni sett programmet som går på kanal 5, kustbevakarna. Det finns två varianter av det, i höstas såg vi Kustbevakarna Väst. Som namnet antyder så lever de och verkar på vår västkust. Nu i vår - eller i vinter - är det dags för Kustbevakarna Öst.
Jag slås av att tilltalet till båtfyllerister, misstänkta bovar och banditer är annorlunda - läs: trevligare och effektivare - när det gäller Kustbevakarna Väst. Jag undrar varpå det kan bero. Busets reaktion är också annorlunda, men det tror jag är en frukt av att Öst-kustbevakarna är brutalare, häftigare och ... nu kommer det ... mer stockholmsmässiga än de kustbevakarna som har att bevaka vårt västliga farvatten.
Det är intressant att fundera över varpå detta kan bero, inte väldigt intressant, men lite intressant. Beror det på att man är mer bekant och van vid havet i väst? Eller beror det på att rekryteringen i Väst är mer, i något avseende "lyckad"? Eller, vilket jag inte håller för troligt, är Kustbevakarna Västs personal mer friserad och polerad för att det är TV närvarande. Nä, det sista håller jag som sagt inte för troligt.
Beror det månne på att andelen båtägare - och med det menas de som kanske inte är så intressarade av havet och livet på detsamma - överväger på ostkusten? Men detta faktum innebär väl inte att man ska vara pompös, otrevlig och på gränsen till förnedrande i sitt uppdrag?
Jag slås av att tilltalet till båtfyllerister, misstänkta bovar och banditer är annorlunda - läs: trevligare och effektivare - när det gäller Kustbevakarna Väst. Jag undrar varpå det kan bero. Busets reaktion är också annorlunda, men det tror jag är en frukt av att Öst-kustbevakarna är brutalare, häftigare och ... nu kommer det ... mer stockholmsmässiga än de kustbevakarna som har att bevaka vårt västliga farvatten.
Det är intressant att fundera över varpå detta kan bero, inte väldigt intressant, men lite intressant. Beror det på att man är mer bekant och van vid havet i väst? Eller beror det på att rekryteringen i Väst är mer, i något avseende "lyckad"? Eller, vilket jag inte håller för troligt, är Kustbevakarna Västs personal mer friserad och polerad för att det är TV närvarande. Nä, det sista håller jag som sagt inte för troligt.
Beror det månne på att andelen båtägare - och med det menas de som kanske inte är så intressarade av havet och livet på detsamma - överväger på ostkusten? Men detta faktum innebär väl inte att man ska vara pompös, otrevlig och på gränsen till förnedrande i sitt uppdrag?
2008-01-31
Är på tåg igen.
Det är inte så dumt. Faktiskt. Stormen kommer ju snart, så Älmhult var fullt med folk som hade med sig sina PC-burkar hem. Några hade bunkrat ljus från IKEA.
Var lovad ny meny på restaurangen igår, i frånvaron av sådan bjöds jag på varmrätten! Så kan det gå! Har ju ätit där varje onsdag i ett års tid så...
Var lovad ny meny på restaurangen igår, i frånvaron av sådan bjöds jag på varmrätten! Så kan det gå! Har ju ätit där varje onsdag i ett års tid så...
2008-01-25
7 sanningar.
Utmaning av Hans. Det är klart. Den tar man ju, men det påminner lite om Fångarna på fortet...SJUuuuuu Nycklar...SJuuuu nycklar. Luubbba luuubbbbba.
Nå.
- Börjar redan fundera över hur de 15 nästa åren ska te sig. Om femton år går jag i pension. Undrar stillsamt om det är nyttigt att fundera över sådant redan nu.
- Brukar säga att jag inte bryr mig om vädret. Men nu alltså får det vara nog, förstår vikingarna mer och mer. De tillbad solens återkomst. Funderar på att göra detsamma.
- Är vansinnigt stolt över mina barn. Ett tag trodde jag inte att barn skulle vara en del av Lasses liv. Men nu är det så, och jag är stolt. Dessutom är jag glad över att kunna förlägga arbetstid hemma så att jag är hemma när tonårsbarnen kommer hem. Tryggt.
- Är överlycklig för mina vänner, de flesta tjejjer, med betoning på vänner. Den gåvan - att tala med människor - undrar jag ibland varifrån den kommer. Men det är en välsignelse.
- Är för fet. Igen. Måste göras något åt.
- T'änker mycket på dotterns gymnasieval. Det bekymrar mig, samtidigt som jag vet att det blir rätt till slut.
- Har inte behövt gå till hjärnskrynklaren på ett bra tag. Det är ett framsteg.
2008-01-22
Skäms lite att säga det...
Men man kan göra Biff Rydberg på sådan där grovkornig fransk senap - lite svår att få tag i i Sverige men den finns A L'ancienne heter den - också... och vanlig ryggbiff. Gjorde det nyss faktiskt. Underbart gott.
Sedan kan jag inte låta bli att undra över varför "folk" - men ingen jag känner inser jag - tycker det tar tid att laga mat. Baah. Struntprat, kvalificerat. Jag började med denna Biff Rydberg för en halvtimme sedan. Skalade en potatis och tärnade den. Den står ju liksom och gör sig själv. Man vänder bara på den lite då och då. Det ska, tycker jag, vara lite Potatis al dente liksom...till Biff Rydberg.
Sedan blandar man ihop röran som jag berättade om förut. På ett kick. Aggvitan förresten ska ju inte i vasken utan i soppåsen, direktamente.
Tokgott.
Det slår mig att jag kan ha sett en variant, som heter Biff Greta, då undrar jag om man inte har pepparot i också. Eller kanske i stället för. Njaaäää, också tror jag.
Sedan kan jag inte låta bli att undra över varför "folk" - men ingen jag känner inser jag - tycker det tar tid att laga mat. Baah. Struntprat, kvalificerat. Jag började med denna Biff Rydberg för en halvtimme sedan. Skalade en potatis och tärnade den. Den står ju liksom och gör sig själv. Man vänder bara på den lite då och då. Det ska, tycker jag, vara lite Potatis al dente liksom...till Biff Rydberg.
Sedan blandar man ihop röran som jag berättade om förut. På ett kick. Aggvitan förresten ska ju inte i vasken utan i soppåsen, direktamente.
Tokgott.
Det slår mig att jag kan ha sett en variant, som heter Biff Greta, då undrar jag om man inte har pepparot i också. Eller kanske i stället för. Njaaäää, också tror jag.
2008-01-21
Fortfarande på landet...
Det kostar på att åka hem, det är FÖR skönt här alltså. Inte kallt heller, vilket i och för sig kan vara ett globalt problem. Men dessa globala funderingar får anstå. Vad gör man på landet då?
Tja...jag läser "Fullständiga Rättigheter" en expose över Sveriges restauranghistoria. Mycket rolig läsning. Mycket rolig. Lärde mig igår att Måns Rossander varit smörgåsnisse på Operatkällaren. Måns Rossander är numera bland annat på P1-programmet Meny. Där ser man!
Gluttar lite, varje gång faktiskt, i "Den Gudomliga Komedin" av Dante. Den är ju rätt tung att läsa på sträck liksom, och inget mördare är det heller, ja, möjligen förutom de som pinas i helvetet eller i förentren till helvetet.
Bra att Lundgren berättade hur man gör fänkål på hans vis.
Tja...jag läser "Fullständiga Rättigheter" en expose över Sveriges restauranghistoria. Mycket rolig läsning. Mycket rolig. Lärde mig igår att Måns Rossander varit smörgåsnisse på Operatkällaren. Måns Rossander är numera bland annat på P1-programmet Meny. Där ser man!
Gluttar lite, varje gång faktiskt, i "Den Gudomliga Komedin" av Dante. Den är ju rätt tung att läsa på sträck liksom, och inget mördare är det heller, ja, möjligen förutom de som pinas i helvetet eller i förentren till helvetet.
Bra att Lundgren berättade hur man gör fänkål på hans vis.
2008-01-20
Landet. Månsken, fullmåne!
Det är underbart, och ja, man kan läsa tidningen i månljuset.
Orions stjärnbild är i blickfånget när jag gick ut på altanen. Det är min favvo-stjärnbild. Den är tokvacker. Den syns, som möjligen bekant, bara på vinterhalvåret. I söder liksom. Det roliga är att altanen i sta'n är i princip vänd åt samma håll, så jag ser Orion där med. Dock inte så ofta de senaster dagarna.
Orions stjärnbild är i blickfånget när jag gick ut på altanen. Det är min favvo-stjärnbild. Den är tokvacker. Den syns, som möjligen bekant, bara på vinterhalvåret. I söder liksom. Det roliga är att altanen i sta'n är i princip vänd åt samma håll, så jag ser Orion där med. Dock inte så ofta de senaster dagarna.
Hittade detta favorit-citat från Vita Huset.
På en frågesport på facebook.
This guy's walking down a street when he falls in a hole. The walls are so steep, he can't get out. A doctor passes by, and the guy shouts up, "Hey you, can you help me out?" The doctor writes a prescription, throws it down in the hole and moves on.
Then a priest comes along, and the guy shouts up "Father, I'm down in this hole, can you help me out?" The priest writes out a prayer, throws it down in the hole and moves on.
Then a friend walks by. "Hey Joe, it's me, can you help me out?" And the friend jumps in the hole. Our guy says, "Are you stupid? Now we're both down here." The friend says, "Yeah, but I've been down here before, and I know the way out.""
This guy's walking down a street when he falls in a hole. The walls are so steep, he can't get out. A doctor passes by, and the guy shouts up, "Hey you, can you help me out?" The doctor writes a prescription, throws it down in the hole and moves on.
Then a priest comes along, and the guy shouts up "Father, I'm down in this hole, can you help me out?" The priest writes out a prayer, throws it down in the hole and moves on.
Then a friend walks by. "Hey Joe, it's me, can you help me out?" And the friend jumps in the hole. Our guy says, "Are you stupid? Now we're both down here." The friend says, "Yeah, but I've been down here before, and I know the way out.""
På landet. Inspirerad av Maria så...
berättar jag om vad jag ska äta.
Dricker just nu lite Lindeman, vitt, och lyssnar på en kompis som råkade ha rapportering på Ekot på P1. Där ser man.
Sedan tänkte jag göra fänkål på Lundgrens vis...den börjar bli en följetong. Men det är så himla gott att stå och smaska på medan man lagar maten...sorry Lundgren...men det är så jag äter den oftast. Faktiskt.
Det som lagas skall är Biff Rydberg tror jag det heter. Tärna oxfile, bland med lök (vilken tur att jag köpte det!!! det var en slump) senap och ägggula (måste det stavas väl?). Steks. Det ska så klart vara lite rött i köttet.
Råstekt tärnad potatis steker man till. Ska dessutom göra mycket sallad. Jag är som en kompis säger tokfet... Alltså förledet tok, hon säger inte att jag är tokfet.
Dessert är det ingen. Ska ta ett rött vin till maten, förresten så dricker jag halvflaskor på landet. Det fungerar liksom inte annars...
Dricker just nu lite Lindeman, vitt, och lyssnar på en kompis som råkade ha rapportering på Ekot på P1. Där ser man.
Sedan tänkte jag göra fänkål på Lundgrens vis...den börjar bli en följetong. Men det är så himla gott att stå och smaska på medan man lagar maten...sorry Lundgren...men det är så jag äter den oftast. Faktiskt.
Det som lagas skall är Biff Rydberg tror jag det heter. Tärna oxfile, bland med lök (vilken tur att jag köpte det!!! det var en slump) senap och ägggula (måste det stavas väl?). Steks. Det ska så klart vara lite rött i köttet.
Råstekt tärnad potatis steker man till. Ska dessutom göra mycket sallad. Jag är som en kompis säger tokfet... Alltså förledet tok, hon säger inte att jag är tokfet.
Dessert är det ingen. Ska ta ett rött vin till maten, förresten så dricker jag halvflaskor på landet. Det fungerar liksom inte annars...
2008-01-18
Man ska leva livet med ett passionssparande
Det har jag kommit på. Ett passionssparande, det fungerar i mitt fall. Man sparar - kanske också ett traditionellt pensionssparande - på passioner.
Det börjar ju kanske lite trevande för sig själv så där, utan att meddela passionsföremålet att man är passionerat förälskad i just henne. Utan man går där, på en tonårings vis, och liksom passionssparar i smyg. Och så undrar man vad det är? Vad ska man ha detta till. På något vis tycker jag att en äkta passion inte har någon sorg i sig, den frånvaron av sorg springer ur denna rena, äkta känsla man hade som tonåring.
Sedan mognar man lite efter hand. Och har kanske en passion liksom under det första mer fasta förhållandet. Den passionen kanske liksom är en slags krydda till förhållandet man lever i. Så den passionen kan man spara på. Också.
Jag tror alla människor tjänar på att spara på passioner. Det kanske är det nya. Folk glömmer för fort. Men jag undrar om man glömmer sina passioner.
Det börjar ju kanske lite trevande för sig själv så där, utan att meddela passionsföremålet att man är passionerat förälskad i just henne. Utan man går där, på en tonårings vis, och liksom passionssparar i smyg. Och så undrar man vad det är? Vad ska man ha detta till. På något vis tycker jag att en äkta passion inte har någon sorg i sig, den frånvaron av sorg springer ur denna rena, äkta känsla man hade som tonåring.
Sedan mognar man lite efter hand. Och har kanske en passion liksom under det första mer fasta förhållandet. Den passionen kanske liksom är en slags krydda till förhållandet man lever i. Så den passionen kan man spara på. Också.
Jag tror alla människor tjänar på att spara på passioner. Det kanske är det nya. Folk glömmer för fort. Men jag undrar om man glömmer sina passioner.
2008-01-16
2008-01-12
Vissa saker kan man lyssna till och se hur många gånger som helst.
Moulin Rouge's variant av Your Song tillhör en av dem. Come What May från samma film är också en kandidat.
Come What May...seasons may change, winter be spring but I will love you until the end of time. De parallella oktaverna sedan när panoreringen sker är också underbar. Fullständlig. Fullkomlig.
Suddenly my life does not seems such a waste, it all revolves around you.
"no river to wide" - mitt favoritfilmavsnitt. Storms may gather and stars may collide, ett favvo-text-avsnitt.
Och Your Song är underbart bra. Ja, jag vet att jag tjatar om det. Men det är totalfantastiskt bra.
Come What May...seasons may change, winter be spring but I will love you until the end of time. De parallella oktaverna sedan när panoreringen sker är också underbar. Fullständlig. Fullkomlig.
Suddenly my life does not seems such a waste, it all revolves around you.
"no river to wide" - mitt favoritfilmavsnitt. Storms may gather and stars may collide, ett favvo-text-avsnitt.
Och Your Song är underbart bra. Ja, jag vet att jag tjatar om det. Men det är totalfantastiskt bra.
Jag är kär!
I Miah Persson. Som var med på trettondagsfeber, sopranen. Underbart bra. Det var längesedan om någonsin som jag hörde en sopran som har den klassiska skolningne men som också kan sjunga jazz-trioler.
Underbart bra!
Fantastiskt bra. Daniel som är tenoren i samma föreställning är också mycket bra.
Nu ska jag titta på Sartre och Beauvoir-serien som vi spelat in. Andra delen.
Underbart bra!
Fantastiskt bra. Daniel som är tenoren i samma föreställning är också mycket bra.
Nu ska jag titta på Sartre och Beauvoir-serien som vi spelat in. Andra delen.
2008-01-09
Borisova-Ollas heter hon
Hennes man presenteras som kommandes från Stockholm...det tror jag nu inte. Eller ja, han bor säkert där, men han kommer från Dalarna. Hon ser ut som en som kommer från Dalarna.
Han, masen Dan-Erik, hittade en dalkulla i Moskva och tog "hem" henne igen. Det är något med utseendet, kinderna, hakan och ansiktsformen blir ett hjärta liksom. Och leendet och övriga ansiktskännetecken minner om dalkullor så det kular om det.
Skulle var kul att höra hennes kompositioner. De är säkert en slags kyrilliska dalakoraler. Hoppas jag på något sätt, kanske finns det samma sorts vemod i Ryssland som i Dalarna. Det kanske är det som förenar.
Också.
Han, masen Dan-Erik, hittade en dalkulla i Moskva och tog "hem" henne igen. Det är något med utseendet, kinderna, hakan och ansiktsformen blir ett hjärta liksom. Och leendet och övriga ansiktskännetecken minner om dalkullor så det kular om det.
Skulle var kul att höra hennes kompositioner. De är säkert en slags kyrilliska dalakoraler. Hoppas jag på något sätt, kanske finns det samma sorts vemod i Ryssland som i Dalarna. Det kanske är det som förenar.
Också.
2008-01-06
Min egna lilla julklapp
Lars Lerin - Uthus. Kan tyckas som en obetydlig julklapp, men jag försäkrar att den var värd alla pengar. En bilderbok om uthus, lite nötta, lite vindpinade ljusgenomsläppliga. Vackra som tusan.
Väldigt vackra. De inleds med lite text som någon annan skrivit, om uthus.
Lerins sätt att måla berör, det är en sak som är säker.
Jag kommer att titta i boken och på målningarna hela 2008. Och året därpå.
Väldigt vackra. De inleds med lite text som någon annan skrivit, om uthus.
Lerins sätt att måla berör, det är en sak som är säker.
Jag kommer att titta i boken och på målningarna hela 2008. Och året därpå.
Så var det dags igen...då...
För oss vanliga dödliga, orika - men inte fattiga - är det dags igen.
Att börja arbeta.
Återgå till de gamla vanorna, sätta på sig oket, återgå till slavgörat eller sätta på oss selarna. Igen.
Jag tror 90% av oss redan har tittat i kalendern, för december 2008 alltså. Där har vi redan granskat hur julledigheten ser ut i år...så man har något att se fram emot.
Trots att det inte blev snö - en del av oss fick ju det - så längtar man till nästa
långledighet som så att säga inte är semester.
Å andra sidan är jag glad att ha ett arbete att återvända till. Det ska jag inte förneka. Alternativet är inte roligt.
Att börja arbeta.
Återgå till de gamla vanorna, sätta på sig oket, återgå till slavgörat eller sätta på oss selarna. Igen.
Jag tror 90% av oss redan har tittat i kalendern, för december 2008 alltså. Där har vi redan granskat hur julledigheten ser ut i år...så man har något att se fram emot.
Trots att det inte blev snö - en del av oss fick ju det - så längtar man till nästa
långledighet som så att säga inte är semester.
Å andra sidan är jag glad att ha ett arbete att återvända till. Det ska jag inte förneka. Alternativet är inte roligt.
2007-12-31
Har sällan slips numera. Men när jag har det...
har jag alltid slipsnål. Har en favorit. Den är fådd, på Wallins hotell i Stockholm. Av en receptionist. Men "har du ingen pojkvän som ska ha den". "Nej" svarade hon.
Den är lite fin. Lite Ockhamsk.
2007-12-30
Försvunnet gratisnöje
Det finns inte mer, nöjet att lyssna till hur vissa viner uttalas på systemet. Det nöjet finns inte mer, för i vår stad har vi bara självbetjäningsbutiker. Det var lite roligt att stå bakom någon som lite vagt kunde uttala något vinnamn. Eller ännu värre, när personalen repeterade felaktigt på en korrekt begäran.
Det var så längesedan jag hörde någon prata vin på systemet att jag inte minns de olika uttalsfelen. Nu är det ju inte så lätt alla gånger, ett sällskap för någon dag sedan undrade vi hur Cicero uttalades. En italienskt bevandrad vän visste på råd, tji på båda ställena. Så är det före "i" och "e".
Nu vet ni det. Gott vitt vin förresten, bara 55:-.
Men jag saknar nöjet att lyssna till folk som sade underligheter i systemkön.
Det var så längesedan jag hörde någon prata vin på systemet att jag inte minns de olika uttalsfelen. Nu är det ju inte så lätt alla gånger, ett sällskap för någon dag sedan undrade vi hur Cicero uttalades. En italienskt bevandrad vän visste på råd, tji på båda ställena. Så är det före "i" och "e".
Nu vet ni det. Gott vitt vin förresten, bara 55:-.
Men jag saknar nöjet att lyssna till folk som sade underligheter i systemkön.
2007-12-27
Miljön och dadlar.
Tove Lifvendahl har en krönika i Corren, där skriver hon "Även lite dadlar och kanel som fraktats hit med båt bidrar faktiskt till detta, hur otroligt det än kan verka." bland mycket annat. Ett slags försvarstal för konsumtionen alltså, det går bara inte riktigt ihop sig, det andas hela krönikan.
"Detta" ovan syftar på att uppkomna resurser genom vår konsumtion "kan användas till att få fram rent vatten, mediciner mot malaria och utbildningsinsatser.". Visst är det bra att få hit dadlar och kanel, det har ju skeppats hit så länge människan vetat om dadlar och kanel. Det må alltså vara hänt. Men extrapoleringen att all konsumtion är av hävd god håller jag inte med om.
"Detta" ovan syftar på att uppkomna resurser genom vår konsumtion "kan användas till att få fram rent vatten, mediciner mot malaria och utbildningsinsatser.". Visst är det bra att få hit dadlar och kanel, det har ju skeppats hit så länge människan vetat om dadlar och kanel. Det må alltså vara hänt. Men extrapoleringen att all konsumtion är av hävd god håller jag inte med om.
Eget bubbel i vattnet, bubblare?
Nej, inte i vår familj, det sade sambon för flera veckor sedan. "Jag tror sådan där sodastreamer eller liknande kommer att bli årets julklapp, de som har en köper till landet, eller till sina föräldrar".
Och si. Det blev så.
Miljövänligt är det också. Inget kånkande på flermilstransporterade vattenflaskor. Med bubbel. Hutlöst dyra.
Och si. Det blev så.
Miljövänligt är det också. Inget kånkande på flermilstransporterade vattenflaskor. Med bubbel. Hutlöst dyra.
2007-12-24
Väntar på rostning av andra omgången Janssons
Den ska ju det, rostas. Alltså stå i ugnen utan någon vätska ett tag, tio minuter så där. Sedan ska det på lite gräddmjölkblandning samt förstås anjovis-spad, eller anchofisk som en tidigare flickvän sa'.
Den första omgången Janssons gick åt igår. Vips sade det. Puts väck, vips. Men det är bara kuligt.
Så nu väntar jag och dricker Oppigårds Vinteröl, mycket god. Lyssnar på webbradio, Sveriges Radio har en kanal som heter klassisk jul, inte så dum. Just nu Glands över sjö och strand som invärtesdoktorn säkert säger...
God Jul på er!
Den första omgången Janssons gick åt igår. Vips sade det. Puts väck, vips. Men det är bara kuligt.
Så nu väntar jag och dricker Oppigårds Vinteröl, mycket god. Lyssnar på webbradio, Sveriges Radio har en kanal som heter klassisk jul, inte så dum. Just nu Glands över sjö och strand som invärtesdoktorn säkert säger...
God Jul på er!
2007-12-21
Peter Johansson - rösten från S:t Anna
Ni missade väl inte dokumentären om Peter Johansson igår, underbar sångare. Bra gjord var den också med en expose över vad Peter har gjort. Samtidigt visar det på att artister och sångare kan faktiskt komma fram utan Idols hjälp.
Och vilken Queen-föreställning det måste varit! Det är tufft att sjunga den, det märktes på Anders Ekborg för några månader sedan i Cloetta Center... Peter Johansson gjorde den 800 gånger...vilken röst, vilken prestation. Och så vackert han sjunger.
Och vilken Queen-föreställning det måste varit! Det är tufft att sjunga den, det märktes på Anders Ekborg för några månader sedan i Cloetta Center... Peter Johansson gjorde den 800 gånger...vilken röst, vilken prestation. Och så vackert han sjunger.
2007-12-19
Dilsa Demirbag-Sten, hon kan hon.
http://www.corren.se/archive/2007/12/17/ji93d5e9d8ddajh.xml
säger det mesta om sakernas tillstånd och viktighet. "Ge barnen musik och litteratur". Och nästa gång, Dilsa, gå fram till flickan MED tårarna i ögonen. Jag lovar, flickan kommer aldrig aldrig att glömma att Hon faktiskt Berörde en annan människa.
Finns det något viktigare i livet?
säger det mesta om sakernas tillstånd och viktighet. "Ge barnen musik och litteratur". Och nästa gång, Dilsa, gå fram till flickan MED tårarna i ögonen. Jag lovar, flickan kommer aldrig aldrig att glömma att Hon faktiskt Berörde en annan människa.
Finns det något viktigare i livet?
2007-12-16
Nu är det snart jul igen.
Jills skiva snurrar just nu, den är bra som tusan. Som konstrast till Bachs juloratorium...
Sjöng Juloratoriet igår, det gick bra, alten Maria Streiffert är alltid en trevlig bekantskap, och Hedvig Erikssons sopran är underbar, den passade förträffligt i domkyrkan. Dock hade hon för lite att göra, tycker jag. Hela Juloratoriet framför nog kanske aldrig, eller jag vet inte, vi gjorde del I - III. Det kommer lite sopranarior i slutet såg jag, men men, det kanske kommer en tid när man gör del IV - VI.
Lars Arvidson är i en klass för sig, helt fantastisk bas. Eller basbaryton som det står ser jag när man söker på nätet. Han var mästerlig igår. Evangelistens tenoraria är trixig att sjunga, men det gjorde beundransvärt av tenoren Klas Hedlund.
Sjöng Juloratoriet igår, det gick bra, alten Maria Streiffert är alltid en trevlig bekantskap, och Hedvig Erikssons sopran är underbar, den passade förträffligt i domkyrkan. Dock hade hon för lite att göra, tycker jag. Hela Juloratoriet framför nog kanske aldrig, eller jag vet inte, vi gjorde del I - III. Det kommer lite sopranarior i slutet såg jag, men men, det kanske kommer en tid när man gör del IV - VI.
Lars Arvidson är i en klass för sig, helt fantastisk bas. Eller basbaryton som det står ser jag när man söker på nätet. Han var mästerlig igår. Evangelistens tenoraria är trixig att sjunga, men det gjorde beundransvärt av tenoren Klas Hedlund.
Det tog ett tag...men sedan var jag fast..
Kör.
Det tog ett tag men sedan var jag fast. Det började någon gång för lönge länge sedan. Det var säkert före jag var femton år. En liten kyrkokör, men det var något som lockade. Sedan låg det i träda.
Och sedan bara händer det. Gång på gång på gång. Det är en ynnest att sjunga, att kunna uttrucka sig. Man är ensam på ett vis och ändå onte. Det är en drös med andra sångeare. I publiken idag satt en person som följt mig genom hela min sångartraktering. Det är något särskilt att träffe honom och säga - två timmar innan konserten ----- vi ska göra Bach's juloratorium. Klockan sex.
Och han kom.
Och lyssnade. Han blev också kär i alten. Så klart.
Hopppas innerlig att mina barn upptäcker glädjen att sjunga i kör.
Det tog ett tag men sedan var jag fast. Det började någon gång för lönge länge sedan. Det var säkert före jag var femton år. En liten kyrkokör, men det var något som lockade. Sedan låg det i träda.
Och sedan bara händer det. Gång på gång på gång. Det är en ynnest att sjunga, att kunna uttrucka sig. Man är ensam på ett vis och ändå onte. Det är en drös med andra sångeare. I publiken idag satt en person som följt mig genom hela min sångartraktering. Det är något särskilt att träffe honom och säga - två timmar innan konserten ----- vi ska göra Bach's juloratorium. Klockan sex.
Och han kom.
Och lyssnade. Han blev också kär i alten. Så klart.
Hopppas innerlig att mina barn upptäcker glädjen att sjunga i kör.
2007-12-13
11% av 550 personer...
kommer att sakna "is" i presentationsraden i Facebook. Man tar sig för sin datorkonsultpanna. Alltså jag menar. Det är ju bara att skriva is för det man skriver. TVÅ YNKA tecken. De måste ju skämta. De måste bara skämta.
Så är det. Ett skämt om en böjning av ett verb. Dåde dåde.
Så är det. Ett skämt om en böjning av ett verb. Dåde dåde.
Man ångrar bara det man inte gjorde
Som sagt. Åkte tåg idag. En kvinna satt nästan mitt emot mig, hon var full med tårar. Proppfull, de smet liksom ut ibland. Och jag ville bara lägga handen på hennes axel, och inte säga något. Bara liksom bekräfta.
Glömde bort henne sedan sextiden, men nu, snart åtta timmar senare kommer hon igen. Något hemskt måste hänt henne. Det glittrade i ögonen på henne, hela tiden nästan. Som om det välde upp en stor men alldeles vanlig mänskilg ofantlig sorg.
Jag har sett det förut, och då har jag faktiskt bekräftat att "jag ser". Kanske genom en axel, ja, en gång kikade jag till och med in i en bil som stod här utanför. Rutan var öppen, men personen som satt i passagerarsätet grät floder. Minns faktiskt inte om det var en kille eller en tjej, tror det var en kille, men jag minns ärligt talat inte. Jag stack in mitt lilla huvud och sade "det ordnar sig ska du se".
Så kvinna. Det ordnar sig säkert ska du se.
Glömde bort henne sedan sextiden, men nu, snart åtta timmar senare kommer hon igen. Något hemskt måste hänt henne. Det glittrade i ögonen på henne, hela tiden nästan. Som om det välde upp en stor men alldeles vanlig mänskilg ofantlig sorg.
Jag har sett det förut, och då har jag faktiskt bekräftat att "jag ser". Kanske genom en axel, ja, en gång kikade jag till och med in i en bil som stod här utanför. Rutan var öppen, men personen som satt i passagerarsätet grät floder. Minns faktiskt inte om det var en kille eller en tjej, tror det var en kille, men jag minns ärligt talat inte. Jag stack in mitt lilla huvud och sade "det ordnar sig ska du se".
Så kvinna. Det ordnar sig säkert ska du se.
2007-12-12
Thore och jag
Thore Skogman har gått ur tiden, ska erkänna att jag inte har en enda skiva av honom. Det har jag inte. Men han betydde ju något i musiklivet trots allt, jag lyssnade på Fröken Fräken. På den tiden den spelades i tid och otid, och jag lyssnade på "Jag ringer på fredag" men det var ju inte Thores. Men i alla fall, det gjorde jag.
Har dock sjungit med framgång en av Thores mindre kända låtar, "ta det som motto, satsa på Lotto" är en. Men naturligtvis på skogmanvis "ta som motto motto motto, satsa på Lotto Lotto Lotto". Då utklädd till tant, tillsammans med Olle, på en drag-show som dåvarande LiHkören hade på Herrgår'n, ett av de två studentställen som fanns i slutet på sjuttiotalet. Det var kul.
Under en vistelse på Lanzarote träffade jag Thore Skogman, de satt vid bordet intill och förundrades över en potatismos som troligen var gjord på sötpotatis. Vi, vi vårt bord, försökte bättra på det med salt, och vi gav sedan saltkaret till Thore och hans sällskap med orden "vi tror ni behöver detta". Under delar av middagen fick jag och Olle tvinga oss att inte börja sjunga "ta det som motto motto motto...", misstänker att det blev svårare och svårare ju längre fram i middagen vi kom.
Har dock sjungit med framgång en av Thores mindre kända låtar, "ta det som motto, satsa på Lotto" är en. Men naturligtvis på skogmanvis "ta som motto motto motto, satsa på Lotto Lotto Lotto". Då utklädd till tant, tillsammans med Olle, på en drag-show som dåvarande LiHkören hade på Herrgår'n, ett av de två studentställen som fanns i slutet på sjuttiotalet. Det var kul.
Under en vistelse på Lanzarote träffade jag Thore Skogman, de satt vid bordet intill och förundrades över en potatismos som troligen var gjord på sötpotatis. Vi, vi vårt bord, försökte bättra på det med salt, och vi gav sedan saltkaret till Thore och hans sällskap med orden "vi tror ni behöver detta". Under delar av middagen fick jag och Olle tvinga oss att inte börja sjunga "ta det som motto motto motto...", misstänker att det blev svårare och svårare ju längre fram i middagen vi kom.
2007-12-11
Lyssnade på skuggor och ljus igår
Ett P2-program om - just denna gång - kvinnliga sing- and songwriters. De hade en underbar expose över just hbt-sådana, den här sången var ofantlig bra. Jag skrattade gott i bilen. Det kan finnas ljudmässigt bättre på hennes - Janis Ians - site.
Versen
är otroligt rolig. Hela texten finns här.
Versen
My passport in Sweden
says I’ve got a wife
Amsterdam tells me
I’m partnered for life
But back in America
land of the free
I’m a threat to
the national security
är otroligt rolig. Hela texten finns här.
2007-12-06
Rosa och blå handduken
Historien om den rosa och blå handduken var i korthet så att mormor, alldeles innan hon dog, kom fram till min sambo som var gravid med vårt första barn. Hon tittade på sambon och sade bestämt
- Här får du två handdukar.
- Två...sade sambon.
- Ja, de ska ha var sin.
Sa mormor. Vi har en dotter och en son...mormor dog en månad innan vår son föddes.
- Här får du två handdukar.
- Två...sade sambon.
- Ja, de ska ha var sin.
Sa mormor. Vi har en dotter och en son...mormor dog en månad innan vår son föddes.
Tankar om en sprängd blogg
En av bloggarna i min lilla lista har avslutats, eller lagts i träda.
Går runt här i den sprängda bloggen, ett pompeji bland ruiner, tittar på lite bloggtexter som ligger utspridda. Försöker laga ett halvt ö som saknar en prick - det ser för sorligt ut.
Har hittat en hörna full med konsonanter, de står där vilsna och vet inte vad de ska ta vägen. De saknar nog sina vokala vänner. Tyst är det i hörnet med, ingen vokalensemble att värma sig med, tänker konsonanterna. Och lite kallt faktiskt, trots att de startat en brasa, den värmer inte så mycket eftersom den tog sig inte riktigt utan blev bara en brs.
Konsonanttanterna ser ner på sina slitna paltor och undrar om de ska överleva julens slit och släp. Det ordnar sig tröstar jag och lovar leta reda på vokalerna, de har nog bara förskansat sig i en vokallokal. Ska se till att ni ses, lovar jag, och lommar vidare.
Hänvisade ett trött och hungrigt hjälpverb nyss till en annan bloggsida. Några stavfel skickade jag i finkan, ett och annat substantiv tar jag hand om och lappar så bra det bara går med mina begränsade kunskaper i substantiell vård. Jag gjorde min ST inom verbala vården. Men alla verb har tagit hand om sig själva och gjort slag i saken.
Avdankade adjektiv står och hänger i baren, och bartendern (en ganska trevlig prick faktiskt epitetet till trots ett tankestreck) ger adjektiven några gröna, slemmiga, inspirerande drinkar.
Ett pluskvamperfekt är fint nu när det ska städas, den fungerar nästan som en svamp och låter som en svamp. Det krävs nästan för att få ner den sörja som bildas när youtube-klipp fastnar på väggarna här i bloggen. Det sitter som berg, och det låter liksom av ljudet från klippet när man städar bort det, lite läskigt faktiskt.
Ska ta fram sopen nu och ta undan det sista, katalogisera och förvara tills bloggskribenten kommer tillbaka.
Titta där! Ett gäng skiljetecken står och planerar en återkomst, utropstecknet verkar mest ivrigt, men tystas raskt ner av en kvartett med frågetecken.
Det får sätta punkt.
Går runt här i den sprängda bloggen, ett pompeji bland ruiner, tittar på lite bloggtexter som ligger utspridda. Försöker laga ett halvt ö som saknar en prick - det ser för sorligt ut.
Har hittat en hörna full med konsonanter, de står där vilsna och vet inte vad de ska ta vägen. De saknar nog sina vokala vänner. Tyst är det i hörnet med, ingen vokalensemble att värma sig med, tänker konsonanterna. Och lite kallt faktiskt, trots att de startat en brasa, den värmer inte så mycket eftersom den tog sig inte riktigt utan blev bara en brs.
Konsonanttanterna ser ner på sina slitna paltor och undrar om de ska överleva julens slit och släp. Det ordnar sig tröstar jag och lovar leta reda på vokalerna, de har nog bara förskansat sig i en vokallokal. Ska se till att ni ses, lovar jag, och lommar vidare.
Hänvisade ett trött och hungrigt hjälpverb nyss till en annan bloggsida. Några stavfel skickade jag i finkan, ett och annat substantiv tar jag hand om och lappar så bra det bara går med mina begränsade kunskaper i substantiell vård. Jag gjorde min ST inom verbala vården. Men alla verb har tagit hand om sig själva och gjort slag i saken.
Avdankade adjektiv står och hänger i baren, och bartendern (en ganska trevlig prick faktiskt epitetet till trots ett tankestreck) ger adjektiven några gröna, slemmiga, inspirerande drinkar.
Ett pluskvamperfekt är fint nu när det ska städas, den fungerar nästan som en svamp och låter som en svamp. Det krävs nästan för att få ner den sörja som bildas när youtube-klipp fastnar på väggarna här i bloggen. Det sitter som berg, och det låter liksom av ljudet från klippet när man städar bort det, lite läskigt faktiskt.
Ska ta fram sopen nu och ta undan det sista, katalogisera och förvara tills bloggskribenten kommer tillbaka.
Titta där! Ett gäng skiljetecken står och planerar en återkomst, utropstecknet verkar mest ivrigt, men tystas raskt ner av en kvartett med frågetecken.
Det får sätta punkt.
2007-12-05
Massor med mille för mozartmanuskript
Någon har sålt ett manuskript av självaste kungen inom klassisk musik, vid sidan av Bach är det bäst att jag skriver annars får jag några på mig..., för 1,5 miljoner. Mer att läsa här.
Var det värt det? Ja, det är värt det, som det ser ut och verkar är det som det sades i filmen om Mozart. Inte en enda ändring, som om det vore dikterat av Gud som Salieri sa'. Nu tolkade Salieri det, enligt filmen, som att Gud skrattade och hånade just Salieri. Det tror nu inte jag.
Jag tror snarare Gud visade människorna hur musik ska låta, när den är dikterad av just...Gud.
Var det värt det? Ja, det är värt det, som det ser ut och verkar är det som det sades i filmen om Mozart. Inte en enda ändring, som om det vore dikterat av Gud som Salieri sa'. Nu tolkade Salieri det, enligt filmen, som att Gud skrattade och hånade just Salieri. Det tror nu inte jag.
Jag tror snarare Gud visade människorna hur musik ska låta, när den är dikterad av just...Gud.
2007-12-03
Traditionell julskivelyssning
Då är det dags för den traditionella julskivelyssningen, vi lyssnar på allehanda underliga julskivor under en kväll. Det börjar bli svårt att hitta rariteter.
Några vi hittat under åren är:
Chicago 25 - Mycket bra, chicagosound på jullåtar, blåsriff och bakgrunder man just vill ha. Rytmer likaså.
David Clayton-Thomas - Sångaren i Blood, Sweat and Tears under många år, underbar skiva. Samba-takter här och var. Fantastisk.
Johnny Cash - Ja, Johnny Cash, mycket bra skiva det med, med en berättelse om Jesus som är vacker. Som pratas fram, eller deklarmeras heter det säkert. Men bra är det.
Gloria Estefan - Oj vilket drag! Latin-rytmer här med.
Singers Unlimited - Det gamla gänget, hörde att basen avlidit, tråkigt, de var i en klass för sig. Här, underbara så klart. Hittade den på rea för ett par år sedan. Nästan-rea kanske det var.
The Boppers - inte så dum.
Celine Dion - given, Oh Holy Night en klassiker, som man inte tröttnar på. Tårarna strömmade när jag hörde den första gången.
Några vi hittat under åren är:
Chicago 25 - Mycket bra, chicagosound på jullåtar, blåsriff och bakgrunder man just vill ha. Rytmer likaså.
David Clayton-Thomas - Sångaren i Blood, Sweat and Tears under många år, underbar skiva. Samba-takter här och var. Fantastisk.
Johnny Cash - Ja, Johnny Cash, mycket bra skiva det med, med en berättelse om Jesus som är vacker. Som pratas fram, eller deklarmeras heter det säkert. Men bra är det.
Gloria Estefan - Oj vilket drag! Latin-rytmer här med.
Singers Unlimited - Det gamla gänget, hörde att basen avlidit, tråkigt, de var i en klass för sig. Här, underbara så klart. Hittade den på rea för ett par år sedan. Nästan-rea kanske det var.
The Boppers - inte så dum.
Celine Dion - given, Oh Holy Night en klassiker, som man inte tröttnar på. Tårarna strömmade när jag hörde den första gången.
2007-12-02
Julkalendern, kan det vara något?
Ja, när Bull - eller om det är Bill - säger tullstyrelsen som svar på Bills - eller Bulls - tillstymmelse... Vaddå? De är ju "gamla". Ja, vi vet det. Men vi tittar på Pelle Svanslös kalendern, och Kaspar i Nudådalen. De är liksom bäst.
Tycker vi.
Per Oscarsson är helt otrolig i rollen som morfar i Kaspar, och Pelle spelas ju förträffligt av Björn Kjellman. Brasses Trisse är heller inte dum, inte alls. För övrigt andas den en trevlighet som vi gillar.
Ska förstås ge den nya kalendern en chans. Jag är lite glad att man inte tycker Teskedsgumman är bäst...det var ju så himla himla längesedan.
Tycker vi.
Per Oscarsson är helt otrolig i rollen som morfar i Kaspar, och Pelle spelas ju förträffligt av Björn Kjellman. Brasses Trisse är heller inte dum, inte alls. För övrigt andas den en trevlighet som vi gillar.
Ska förstås ge den nya kalendern en chans. Jag är lite glad att man inte tycker Teskedsgumman är bäst...det var ju så himla himla längesedan.
2007-11-29
Mormor - den välvilligaste person jag mött på min livsvandring
Min mormor, död i 17 år, Hilma var nog en av de snällaste och vänligaste människorna på denna jord. Men hon kunde säkert ha hårda nypor om det nu krävdes, dessa nypor drabbade aldrig mig. Jag var mest hos mormor, där uppe i Dalarna, när jag var "liten", hann avverka tre katter, eller kattungar, de dog överkörda av bilar. Det fanns en försåtlig häck vid vägen, och den dolde kattungarna, och bilisterna hade liksom ingen chans.
Mormor hade diplom på väggen för "förtjänstfullt omhändertagande av mjölk". Hon hade väl, på sin tid, sisåddär åtta kor. ÅTTA KOR! Vilket litet jordbruk, eller snarare djurhållning inom jordbruket. Höns hade vi aldrig vad jag minns. Grisar hade sedan min bror och mormor var med på ett hörn, de var nog lite enklare att sköta. Det blev rubriker på sextiotalet när en yngling ville bli bonde. Reportrar var där och rapporterade.
Om man frågade mormor om tomtar och troll plirade hon med ögonen och sade att "man ser mycket på fäboden". Hon hade nog sett både det ena och det andra, och jag tänker på henna varje gång jag låser ytterdörren. "Det är bäst vi låser så inga tjuvar kommer och tar oss". Ska inte trötta ut er med historien om det rosa och blåa badlakanet. Har säkert berättat den förut.
Mormor satt länge i baksätet på min bil - efter sin död alltså - och stimmade. Stimmade var just ordet, det ordet har jag inte skrivit på länge. Inte så att hon störde, utan hon bara var där. Hon dog någon månad innan sonen föddes, lite tråkigt att hon inte såg honom i levandes livet. Men det är klart, sonen hade inte haft minnen av det misstänker jag.
Mormor hade diplom på väggen för "förtjänstfullt omhändertagande av mjölk". Hon hade väl, på sin tid, sisåddär åtta kor. ÅTTA KOR! Vilket litet jordbruk, eller snarare djurhållning inom jordbruket. Höns hade vi aldrig vad jag minns. Grisar hade sedan min bror och mormor var med på ett hörn, de var nog lite enklare att sköta. Det blev rubriker på sextiotalet när en yngling ville bli bonde. Reportrar var där och rapporterade.
Om man frågade mormor om tomtar och troll plirade hon med ögonen och sade att "man ser mycket på fäboden". Hon hade nog sett både det ena och det andra, och jag tänker på henna varje gång jag låser ytterdörren. "Det är bäst vi låser så inga tjuvar kommer och tar oss". Ska inte trötta ut er med historien om det rosa och blåa badlakanet. Har säkert berättat den förut.
Mormor satt länge i baksätet på min bil - efter sin död alltså - och stimmade. Stimmade var just ordet, det ordet har jag inte skrivit på länge. Inte så att hon störde, utan hon bara var där. Hon dog någon månad innan sonen föddes, lite tråkigt att hon inte såg honom i levandes livet. Men det är klart, sonen hade inte haft minnen av det misstänker jag.
2007-11-28
Vad bra att det skrivs om Katie
Hon är bra tycker jag, vilken sexuell läggning hon har är för mig totalt ointressant i sammanhanget. Det är det förresten i stort sett alltid, kan inte komma på något tillfälle när det spelar roll överhuvudtaget. Utom för parterna som är inblandade.
Någon gång ska jag berätta om mitt möte med två tjejjer i Edinbourgh (om det stavas så...). Mötte dem på en pub för länge sedan, och hade mycket trevligt samtal om homosexualitet, deras ikoner och annat.
Den här videon är häftig, det ser faktiskt ut vissa gånger som hon verkligen släpats runt jorden. Som när sanden rinner bort under henne, och snön. Låten är bra förresten. Så klart.
Någon gång ska jag berätta om mitt möte med två tjejjer i Edinbourgh (om det stavas så...). Mötte dem på en pub för länge sedan, och hade mycket trevligt samtal om homosexualitet, deras ikoner och annat.
Den här videon är häftig, det ser faktiskt ut vissa gånger som hon verkligen släpats runt jorden. Som när sanden rinner bort under henne, och snön. Låten är bra förresten. Så klart.
2007-11-21
3600 och 66 700
Vad kan det vara för siffor?
De är svenskrelaterade, möbelvaruhusdito. Men inte knutna till kärnverksamheten. Om inte korv och köttbullar är kärnverkssamhet. Det såldes circa 3600 varmkorvar och 66 700 köttbullar vid senaste varuhusöppningen, det var i Orlando.
De är svenskrelaterade, möbelvaruhusdito. Men inte knutna till kärnverksamheten. Om inte korv och köttbullar är kärnverkssamhet. Det såldes circa 3600 varmkorvar och 66 700 köttbullar vid senaste varuhusöppningen, det var i Orlando.
Mitt civilkurage sträckte sig inte långt...
Jag är social och ärlig så jag lider av det...ni får nu exempel på det sista.
Jag bangade.
Jag sade inte till. Varför det då?
Det var Anders Carlbergs (heter han väl, fryshusets-mannen) telefon som ringde! Och han avhandlade ämnen som "har han inte någon familj då?" sedan var det tyst ett tag varpå det följde "vad har han för intressen då?".
Sådant samtal bryter man inte, men mannen som läste, av någon obekant anledning samma bok i två exemplar, sade inte heller till. Trots att han sade till alla andra som talade i moböltelefon på den tysta avdelning i klass 1, mellan Stockholm och Malmö. Vilken bok det var? Tror ni jag tog reda på det?
Klart jag gjorde...det var AirMail, brevväxlingen mellan Tomas Tranströmer och Robert något hette han väl. Den ena boken var inbunden, den andra var pocket. Vet inte om båda var på svenska. Men jag tror det, eller så var de på olika språk och han hade en egen lite (säkertligen finansierad) studie om skillnaderna.
Men sa' till Frys-Anders gjorde han inte. Inte jag heller.
Jag bangade.
Jag sade inte till. Varför det då?
Det var Anders Carlbergs (heter han väl, fryshusets-mannen) telefon som ringde! Och han avhandlade ämnen som "har han inte någon familj då?" sedan var det tyst ett tag varpå det följde "vad har han för intressen då?".
Sådant samtal bryter man inte, men mannen som läste, av någon obekant anledning samma bok i två exemplar, sade inte heller till. Trots att han sade till alla andra som talade i moböltelefon på den tysta avdelning i klass 1, mellan Stockholm och Malmö. Vilken bok det var? Tror ni jag tog reda på det?
Klart jag gjorde...det var AirMail, brevväxlingen mellan Tomas Tranströmer och Robert något hette han väl. Den ena boken var inbunden, den andra var pocket. Vet inte om båda var på svenska. Men jag tror det, eller så var de på olika språk och han hade en egen lite (säkertligen finansierad) studie om skillnaderna.
Men sa' till Frys-Anders gjorde han inte. Inte jag heller.
Att det ska vara så svårt...
Jag beställer inte medvetet biljetter på en tyst avdelning, men för de som gör det fattar jag inte hur det står ut. Inom tio minuter har två personer ogenerat och på gränsen till högljutt avverkat två telefonsamtal.
Den enes skrå gör att han på något vis inte är ursäktad med jag förstår att skyltar som påminner alla andra om att man ska vara tyst inte gäller honom. Och inte den yrkeskategorin, han har antagligen vit rock om dagarna när han inte åker tåg. Som bekant är det endast Gud som styr över honom. Hade det varit en kvinnlig läkare hade säkert skylten respekterats. Det tror jag.
Förra gången detta hände sa' jag faktiskt "du, mig spelar det ingen roll men det kan finnas de som beställt biljett här och övertydligt pekat på skylten". Ska ta till den metoden nästa gång med. Det räcker inte med att titta lite på utövarna, de är SÅ oförstående att man blir undrande.
Den enes skrå gör att han på något vis inte är ursäktad med jag förstår att skyltar som påminner alla andra om att man ska vara tyst inte gäller honom. Och inte den yrkeskategorin, han har antagligen vit rock om dagarna när han inte åker tåg. Som bekant är det endast Gud som styr över honom. Hade det varit en kvinnlig läkare hade säkert skylten respekterats. Det tror jag.
Förra gången detta hände sa' jag faktiskt "du, mig spelar det ingen roll men det kan finnas de som beställt biljett här och övertydligt pekat på skylten". Ska ta till den metoden nästa gång med. Det räcker inte med att titta lite på utövarna, de är SÅ oförstående att man blir undrande.
2007-11-19
10 bloggfrågor
1. Vad gjorde du för tio år sen?
I stort sett det jag gör nu, arbetar som konsult, barnen var visserligen endast 7 och 5. Så det var väl lite att göra hemmavid, mera än nu.
2. Vad gjorde du för ett år sen?
Jobbade med samma kund som nu, IKEA, kul som tusan. Funderade säkert också lite på vad sonen skulle välja för gymnasium.
3. Fem snacks du gillar!
Ostbågar, nötter, saltade mandlar, pistagenötter, rostade nötter.
4. Fem sånger jag kan texten utantill på!
Your song, alla fyra delar i Bondbröllop, What are you doing the rest of your life, Någon Chicago-låt säkert också. Hmmm...kommer inte på någon mer.
5. Vad skulle du göra om du var miljonär?
Lösa mina banklån och ha en stor fest.
6. Fem dåliga vanor!
Har varit dålig på att passa tider - det är bättre nu, sover för mycket, tränar inte så mycket som jag borde, äter för mycket, slarvig.
7. Fem saker du gillar att göra!
Dricka espresso, laga mat, läsa böcker, sjunga och ta en öl med god vän.
8. Fem saker du aldrig skulle köpa eller klä dig i!
En miljöodräglig SUV, något stickat stickigt..., äggkokare, sådan där öl-manick som verkar vara poppis nu, vanligt odlad mat om det finns ett ekologiskt någorlunda prisvärt alternativ.
9. Fem favoritsaker!
Trumpeten, Lara Fabian-CDn, espressomaskinen, MP3n, min gamla telefon är bra faktiskt.
Kommer inte på vilka jag vill utmana...
I stort sett det jag gör nu, arbetar som konsult, barnen var visserligen endast 7 och 5. Så det var väl lite att göra hemmavid, mera än nu.
2. Vad gjorde du för ett år sen?
Jobbade med samma kund som nu, IKEA, kul som tusan. Funderade säkert också lite på vad sonen skulle välja för gymnasium.
3. Fem snacks du gillar!
Ostbågar, nötter, saltade mandlar, pistagenötter, rostade nötter.
4. Fem sånger jag kan texten utantill på!
Your song, alla fyra delar i Bondbröllop, What are you doing the rest of your life, Någon Chicago-låt säkert också. Hmmm...kommer inte på någon mer.
5. Vad skulle du göra om du var miljonär?
Lösa mina banklån och ha en stor fest.
6. Fem dåliga vanor!
Har varit dålig på att passa tider - det är bättre nu, sover för mycket, tränar inte så mycket som jag borde, äter för mycket, slarvig.
7. Fem saker du gillar att göra!
Dricka espresso, laga mat, läsa böcker, sjunga och ta en öl med god vän.
8. Fem saker du aldrig skulle köpa eller klä dig i!
En miljöodräglig SUV, något stickat stickigt..., äggkokare, sådan där öl-manick som verkar vara poppis nu, vanligt odlad mat om det finns ett ekologiskt någorlunda prisvärt alternativ.
9. Fem favoritsaker!
Trumpeten, Lara Fabian-CDn, espressomaskinen, MP3n, min gamla telefon är bra faktiskt.
Kommer inte på vilka jag vill utmana...
2007-11-17
Solens mat - DET är tv det
När det är som bäst, det sätt på vilket denne Bo närmar sig sina möten är beundransvärt. Italienskan verkar vara hans eget språk, och han språkar verkligen med de han möter. "No" säger han när det passar, "ah, si" när det passar. Det faller sig naturligt. Med dessa enkla passusar, på rätt ställe, knyter han kontakten omedelbart och direkt.
Ett genuint intresse för Italien och deras kultur. Det är TV det.
Och vilken mat de lagar de han möter på sin vandring genom de mer rurala miljöerna. Med tanter som tar sig tid. För matlagning, för samvaro, för råvaror och för livet.
Man borde åka till Italien, varit i Como, Milano och Rom. Mysigt var det. Mycket bra.
Ett genuint intresse för Italien och deras kultur. Det är TV det.
Och vilken mat de lagar de han möter på sin vandring genom de mer rurala miljöerna. Med tanter som tar sig tid. För matlagning, för samvaro, för råvaror och för livet.
Man borde åka till Italien, varit i Como, Milano och Rom. Mysigt var det. Mycket bra.
2007-11-14
Hade precis fyllt trettioett
Tror jag, eller trettiotvå snarare. Nå. Var i Stockholm, satt och slöade på Sheraton av alla ställen. Varför i hela friden bodde jag där förresten, det är ju inget höjdarhotell...i alla fall...där bodde jag. Det satt en tjej vid pianot och spelte.
Hon spelte bra. Plötsligt börjar det kännas ordentligt i hjärtat, det visade sig senare att hon spelade "Behind closed doors" av Julia Fordham. Det var så jag upptäckte Julia Fordham, och förstås Eliza. Som det visade sig att denna lika vackra som sjönsjungande kvinna hette. Från London, på gästspel i Sverige.
De följande veckorna hittade jag bra anledningar att åka till Stockholm. Vi hade fantastiskt roligt. Hittade henne häromdagen på ansiktsboken. Den är inte så dum, en mer öppen plats än vissa andra - denna inräknad, båda fyller dock sina syften.
När jag skjutsade henne till Arlanda, för hon skulle hem, passerade vi en skylt där det stod "Tack för visad hänsyn" och Eliza säger där står "Thank you for visited Hansyn". För att inte tala om vår sena (snarare tidigare kanske) diskussion om skyltarna ut-fart (som hon förstod...) och in-fart...
Misstänker att jag berättat om det förut, men det var med Eliza jag gjorde film-grejjen några år senare: Åkte till hennes gig-ställe, hon råkade ha paus, och jag står bakom henne med händerna för hennes ögon och säger "Guess Who?".
Hon är fortfarande bra på att sjunga, och säkerligen lika vacker.
Hon spelte bra. Plötsligt börjar det kännas ordentligt i hjärtat, det visade sig senare att hon spelade "Behind closed doors" av Julia Fordham. Det var så jag upptäckte Julia Fordham, och förstås Eliza. Som det visade sig att denna lika vackra som sjönsjungande kvinna hette. Från London, på gästspel i Sverige.
De följande veckorna hittade jag bra anledningar att åka till Stockholm. Vi hade fantastiskt roligt. Hittade henne häromdagen på ansiktsboken. Den är inte så dum, en mer öppen plats än vissa andra - denna inräknad, båda fyller dock sina syften.
När jag skjutsade henne till Arlanda, för hon skulle hem, passerade vi en skylt där det stod "Tack för visad hänsyn" och Eliza säger där står "Thank you for visited Hansyn". För att inte tala om vår sena (snarare tidigare kanske) diskussion om skyltarna ut-fart (som hon förstod...) och in-fart...
Misstänker att jag berättat om det förut, men det var med Eliza jag gjorde film-grejjen några år senare: Åkte till hennes gig-ställe, hon råkade ha paus, och jag står bakom henne med händerna för hennes ögon och säger "Guess Who?".
Hon är fortfarande bra på att sjunga, och säkerligen lika vacker.
2007-11-12
Sökträffarnas anatomi
Ibland undrar jag hur i hela friden den här sidan kan komma på höga placeringar på sökmotorerna. Olika sökmotorer pekar ut den här sidan vid så vitt skillda
söksträngar som "lunginflammation", "Göran Fristorp", "fikonvinäger" (!), "Figure Humaine".
Det är festligt att studera träffarna från sökmotorerna, kan inte låta bli att kasta ett öga på det mail som kommer om just detta.
Det ger mig också tillfälle att kika på gamla inlägg... Nu, den senaste tiden har det varit mycket "Figure Humaine" och "Rör vid mig nu", den första av Poulenc den andra av Benny Andersson.
Kan inte låta bli att undra varför internetkollektivet blivit mäkta intresserade av dessa två herrar och deras verk. Ligger det i höstens tid tro?
söksträngar som "lunginflammation", "Göran Fristorp", "fikonvinäger" (!), "Figure Humaine".
Det är festligt att studera träffarna från sökmotorerna, kan inte låta bli att kasta ett öga på det mail som kommer om just detta.
Det ger mig också tillfälle att kika på gamla inlägg... Nu, den senaste tiden har det varit mycket "Figure Humaine" och "Rör vid mig nu", den första av Poulenc den andra av Benny Andersson.
Kan inte låta bli att undra varför internetkollektivet blivit mäkta intresserade av dessa två herrar och deras verk. Ligger det i höstens tid tro?
2007-11-08
Skämslåten - videokväll med Luuk
Jag inser att jag har en skämsartist. Det är Barry Manilow, han kan man ju bara inte tycka om. Han är för smörig, men jag gillar faktiskt hans låtar. Har dock ingen CD. Det har jag inte.
Obotlig romantiker. Det är nog jag det. Gråter färre gånger nu än förut, men ibland till slutsången av Ally McBeal kommer det en tår. Som nu. Ja, Barry Manilow var med, men han sjöng ingen sådan där släpande sång. Tur nog.
Obotlig romantiker. Det är nog jag det. Gråter färre gånger nu än förut, men ibland till slutsången av Ally McBeal kommer det en tår. Som nu. Ja, Barry Manilow var med, men han sjöng ingen sådan där släpande sång. Tur nog.
2007-11-05
Juloratoriet och en biografi om Miles Davis
Då leker livet. Faktiskt. Vet inte om jag skrivit om det, men jag har tagit lediga måndagar nu i någon månad. Underbart. Prova det! Om ni har ett arbete där det är möjligt.
Då kan man ägna sig åt så mycket arbete man mäktar, är det tomt i mailkorgen så surfar man lite på det där gamla sättet, liksom slösurfar bara. Sedan läser man lite för att blanda kulturupplevelserna. Sedan mailar man och chattar med lite kompisar. Inte dumt alls.
Bach's juloratorium är det förresten, ska sjunga det i slutet på december. Eller i alla fall i december. Ska bli roligt, minns inte om jag sjungit det, det framkommer först när jag får noterna i handen. Då vet man liksom om man gjort det förut eller inte.
Då kan man ägna sig åt så mycket arbete man mäktar, är det tomt i mailkorgen så surfar man lite på det där gamla sättet, liksom slösurfar bara. Sedan läser man lite för att blanda kulturupplevelserna. Sedan mailar man och chattar med lite kompisar. Inte dumt alls.
Bach's juloratorium är det förresten, ska sjunga det i slutet på december. Eller i alla fall i december. Ska bli roligt, minns inte om jag sjungit det, det framkommer först när jag får noterna i handen. Då vet man liksom om man gjort det förut eller inte.
2007-11-04
Fortsätter att undra, inte sörja, vad som hade blivit
Vad hade hänt om jag insett för 20 år sedan det jag inser nu? Jag tänker nu på yrkesval, varför sitter jag - en person som är otroligt intresserad av människor och att hjälpa dem - och håller på med dumma datorer?
Tja, det föll sig naturligt då. Bra betyg i just de ämnen som bäddade för en teknisk högskola. Det var inte tal om något annat. Idag hade jag kunna tänka mig lite mer humanistiskt inriktat arbete. Som möter människor varje dag, och ser till att de får en dräglig tillvaro. Det är klart, som exempelvis psykolog eller psykiater träffar man ju inte "trevliga" människor...så jag kanske ska vara glad.
Men som präst, för att ta ett annat exempel i högen, träffar man visserligen glada människor när de gifter sig, men i arbetet ingår säkerligen mindre trevliga möten.
Men tänk ändå...
Tänk om jag gjort mera nytta under mitt liv, hittills och i framtiden, i något annat yrke? Det är lite intressant att fundera över. Anledningen till denna min undran är säkerligen att di små, som inte är så små längre, är i den åldern. Gymnasieprogramsvalsåldern då Valet ska ske.
Men som sagt, jag ångrar inte mina val, jag bara dryftar dem, och undrar lite över dem. Om sanningen ska fram så arbetar jag väldigt mycket, på ett sätt, med människor i mitt nuvarande yrke, det är inte bara timmar framför skärm med illvilliga datorprogram. Det blir färre och färre sådana timmar faktiskt.
Tja, det föll sig naturligt då. Bra betyg i just de ämnen som bäddade för en teknisk högskola. Det var inte tal om något annat. Idag hade jag kunna tänka mig lite mer humanistiskt inriktat arbete. Som möter människor varje dag, och ser till att de får en dräglig tillvaro. Det är klart, som exempelvis psykolog eller psykiater träffar man ju inte "trevliga" människor...så jag kanske ska vara glad.
Men som präst, för att ta ett annat exempel i högen, träffar man visserligen glada människor när de gifter sig, men i arbetet ingår säkerligen mindre trevliga möten.
Men tänk ändå...
Tänk om jag gjort mera nytta under mitt liv, hittills och i framtiden, i något annat yrke? Det är lite intressant att fundera över. Anledningen till denna min undran är säkerligen att di små, som inte är så små längre, är i den åldern. Gymnasieprogramsvalsåldern då Valet ska ske.
Men som sagt, jag ångrar inte mina val, jag bara dryftar dem, och undrar lite över dem. Om sanningen ska fram så arbetar jag väldigt mycket, på ett sätt, med människor i mitt nuvarande yrke, det är inte bara timmar framför skärm med illvilliga datorprogram. Det blir färre och färre sådana timmar faktiskt.
Rättsväsendet fortsätter att märka ut sig
Nu är det slumpgeneratorn i Malmö, alltså en tingsrätt, som nekat en våldtagen tjej en advokat. För att det var "för dyrt".
Godmorgon.
Godmorgon.
2007-11-02
Måttsystemen är olika...
Åt lunch med en kompis här om veckan, jag gör ofta det, vi pratade om var hon hade bott under sin tid här i Linkeboda. Vi kom fram till att vi båda hade faktiskt bott på Parkgatan. En trevlig liten gata i staden.
Hur stor var det där, uppe på vinden där du bodde. Alltså det där långa rummet som du bodde i. Hur långt var det?
"Fyra kullerbyttor" kom svaret, fort som tusan...och utan betänketid.
Hur stor var det där, uppe på vinden där du bodde. Alltså det där långa rummet som du bodde i. Hur långt var det?
"Fyra kullerbyttor" kom svaret, fort som tusan...och utan betänketid.
2007-10-30
Tillfällen jag missat
Nu kommer möjligen de som (tror) att de känner mig att dra på munnen lite grand, jag är inte speciellt blyg, eller tillbakadragen. Bara ibland, när det gäller motsatta könet. Det har jag alltid varit, och det har (misstänker jag) bidragit till att jag har många många nära tjejkompisar. De värdesätter jag mycket, kanske ibland alltför mycket. Men jag värdesätter dem.
Det jag missat är liksom presumtiva tjejjer, eller förhållanden. Den första hette Margareta. En mycket vacker tjej i nian. Som jag liksom inte fattade att han faktiskt gillade mig, på "det" sättet. Och ändå fanns en liten molande misstanke.
Sedan brukar liksom då alltså fundera över vilka jag "missat", och då vill jag påpeka att jag inte (enbart och mest) tänker på sex. Utan bara "missat" för att jag inte tror att tjejjerna var (och möjligen är) intresserad av mig.
Varför, kan man undra, är det då så viktigt? Ja. Det kan man verkligen fråga sig. Det är nog saknaden på erfarenhet från möjliga relationer gissar jag. Som jag då trodde i min vildaste fantasi inte VAR möjliga. Hon var en av nians vackraste tjejjer, DET hör till historien. Jag var väl - torde beskrivningen vara - rultig.
Nu är det inte så att jag sitter och gråter tårar över dessa presumtiva missar (ha!) utan jag bara konstaterar och undrar lite över vad som hade blivit. Margareta är en som sagt, det finns flera. Men jag tänker inte namnge dem...de håller jag för mig själv.
Som sagt. Jag värdesätter enormt mina tjejkompisar. Otroligt berikande, och där ligger väl "vinsten" antar jag. Att min fokusering på att verkligen vilja ha en tjej (kvinna) som vän gör att jag blir litad på, eftertraktad som fikakompis, efterlängtad när jag inte "hört av mig".
Den känslan överglänser allt annat. Jag börjar tro det faktiskt.
Det jag missat är liksom presumtiva tjejjer, eller förhållanden. Den första hette Margareta. En mycket vacker tjej i nian. Som jag liksom inte fattade att han faktiskt gillade mig, på "det" sättet. Och ändå fanns en liten molande misstanke.
Sedan brukar liksom då alltså fundera över vilka jag "missat", och då vill jag påpeka att jag inte (enbart och mest) tänker på sex. Utan bara "missat" för att jag inte tror att tjejjerna var (och möjligen är) intresserad av mig.
Varför, kan man undra, är det då så viktigt? Ja. Det kan man verkligen fråga sig. Det är nog saknaden på erfarenhet från möjliga relationer gissar jag. Som jag då trodde i min vildaste fantasi inte VAR möjliga. Hon var en av nians vackraste tjejjer, DET hör till historien. Jag var väl - torde beskrivningen vara - rultig.
Nu är det inte så att jag sitter och gråter tårar över dessa presumtiva missar (ha!) utan jag bara konstaterar och undrar lite över vad som hade blivit. Margareta är en som sagt, det finns flera. Men jag tänker inte namnge dem...de håller jag för mig själv.
Som sagt. Jag värdesätter enormt mina tjejkompisar. Otroligt berikande, och där ligger väl "vinsten" antar jag. Att min fokusering på att verkligen vilja ha en tjej (kvinna) som vän gör att jag blir litad på, eftertraktad som fikakompis, efterlängtad när jag inte "hört av mig".
Den känslan överglänser allt annat. Jag börjar tro det faktiskt.
2007-10-27
"Jag har inget liv, jag tittar på 'vem ska bli miljonär'"
Så sade en kompis för några år sedan.
Känner mig lite som sådan nu, tittar på "Heroes"-maraton på TV4 plus. Som om det inte fanns annat att göra. Men faktum är att det är ganska avkopplande.
Och det är skönt att veta när det står "To Be Continued" så är det bara fem minuter kvar, en reklampaus kvar bara till nästa episod.
En längre paus gjordes för att studera parkeringen, så blev det, på IKEA. Där var så många bilar att jag övertalade sambon att vi skulle åka en annan dag. Inte idag, inte helgen efter lön. Inte lönt.
Känner mig lite som sådan nu, tittar på "Heroes"-maraton på TV4 plus. Som om det inte fanns annat att göra. Men faktum är att det är ganska avkopplande.
Och det är skönt att veta när det står "To Be Continued" så är det bara fem minuter kvar, en reklampaus kvar bara till nästa episod.
En längre paus gjordes för att studera parkeringen, så blev det, på IKEA. Där var så många bilar att jag övertalade sambon att vi skulle åka en annan dag. Inte idag, inte helgen efter lön. Inte lönt.
2007-10-24
Tjuvlyssnat på Alvesta station
En tjomme sitter och läser Aftonbladet, grundligt. Han har hållit på nu i tio minuter och har inte kommit till sportsidorna än. En man ställer sig brevid honom, är tyst ett litet tag och säger sedan:
- Jag var hemma hos dig.
- ...
- och jag ringde på, men det var ingen som öppnade.
- ... Nä ... Jag är här och kan inte öppna.
- Jag var hemma hos dig.
- ...
- och jag ringde på, men det var ingen som öppnade.
- ... Nä ... Jag är här och kan inte öppna.
2007-10-23
Utmaning från Kristina in vivo
Dessa saker skulle aldrig få en chans.
Ingen särskild prioritetsordning. Utmaning från
Kristina i allra högsta grad levandes.
1. crocs - så klart. Tycker till och med de så att säga luktar när man ser dem...illa.
2. bli fanatisk. Inkluderar "Livets Ord" exempelvis. Fanatiker är oroväckande och illavarslande.
3. Bli likgiltig - i största allmänhet. Det ligger liksom inte för mig.
4. Låta bli att reagera på om en kvinna blir slagen. Det kommer jag alltid att göra. Har gjort det en gång, med skälvande ben.
Men tjejjen löpte vidare. I alla fall den gången.
5. Droger starkare än alkohol. Inget för mig.
6. Håller med dig Kristina. Jakt, inget för mig heller.
7. Sitta tyst om någon vid fikabordet är kvinnoförnedrande. Samma sak här, gjorde det en gång,
sade "ifrån" som det heter. Gick därifrån med orden "Nu får det vara nog".
8. Ha förutfattade meningar om människor. Det ska ger jag ingen chans. Inte alls.
Ingen särskild prioritetsordning. Utmaning från
Kristina i allra högsta grad levandes.
1. crocs - så klart. Tycker till och med de så att säga luktar när man ser dem...illa.
2. bli fanatisk. Inkluderar "Livets Ord" exempelvis. Fanatiker är oroväckande och illavarslande.
3. Bli likgiltig - i största allmänhet. Det ligger liksom inte för mig.
4. Låta bli att reagera på om en kvinna blir slagen. Det kommer jag alltid att göra. Har gjort det en gång, med skälvande ben.
Men tjejjen löpte vidare. I alla fall den gången.
5. Droger starkare än alkohol. Inget för mig.
6. Håller med dig Kristina. Jakt, inget för mig heller.
7. Sitta tyst om någon vid fikabordet är kvinnoförnedrande. Samma sak här, gjorde det en gång,
sade "ifrån" som det heter. Gick därifrån med orden "Nu får det vara nog".
8. Ha förutfattade meningar om människor. Det ska ger jag ingen chans. Inte alls.
2007-10-22
Tidshopp liksom, men ändå inte
Jag minns de gånger vi i "Bertil Spåmans kör och orkester" - som faktiskt är en historia för sig - åkte på turne. En gång åkte vi till Jesus Christ Superstar i Göteborg, och såg en man på gitarr som verkade spela med tungan. Det var Janne Schaffer. En ung Janne Schaffer. Andra personer som senare blev kända för tutt-tv var också med i ensamblen. Bra var det.
Men bussresorna var liksom lika bra. Då kunde någon av körtjejjerna sitta och prata med mig och andra killar timmavis. Det var liksom en chans för en femtonåring att snacka med sådana som var ett och ibland två år äldre. Den chansen hade man inte annars.
Sonen åkte till Vargön i helgen, på just bussresa med en ungdomsorkster, då med mer klassisk framtoning när det gäller musiken. Jag tror han har lika trevligt på dessa bussresor som jag hade. Han tyckte inte om att gå upp sex på morgonen - det gör han i veckorna för att komma till Norrköping - även en lördag. Men de stora bestämda stegen han tog mot bussen talade ett annat språk.
Man lär sig under resor. Så är det bara.
Men bussresorna var liksom lika bra. Då kunde någon av körtjejjerna sitta och prata med mig och andra killar timmavis. Det var liksom en chans för en femtonåring att snacka med sådana som var ett och ibland två år äldre. Den chansen hade man inte annars.
Sonen åkte till Vargön i helgen, på just bussresa med en ungdomsorkster, då med mer klassisk framtoning när det gäller musiken. Jag tror han har lika trevligt på dessa bussresor som jag hade. Han tyckte inte om att gå upp sex på morgonen - det gör han i veckorna för att komma till Norrköping - även en lördag. Men de stora bestämda stegen han tog mot bussen talade ett annat språk.
Man lär sig under resor. Så är det bara.
2007-10-19
Antar utmaningen, men sänder den inte vidare...
1. Jag älskar att sjunga.
2. Jag är alldeles för romantiskt lagd.
3. Jag är alldeles för drömmande.
4. Är faktiskt en rätt bra tenor har jag kommit på, och människor har sagt det till mig.
5. Rätt nöjd över mitt liv, trots allt.
6. Glad över mina nära vänner som jag har.
7. Fasar för de sista femton åren av mitt arbetsliv. Vet inte vad jag ska ägna mig åt riktigt.
Utmaning av LenJangel.
En åttonde sak är att jag ibland fastnar för en slags trivialmusik... eller inte trivialmusik...snarare lätt tillgänglig musik, snudd på (lite lätt dålig i vissas öron) country som Calaisa. Jag är beredd att ändra mig...under det att jag skriver...de är faktiskt väldigt bra.
2. Jag är alldeles för romantiskt lagd.
3. Jag är alldeles för drömmande.
4. Är faktiskt en rätt bra tenor har jag kommit på, och människor har sagt det till mig.
5. Rätt nöjd över mitt liv, trots allt.
6. Glad över mina nära vänner som jag har.
7. Fasar för de sista femton åren av mitt arbetsliv. Vet inte vad jag ska ägna mig åt riktigt.
Utmaning av LenJangel.
En åttonde sak är att jag ibland fastnar för en slags trivialmusik... eller inte trivialmusik...snarare lätt tillgänglig musik, snudd på (lite lätt dålig i vissas öron) country som Calaisa. Jag är beredd att ändra mig...under det att jag skriver...de är faktiskt väldigt bra.
Viggen i moll
Dragspelslåten, den glada, kan man spela den i moll? Ja, det kan man. På trumpet och gitarr?
Ja, det kan man, så gjordes också av Janne, kemist, och mig, teknolog, för Anneli, teknolog en sen mycket sen gissar jag kväll. Vi spelade den som godnattvisa! Så var det. Det kom jag på nu. Platsen var Ryds Allé 1, i en av de korridorerna som är belägen på bottenvåningen.
Träffade Janne idag på det ställe man vanligen ser gamla kompisar såväl som nya, dvs systemet.
En annan korridor lade presenning där cyklarna vanligen står, och fyllde den med vatten...fin bassäng...att svalka sig i. Någon klagade dock så de fick ta bort den temporära bassängen.
Ja, det kan man, så gjordes också av Janne, kemist, och mig, teknolog, för Anneli, teknolog en sen mycket sen gissar jag kväll. Vi spelade den som godnattvisa! Så var det. Det kom jag på nu. Platsen var Ryds Allé 1, i en av de korridorerna som är belägen på bottenvåningen.
Träffade Janne idag på det ställe man vanligen ser gamla kompisar såväl som nya, dvs systemet.
En annan korridor lade presenning där cyklarna vanligen står, och fyllde den med vatten...fin bassäng...att svalka sig i. Någon klagade dock så de fick ta bort den temporära bassängen.
2007-10-18
Såg en mat-tant idag.
Men när jag såg henne var hon inte tant, det var för trettio år sedan eller så. Hon såg inte ut som en tant nu heller. Hon arbetade i den nu stängda restaurangen i A-huset på Linköpings Universitet. Hon fastnade i mitt minne på något vis. Ja ja, ja ja, så klart var och är hon vacker. Lite trollsk så där, hon ser fortfarande lite trollsk ut.
Märkligt hur vissa personer etsar sig fast trots att man endast säger "pannbiff tack" och ler till dem. Lite mer kanske vi sade någon gång, men inte mycket.
Ibland stöter man på sådana människor och säger inte ens något. Men man vet inuti att den andre liksom har tagit kontakt i alla fall. Det händer lite mer sällan nu är tidigare, har troligen med ålder att göra. Jag vet inte. Men det händer från och till, faschinerande.
Det kortaste avståndet mellan två människor, som Viktor Borge sa, är ett leende.
Märkligt hur vissa personer etsar sig fast trots att man endast säger "pannbiff tack" och ler till dem. Lite mer kanske vi sade någon gång, men inte mycket.
Ibland stöter man på sådana människor och säger inte ens något. Men man vet inuti att den andre liksom har tagit kontakt i alla fall. Det händer lite mer sällan nu är tidigare, har troligen med ålder att göra. Jag vet inte. Men det händer från och till, faschinerande.
Det kortaste avståndet mellan två människor, som Viktor Borge sa, är ett leende.
2007-10-16
En öl på "Herrgår'n"
I slutet av sjuttiotalet fanns det inte någon Kårallen i Linköping, det fanns två ställen att dricka öl på, det ena var Flamman som låg lite närmare staden och den puben befolkades företrädesvis av sådana som bodde på just Flamman. Det andra stället var Herrgår'n, en som namnet antyder gammal Herrgård. Fin, alldeles i mitten av studentområdet i Ryd.
Dit kunde man gå, gick man dit på torsdagar och det gjorde man vanligen så kunde man stöta på sin matematisk-statistik-lärare som också drack en öl där. DET var inte bra, då betydde ju det att man fick verkligen lov att vara på den lektionen på fredag morgon om det nu var så att man hade mat-stat då. Och det hade man vanligen...pallra sig upp det gjorde man.
Ölen kostade en femma, man satte en femma i en tom sejdel på bardisken och sedan stod där en full sejdel. En femma. En gång höjde Ola priserna, men det stod inte så på lappen som var uppsatt i baren. Där stod det "Nya Priser". Men hallå Ola! sa' vi inte, men något i stil med "Men Hallå Ola" det är ju HÖJDA priser! Ja, sade Ola blixtsnabbt, men de är nya också...
[Lärde mig ikväll att Herrgår'n numera heter HG]
Dit kunde man gå, gick man dit på torsdagar och det gjorde man vanligen så kunde man stöta på sin matematisk-statistik-lärare som också drack en öl där. DET var inte bra, då betydde ju det att man fick verkligen lov att vara på den lektionen på fredag morgon om det nu var så att man hade mat-stat då. Och det hade man vanligen...pallra sig upp det gjorde man.
Ölen kostade en femma, man satte en femma i en tom sejdel på bardisken och sedan stod där en full sejdel. En femma. En gång höjde Ola priserna, men det stod inte så på lappen som var uppsatt i baren. Där stod det "Nya Priser". Men hallå Ola! sa' vi inte, men något i stil med "Men Hallå Ola" det är ju HÖJDA priser! Ja, sade Ola blixtsnabbt, men de är nya också...
[Lärde mig ikväll att Herrgår'n numera heter HG]
2007-10-15
En arvinge till underbare Maurice Andre
Maurice Andre är en gudabenådad trumpetare vars kännetecken är att han inte bara spelar stycken skrivna för trumpet, utan han gav sig på lite annat också. Oboe-konserter och så...Bara för att...fin ton, lyrisk trumpetare.
Han har en arvinge, sötare än Maurice...och jag kan inte låta bli att skriva att hon är som balsam för själen. Hon ger sig på Paganini (!), lite trollflöjten och faktiskt, Oskar Lindbergs fäbopsalm. Senaste gången jag hörde den på trumpet var som ett extranummer på min gode vän Urban Agnas konsert. Alison gör den på en av skivorna också. Underbart bra.
Han har en arvinge, sötare än Maurice...och jag kan inte låta bli att skriva att hon är som balsam för själen. Hon ger sig på Paganini (!), lite trollflöjten och faktiskt, Oskar Lindbergs fäbopsalm. Senaste gången jag hörde den på trumpet var som ett extranummer på min gode vän Urban Agnas konsert. Alison gör den på en av skivorna också. Underbart bra.
2007-10-14
Alsättersgatan 9A - Cellskapet Ölbrödernas hemmakorridor
Vilka fester som utspann på denna korridor i slutet av sjuttiotalet!
Temafester, uteslutande temafester och då gjordes temat verkligen så långt man kan komma. Var det flygplansfest så satt man i korridoren som vore det ett flygplan, var det båtfest hade någon smyckat fönstren så de var runda, som båtfönster. På sportfesten var det en läktare och i baren fanns, så klart, bandykaffe (renat och kaffe). Utspisningen lämpade sig för den sortens sittning, vill minnas att det var någon slags tunnbrödsrulle, dock inte med korv och mos - den var säkert inte uppfunnen än...
Stenåldersfesten befolkades av mer eller mindre skinnförsedda killar och tjejjer som åt vitkål och revbensspjäll...från korgar eller något liknande...med händerna. Sittsten skulle medföras och det fanns ett pris för finaste sten.
Temafester, uteslutande temafester och då gjordes temat verkligen så långt man kan komma. Var det flygplansfest så satt man i korridoren som vore det ett flygplan, var det båtfest hade någon smyckat fönstren så de var runda, som båtfönster. På sportfesten var det en läktare och i baren fanns, så klart, bandykaffe (renat och kaffe). Utspisningen lämpade sig för den sortens sittning, vill minnas att det var någon slags tunnbrödsrulle, dock inte med korv och mos - den var säkert inte uppfunnen än...
Stenåldersfesten befolkades av mer eller mindre skinnförsedda killar och tjejjer som åt vitkål och revbensspjäll...från korgar eller något liknande...med händerna. Sittsten skulle medföras och det fanns ett pris för finaste sten.
När man fyllt femtio...II
Minns rasterna på gymnasieskolan i Mora. Det var liksom, för 36 år sedan någon som slogs, eller som rackade ner på någon annan. Visst skämtade vi lite om "de där" som gick "där borta" på de praktiska linjerna. Men det var inget illa ment, de skämtade nog internt om oss också, som tavelingenjörer. Vilket är delvis sant.
Vi hade lite hyss, vi slogs inte utan vi hade hyss. Minns särskilt två hyss, en gång bildade vi Anita Lindblom Fan Club och satte upp en skivspelare (vilket bök det var på den tiden att göra det!) som ideligen varje lunch om jag inte minns fel spelade "Sån't är livet". På HÖG volym. Med basgång och allt.
Initiativtagare var sedermera sångare i en grupp som blev lite känd nationellt. De sjöng bland annat "Varför sitter gamla kärringar med hatten på?" och andra livsinsikter.
Det andra hysset gjordes sista veckan. På skolan fanns en ringklocka - som förresten sade klick innan det ringde, det klicket gjorde att alla slog ihop böckerna och stack - som plongade en treklang. Den var kopplad till en förstärkare och någon kom på att man kan faktiskt, om man bara letar reda på rummet koppla in vad som helst på den...så gjordes. Spike Jones dundrade ut ur högtalarna en gång under den sista veckan. Roligt. Väldigt roligt, och lärarna drog faktiskt också på munnen.
Minns också en lektion med Ysterio, han hette så, faktiskt. Han bröt på något språk jag faktiskt inte minns vilket det var, inte franska, något öststatsspråk tror jag. Hursomhelst det var tekniklektion och han pratade om hållfasthet. En planka håller ju mer på höjden liksom, om man ställer den på långsidan, så håller den mer än om man lägger ner den. Den böjer sig mycket lättare om man lägger den ner. Formlen var något i stil med F=l*h^4 och Ysterio utbrister "Det är potensen som gör susen pojkar" och fortsatte skriva formler på tavlan.
Alla fnissade - vilket var anmärkningsvärt eftersom det var bara killar - lite så i klassen och han vänder sig lugnt om och säger "ja, så är det nog".
En del personer började prata rättviksmål, eller annan mer eller mindre förståelig dialekt, när de kom i affekt. Svårast att förstå var de från Älvdalen, och ibland Sollerön.
Från Sollerön kommer också en av mina klasskamrater som dog alldeles för tidigt. Stina hette hon. Kom att tänka på henne nu. Tänker på henne då och då, främst när vi i klassen träffas.
Vi har inte vanliga årsjubileer. Nä...vi valde primtalen...som årsträffar. Så är det en träff så är det ett primtalsår.
Vi hade lite hyss, vi slogs inte utan vi hade hyss. Minns särskilt två hyss, en gång bildade vi Anita Lindblom Fan Club och satte upp en skivspelare (vilket bök det var på den tiden att göra det!) som ideligen varje lunch om jag inte minns fel spelade "Sån't är livet". På HÖG volym. Med basgång och allt.
Initiativtagare var sedermera sångare i en grupp som blev lite känd nationellt. De sjöng bland annat "Varför sitter gamla kärringar med hatten på?" och andra livsinsikter.
Det andra hysset gjordes sista veckan. På skolan fanns en ringklocka - som förresten sade klick innan det ringde, det klicket gjorde att alla slog ihop böckerna och stack - som plongade en treklang. Den var kopplad till en förstärkare och någon kom på att man kan faktiskt, om man bara letar reda på rummet koppla in vad som helst på den...så gjordes. Spike Jones dundrade ut ur högtalarna en gång under den sista veckan. Roligt. Väldigt roligt, och lärarna drog faktiskt också på munnen.
Minns också en lektion med Ysterio, han hette så, faktiskt. Han bröt på något språk jag faktiskt inte minns vilket det var, inte franska, något öststatsspråk tror jag. Hursomhelst det var tekniklektion och han pratade om hållfasthet. En planka håller ju mer på höjden liksom, om man ställer den på långsidan, så håller den mer än om man lägger ner den. Den böjer sig mycket lättare om man lägger den ner. Formlen var något i stil med F=l*h^4 och Ysterio utbrister "Det är potensen som gör susen pojkar" och fortsatte skriva formler på tavlan.
Alla fnissade - vilket var anmärkningsvärt eftersom det var bara killar - lite så i klassen och han vänder sig lugnt om och säger "ja, så är det nog".
En del personer började prata rättviksmål, eller annan mer eller mindre förståelig dialekt, när de kom i affekt. Svårast att förstå var de från Älvdalen, och ibland Sollerön.
Från Sollerön kommer också en av mina klasskamrater som dog alldeles för tidigt. Stina hette hon. Kom att tänka på henne nu. Tänker på henne då och då, främst när vi i klassen träffas.
Vi har inte vanliga årsjubileer. Nä...vi valde primtalen...som årsträffar. Så är det en träff så är det ett primtalsår.
2007-10-13
När man fyllt femtio...
så verkar det som man vill göra bokslut. Jag börjar 1972.
Jag går hem, för första gången med en tjej från "parken" som är samma sak som Folkets Park i Rättvik. Jag visste det inte då men detta skulle bli min första kyss. Jag minns det som vore det igår, en rondell i Rättvik där vi skildes, nära den skola som vi båda gick i. Samma årskurs.
Det etsar sig fast. Speciellt eftersom hennes bästa kompis utbrast "va? Han?" när hon berättade vem hon fattat tycke för.
Vi ses då och då. Inte planerat men vi ses då och då, vi bor i samma stad. Hon har två barn, jag med, dock inte med varandra. Men vi har på var sitt håll bildat familj till slut efter någon liten brokig väg.
Sådana minnen ägnar man sig åt när man passerat de femtio. Bara så ni vet.
Jag går hem, för första gången med en tjej från "parken" som är samma sak som Folkets Park i Rättvik. Jag visste det inte då men detta skulle bli min första kyss. Jag minns det som vore det igår, en rondell i Rättvik där vi skildes, nära den skola som vi båda gick i. Samma årskurs.
Det etsar sig fast. Speciellt eftersom hennes bästa kompis utbrast "va? Han?" när hon berättade vem hon fattat tycke för.
Vi ses då och då. Inte planerat men vi ses då och då, vi bor i samma stad. Hon har två barn, jag med, dock inte med varandra. Men vi har på var sitt håll bildat familj till slut efter någon liten brokig väg.
Sådana minnen ägnar man sig åt när man passerat de femtio. Bara så ni vet.
2007-10-08
Stjärnadvokaten har nu uttalat sig...som bekant.
Herr Silbersky hävdar att sex personer som springer efter en annan person handlat i självförsvar...då de då de. Vem är förvånad, men att ta till självförsvar som försvar är väldigt långsökt.
Ska bli oerhört spännande att se Herr Silbersky förklara hur man sparkar i nödvärn och självförsvar. Flera gånger. Det liknar den påhittade historien om att "min man sprang på kniven..."
"Ja, jo, men fem gånger?"
Ska bli oerhört spännande att se Herr Silbersky förklara hur man sparkar i nödvärn och självförsvar. Flera gånger. Det liknar den påhittade historien om att "min man sprang på kniven..."
"Ja, jo, men fem gånger?"
Som en ödets ironi
Tittar man på en av dagstidningarna om dödsmisshandeln i Stockholm nu i helgen kommer det upp "Det händer i Stockholm" alldeles till höger om rubriken "Hur kan något sådant här hända". Dödsmisshandeln visar väl lite vart det barkar, de rika ynglingarna slår ihjäl andra ungdomar.
Tror ni de får ett straff? Det återstår att se. Någon så kallad stjärnadvokat hittar något litet fel i utredningen och sedan är slynglarna ute på gatorna igen. Ger mig tusan på att hela gänget som utförde de fega dådet har fläskkotlettskammat hår.
Tror ni de får ett straff? Det återstår att se. Någon så kallad stjärnadvokat hittar något litet fel i utredningen och sedan är slynglarna ute på gatorna igen. Ger mig tusan på att hela gänget som utförde de fega dådet har fläskkotlettskammat hår.
2007-10-04
Tågförseningar är ambivalenta
Nackdelen med att råka ut för försenade tåg är att man får vänta på nästa tåg. Fördelen med att råka ut för försenade tåg är att det alltid - med några undantag - går fler tåg.
Det är inte roligt att vara försenad och kvartvingad i en annan stad, i mitt fall Lund. Fördelen med att vara i Lund är att det är bättre än att vara försenad någon annanstans. Så det så. Som Sollefteå som en kär vän sa'.
Det tråkiga med att vara försenad i Lund är att man hemfaller åt att äta tiramisu. Fördelen är att det finns tiramisu. Och att det finns Piccolo (tidigare Bönan) med gott kaffe.
En annan gång var jag försenad i Lund, men då tyckte jag det inte gjorde något. Faktiskt. Det var som det var. I och för sig var det vid det tillfället självförvållat om jag inte minns fel. Jag gick helt enkelt inte på tåget, om jag minns rätt träffade jag en väldigt trevlig människa på tåget hem sedan. Men jag minns säkert fel...eller kanske inte.
Att sitta på fik och köra illegalt (!) på ett nät man så där huxflux hittar är både bra och dåligt. Tänker inte kika på hur fonderna gått idag. Man vet aldrig vem som tittar mer...Men senaste gången jag tittade hade de gått bra. Plus i alla fall. Det är bra.
Plus. Det måste vara bra. Om man inte är sjuk, då vill man att det ska vara mer minus på just baciller och virus och sådant.
Tur man är frisk. Och i Lund. Livet är nog trots allt inte så dumt.
Det är inte roligt att vara försenad och kvartvingad i en annan stad, i mitt fall Lund. Fördelen med att vara i Lund är att det är bättre än att vara försenad någon annanstans. Så det så. Som Sollefteå som en kär vän sa'.
Det tråkiga med att vara försenad i Lund är att man hemfaller åt att äta tiramisu. Fördelen är att det finns tiramisu. Och att det finns Piccolo (tidigare Bönan) med gott kaffe.
En annan gång var jag försenad i Lund, men då tyckte jag det inte gjorde något. Faktiskt. Det var som det var. I och för sig var det vid det tillfället självförvållat om jag inte minns fel. Jag gick helt enkelt inte på tåget, om jag minns rätt träffade jag en väldigt trevlig människa på tåget hem sedan. Men jag minns säkert fel...eller kanske inte.
Att sitta på fik och köra illegalt (!) på ett nät man så där huxflux hittar är både bra och dåligt. Tänker inte kika på hur fonderna gått idag. Man vet aldrig vem som tittar mer...Men senaste gången jag tittade hade de gått bra. Plus i alla fall. Det är bra.
Plus. Det måste vara bra. Om man inte är sjuk, då vill man att det ska vara mer minus på just baciller och virus och sådant.
Tur man är frisk. Och i Lund. Livet är nog trots allt inte så dumt.
2007-09-30
TV - finns det något att se på den burken?
Ja, det gör det. Ibland, just nu exempelvis finns det det.
Fem myror är fler än fyra elefanter. Det programmet slår det mesta som visas på TV nuförtiden. De små sketcherna som Magnus, Brasse och - salig i åminnelse - Eva levererar står sig än. Det är roligt, till och med väldigt roligt.
De är välgjorda, smått - gissar jag - improviserade. Nyss "bakade" Brasse sockerkaka. Men för säkerhets skull lade han i korv under parollen "Det är ju också gott".
Fem myror är fler än fyra elefanter. Det programmet slår det mesta som visas på TV nuförtiden. De små sketcherna som Magnus, Brasse och - salig i åminnelse - Eva levererar står sig än. Det är roligt, till och med väldigt roligt.
De är välgjorda, smått - gissar jag - improviserade. Nyss "bakade" Brasse sockerkaka. Men för säkerhets skull lade han i korv under parollen "Det är ju också gott".
2007-09-25
Pianissimona i början här är sagolikt, overkligt vackra.
Det är bara så. Hon är någon jag missat att lyssna på i tio år. Blir alltid lika irriterad då. När jag missat någon som är bra. "Bra" förresten...det räcker inte.
2007-09-24
Mel Brooks film - Det våras för stumfilmen
Minns någon den? Det var ju en stum film, ingen sade något sånär som på en enda person. Minns ni vem som sade något, detta något var "No". Jag tror frågan som ställdes löd "Skulle ni vilja vara med i min film?" Och den ställdes till mimartisten Marcel Marceaux.
Roligt. Väldigt roligt.
Roligt. Väldigt roligt.
Trampar svensk mark nu
Eller ja, snart, tåget rullar på svensk mark. Hade glömt bort Frank Sinatra, hur kan man glömma bort honom! Lyssnade intensivt på hans konsert, eller föreställning på the Sand's - som jag inte vet var det ligger inser jag - och Count Baisies storband. Fantastiskt.
Vilken man! Vilket sätt att behandla språket i musiken. Det är så rätt. Bara han kan det. Det är bara så. Han bryter mot en del regler ibland men lysande. Som att göra en lite för lång paus i ordet Accapulco mellan - av alla ställen - Ac och capulco. Och storbandet sedan. Tryck. Måste leta reda på den CD:n, om den finns.
Nyvunnen kvinnlig favoritsångerska också. Lara Fabian. Vet inget om henne. Ska google på henne på.
Vilken man! Vilket sätt att behandla språket i musiken. Det är så rätt. Bara han kan det. Det är bara så. Han bryter mot en del regler ibland men lysande. Som att göra en lite för lång paus i ordet Accapulco mellan - av alla ställen - Ac och capulco. Och storbandet sedan. Tryck. Måste leta reda på den CD:n, om den finns.
Nyvunnen kvinnlig favoritsångerska också. Lara Fabian. Vet inget om henne. Ska google på henne på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
