En poetisk vän har varit i Nepal

 Skriver om hur dagarna går där och är. De är inte som här. Så klart. Men i alla fall. Nu är vännen hemma i varmt täcke och varm dusch.

Men en mening tog tag i mig i det avslutande mailet från Nepal.

Klart väder idag och de vita topparna längs Världens Tak har blinkat åt mig med ena ögat för att få mig att längta tillbaka. Jag såg det nog.

Det är så vackert och man ser framför sig hur de höga bergen liksom blinkar till.

Shit vad random alltså...

Så sa en god vän nyligen, yngre vän som ni förstår. Mer står att läsa här i Språktidningen, om "ofta" och "random". Vi pratade om det under ett boule-spel häromkvällen.

Jag minns när jag skrev i ett mess - se där :-) - till dottern som svar på frågan vad jag gjorde: "Jag chillar lite". "Chillar" skrev hon följt av en räcka smileysar som jag inte begrep. Och dessa smileyes nyttjas frisk.

En vanlig är :-P som troligen är glatt med tungan ute liksom. De är ju egentligen inte smileys slår det mig, en mer generell beteckning är emoticons. Alltså ikoner som uttrycker känslor. Känslokons. Nja...fungerar inte bra på svenska.

För övrigt håller jag inte med CS-skribenten som påstår det är bättre lära sig HTML än franska. Men det irriterar mig att jag inte hittar ett sakligt, faktamässigt skäl till min åsikt...inte bra. Men kanske just därför är det bättre lära sig franska än HTML...

En alldeles underbar bok om Wittgenstein

Ni vet han, som hade sådan stringens att han kritiserade sig själv. Och förkastade - väl i princip om jag inte minns fel - sitt första verk Tractatus. Men Bo Andersson gräver i gruset efter mer om LW. http://www.blogger.com/img/blank.gif
Han gör det med den äran. Jag har alltid pennan i handen när jag läser böcker av det här slaget. Den kom till användning tidigt. Och sedan lär man sig nya ord. Som replipunkt. Och egid. Tror jag det var.

Den är annorlunda boken för den belyser fler delar av hans liv, och sätter lite mer färger på plats på paletten Wittgenstein.

Ska läsa vidare i den idag igen.
Tack för att det regnar lite.
Sätter mig på favvofiket och läser.

Årshögsta betyder olika saker.

Just nu i januari kan man förledas att tro det åtsnördes, men...åtsnördes? Ja, det föreslår faktiskt en stavninvskontroll. Och jag är beredd att hålla med...årshögsta menar jag. Hur som helst, det betyder olika.
I dag snarare måndadshögsta, liksom faktiskt. På ett sätt vet vi inte det, är inte detta lilla men dock ord (årshögsta...) affärsvärldens lek med affärsvärden?
Jag tänkte aha...Oj! Såååååå högt.
Men icke sa Nicke.
Affärsvärldens lek med börs- och affärsvärden.

Stavning av engelska ord

Kan absolut inte stava till ordet subsidiaries - alltså dotterbolag eller underavdelningar kan det kanske också betyda. Ja, jag vet att det går att googla upp vad det betyder. Googla fram kan det heta, men det implicerar att man kan googla bak. Googla fel kan många göra. Men stava var det, subsidiaries, skitsvårt.

Vet knappt hur det uttalas, sluddrar liksom över det när jag måste säga det på engelska...så kan det vara. Men Word är bra dårå, i detta fall. För jag gissar liksom en stavning som Word kan rätta till, och vips så kommer subsidiaries fram. Så där bara.

Men lära mig stava till det vete fan om jag kommer att göra.

Man vet inte vad man ska skriva ibland

Orden räcker inte till.

Det räcker inte att säga "Tack" till en kär vän. Eller två.

Det räcker inte att säga "Jag älskar dig" till en dotter.

Orden räcker inte till. Så varför skriva då. För att ändå. Kanske. Någon fattar. Hajar, graspar, förstår.

Göteborgaren vars namn nu sluppit mig ur minnet - han frågade Patrik Sjöberg hur BRETT han hoppat - sade någon gång i ett TV-program i stil med, som bara han kan, vad i hela friden han heter...
"Jag fattar vad du begriper".

Orden räcker inte till. Men han, Kurt Olsson - fick googla, detta nyfunna minnesstödjare - hittade liksom en kärna.

Jag fattar vad du begriper.

I Blandaren stod det för länge länge sedan "det är från Australien alla bumeranger kommer tillbaka". Jag älskar den meningen.

Löser korsord då och då

Det var ett häromdagen där man återfann en bild på vasaloppet och det skulle kommas på en mening. Det finns ju som bekant endast en mening men ett av orden gick inte in. De andra gick in. "I" gick in... "Spår" gick också in. Samt "Segrar" och "Framtids" med. Så jag undrade varför i hela friden inte fädrens gick in. Där skulle endast vara 6 bokstäver. Vånda vånda. Undran undran, minns jag så fel?

Nej, tänkte jag, och löste vidare. Det visade sig att det skulle stå "fädrens" alltså "I fädrens spår för framtids segrar". Men HALLÅ!!! (så...tre utropstecken) Vart tog ärans och hjältarnas språk vägen. Vart tog förresten språket vägen överhuvudtaget.

I kväll var det en minnessekvens över forna vasalopp. De skidade och stakade under den välbekanta skylten. Och se! Där stod det "fädrens", så fel hade jag inte.

Nu kan jag inte sluta fundera på varför i hela friden de ändrade. Var fädrens så svårt? Varför det? Fäders. Javisst, det betyder väl samma sak. Men varför inte ändra alltihop då..."I mina pappors spår för vinster i morgon". Eller var det liksom någon annan som bestämde vad där skulle stå när skylten gjordes om. Hemska tanke, att någon icke-torr bakom örat-person bestämde att det ska minsann stå fäders i stället för fädrens. Fädrens är så ålderdomligt och gammamodigt.

Suck.