Tito, Carola och Leif

Ja, vad säger man, sitter på ett café i Lund och bläddrar i en kvarlämnad kvällstidning. Trots den tidiga timmen är det dagens tidning. Det var ju längesedan nu som smörjan kommer oss till del även under morgonen.

Leif, advokaten, den kände, säger om domen mot Tito "Hade aldrig fällts om målet utspelats under 1960- eller 1970-talen". Man liksom nästan ser i texten hur han anstränger sig för att lägga dit just 1900 framför angivelsen. En vanlig dödlig människa hade sagt 60- och 70-talet. Men inte juridikens företrädare, låt vara att de ska och bör vara noga med vad de säger och gör. Men, nä, Leif, på 60- eller 70-talet hade nog inte Tito fällts, det betyder, Herr Leif att lagarna utvecklas i och med att människan utvecklas. Det gäller dock tydligen inte alla inom de mer juridiskt bevandrade skrået.

Leif har en livgivande och mer verklighetstrogen kollega, Claes, som tycker domen är bra. Claes finner också en kamrat i en kvinnlig kollega (någon som är förvånad?) som slår fast att domen är korrekt.

Stackars Tito tror att det är rasistiska motiv bakom. Det är tråkigt. Mycket tråkigt. Och att han inleder ett krig talar bara om för omvärlden att han känner skuld. Inför det som hände för åtta år sedan och inför hela historien i sig.

Nu ska jag i stället läsa en skrämmande artikel om att unga tjejjer tydligen i allt större utsträckning söker sig till nazistiska organisationer. Det är en skrämmande utveckling.