Thore och jag

Thore Skogman har gått ur tiden, ska erkänna att jag inte har en enda skiva av honom. Det har jag inte. Men han betydde ju något i musiklivet trots allt, jag lyssnade på Fröken Fräken. På den tiden den spelades i tid och otid, och jag lyssnade på "Jag ringer på fredag" men det var ju inte Thores. Men i alla fall, det gjorde jag.

Har dock sjungit med framgång en av Thores mindre kända låtar, "ta det som motto, satsa på Lotto" är en. Men naturligtvis på skogmanvis "ta som motto motto motto, satsa på Lotto Lotto Lotto". Då utklädd till tant, tillsammans med Olle, på en drag-show som dåvarande LiHkören hade på Herrgår'n, ett av de två studentställen som fanns i slutet på sjuttiotalet. Det var kul.

Under en vistelse på Lanzarote träffade jag Thore Skogman, de satt vid bordet intill och förundrades över en potatismos som troligen var gjord på sötpotatis. Vi, vi vårt bord, försökte bättra på det med salt, och vi gav sedan saltkaret till Thore och hans sällskap med orden "vi tror ni behöver detta". Under delar av middagen fick jag och Olle tvinga oss att inte börja sjunga "ta det som motto motto motto...", misstänker att det blev svårare och svårare ju längre fram i middagen vi kom.