Tumba runt på 90 minuter - tänk vad man lär sig på en vandring

Internetsnubblade över ett underbart inlägg, som reflekterade över livet, kärleken och kanske även döden. Men den känns avlägsen i detta inlägg. Kolla in, om ni orkar.

Jag tycker om ökningen av självbilden, och reflektionen som liksom går ut på "Fan vad jag är bra". För det är man ju. Unik. Och bra. En vän säger till mig "Du ska vara bäst på att vara just Lasse, det är liksom din uppgift, och jag ska vara bäst på att vara Fingal". Kan vi kalla honom, så bryter jag inte mot personuppgiftslagen.