2008-09-01

Spelade på hans femtioårsfest faktiskt.

Stig Järrel höll ett tal. Vi spelade storbandsmusik så det stod härliga till. Jubilaren hette, som det sägs när man dött, Lennart Swahn.

Vi hade roligt då, dels att vara med i "de där sammanhangen" dels åt Stig Järrel. Jag undrar stillsamt vilka fler så kallade kända personer som var där som jag inte brydde mig alls om. Troligen en hel del.

Vila i frid.

2008-08-27

Tycker om bilden på den här sidan.

Mycket.
http://lundinann.googlepages.com/

Den är, jag vet inte.

Än så länge tittar jag bara på den.

Den ger liksom hela tiden.

Ju mer jag tittar på den desto mer ger den. Konst när det är som bäst.

Mig.

Ni har säkert sett henne

Hon sitter ibland på Centralstationen - Resecentrum på nypolitikersvenska eller nytjänstemannasvenska - och hänger, eller chillar, kan man tro. Men hon har ingenstans att bo vad jag förstår. Personalen på stationen känner till henne väl, men de känner nog henne inte.

Det ryktas, allt genom personales mun, att hon har en son i stan. Som hon hälsar på. Det kanske hon har. Ibland är hon på tågstationen (eller vad nu den Centralstationen heter på nypolitikersvenska) i Norrköping.

Idag satt hon inte.

Idag låg hon på en bänk och sov, natten har väl varit svår när det gäller sömnen misstänker jag. Den är säkerligen alltid det. Men på centralsta...förlåt resecentrum i Linköping där återfinns hon någon gång under veckorna. Var vistas hon på nätterna när de blir mer kyliga?

Socialen har visst varit och talat med henne, men hon behöver ingen hjälp. Så hon får vara där, bara vara. Kanske hon bara vill vara. Eller hon kanske...nå ingen idé att spekulera.

Men jag tror mig veta att hon fullständigt skiter i om stället som hon kallar sovplats heter Resecentrum eller Centralstationen, eller som det hette i Rättvik "tåget". "Ska du åka till tåget".

2008-08-25

Den dagen den sorgen

Som sagt.
Men det är en sorg ibland. Som finns liksom, bara.

Har en mycket nära god vän som lär mig saker hela tiden.

Det senaste jag lärde mig var att mina bekymmer är just bara bekymmer. Och inget annat.
Inget att fästa sig vid. Inget att bry sig om. Min barndom var lycklig, det framkommer självklart när man språkar med just den goda vännen.

Mycket lycklig.

Lite smolkar möjligen. Men i stort sett lycka, lycka och så lite lycka också. Och en och annan smolk. I bägaren.

Goda vännens barndom var problemfylld, bekymmer fanns liksom inte. Det hade varit en välsignelse om det Hade funnits bara ett enda bekymmer.

2008-08-23

De sista av de femtio.

40. Vem hatar du? (jobb som managementkonsult)
Livet är för kort för att gå omkring och hata någon.
41. Hur många fasta förhållanden har du haft hittills?
Tre. Eller fyra kanske.
42. Hur tror du att du kan handskas med alla turkar som tycker att du är blond och söt? (reseledare)
Som jag handskas med alla andra idioter.
43. Vad gör du om du inte får den här anställningen?
Går och fikar.
44. När hade du din första pojkvän?
Aldrig. Men flickvän hade jag vid femton.
45. Vad skulle ditt ex säga om dig om vi ringde och frågade?
Ingen aning. Ring henne.
46. Vilka droger har du provat? När jag svarade att jag inte provat någon alls ställdes frågan ”Så du har aldrig rökt en pipa hasch?
Inga alls. Om inte alkohol räknas.
47. Vad jobbar dina föräldrar med (31 åring som söker jobb som kvalitets/produktionstekniker.
De är pensionärer.
48. Hur har din barndom varit (sökte jobb som grafisk formgivare)?
Lycklig.
49. Vad har du som är fyrtio år att samtala om på kafferasten med någon som är tjugo?
Massor. Testa mig gärna.
50. Jaså du sjunger. Kan man få höra ett smakprov?
Nej, men du är välkommen på nästa konsert.

2008-08-21

Mer frågor.

11. Har du något mörker inom dig?
Ja, det tror jag, har inte alla det? Men det är inget jag låter påverka arbetet.
12. Vet din fru om att du sökt det här jobbet?
Ja. Sambon vet det.
13. Vad gör du om du inte får som du vill?
Ser till att jag får som jag vill.
14. Om du var ett djur vilket skulle det då vara?
Katt.
15. Har du något brottsregister?
Nej.
16. Är det inte lite konstigt att ha en sådan nära relation med sin mamma? (efter att personen sagt att hon brukade gå och fika med sin mamma).
(om jag fikade med mamma) Nej, det tycker jag inte. Varför tycker du det?
17. Du vill egentligen inte ha detta jobbet eller hur? (frågan ställd med olika tonfall flera gånger)
Eh, jo?
18. När var slaget vid Lützen?
1692 tror jag. men jag vet inte.
19. När du blir arg – känner du någon gång för att slå den personen på käften då? (kontorsjobb, bokföring)
Nej.
20. Har du en massa fräckisar på lager som du kan berätta? För den som inte kan det tål inte mycket och då passar de inte här. (civilekonom på kommunal förvaltning)
Det är möjligt att jag har, men de berättar jag inte på arbetet under kontorstid.

2008-08-20

Man kan tycka det är banalt att referera till...

teodicéproblemet. Men jag gör det i alla fall. Det brukar ju handla om större ondska i världen, och hur Gud då förhåller sig till denna ondska.

Men artikeln gör att tårarna trillar.

De trillar när Magnus Öström berättar om musiken och leken, att leka sig fram.

Alltså...Gud...hur tänkte du här?
Jag bara undrar.

2008-08-19

Naivistisk gymnasial nollning.

Nollningen har genomgått en hemsk metamorfos. Från, för trettio-fyrtio år sedan, att vara en sammankopplande del i universitets värld för de nyanlända till pennalism.

Förklaringen är enkel, nollningen togs för tiotalet år sedan över av barnen på gymnasiet och infiltrerade sedermera unviersiteten. När naivisterna från gymnasiet växte upp kom de ju till, just det, till universiteten. De ansvariga på universtietet klarade inte av bildningsdelen (eller låt oss kalla den hyt, hyfs och hållning) som skall hållas lika högt som uppdraget att högutbilda (i meningen mera, inte mycket eller en messe).

Så därför ser det ut som det gör idag på universiteten, och så klart, även på gymnasiet. Men det finns en moteld. Flera gymnasier i Linköping kommer på råd. De vuxna tar ansvar för inskolningen, pennalism och maktutövning ska inte förekomma. Så det kommer att vara gymnasierna som sanerar universitetens nollning. De senare HAR faktiskt spårat ur. I alla fall att döma av den bistra uppsyn som fadderiet har på Linköpings Universtitet.

Idag såg jag två dårpellar, på universitetsområdet som jag så klart återvänder till för att insupa atmosfär såväl som god espresso. Dårpellarna vandrade likt robotar fram och tillbaka framför caféet. Vansinne. Dåraktigt och inte roligt.

Jag drar mig till minnes den äldre student på universitetet som iklädde sig kostym, för att liksom karaktärisera I-linjen. Eller snarare bilden av en person som går på I-linjen. Roligt. Självdistanserande humor.

Så studera http://www.linkoping.se/InformationOm/Utbildning/gymnasieskola/ALG/_news/Nollning.htm så ser ni bland annat hur nollnigen i framtiden även kommer att vara en trivsam upplevelse på universiteten runt om i Sverige. Filmjölkshällande barn i gymnasiet göre sig icke besvär.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=817985

Kan inte låta bli detta...

De femtio värsta frågorna. Man kan få under en intervju. Jag börjar med de tio första.
1. Vilken gravsten skulle du välja? (sökte jobb som it konsult)
...och så var det afton. (Stulet från Gibran)
2. Är du klar över din sexualitet? (sökte tjänst som projekledare inom telekom)
Ja.
3. Vilket är viktigast för dig - din fru eller ditt jobb? (marknadschef)
Har en sambo. Och dessutom är det väl en balans som eftersträvas? Eller vad tycker du själv?
4. Skulle du kunna tänka dig att ha kjol på dig på jobbet en dag i veckan (frågan ställd till en man till en kvinna som sökte jobb som it-konsult/managementkonsult)
Förstår inte parentesen, det kanske ska stå "från en man". I så fall är jag inte kvinna.
5. Dricker du och i så fall varför? (hantverkare)
Ja. För att det är gott.
6. Vad använder du för preventivmedel? (kemist)
Inget. Kondom kanske förresten. Kom jag på.
7. På vilken sida av sängen tycker du bäst om att sova? (datautbildning)
Närmast dörren.
8. Äter du p-piller?
Nej.
9. Och hur mycket hade du tänkt dig gå ner i vikt? Hur ser din plan ut för detta?

Circa 20 kg. Genom att gå mycket, röra mig mer, tänkta på vad jag äter, simma.
10. Vilket parti röstar du på?
Förlåt? Vad sade du? Vilket röstar du på? Vet inte vilket svar jag skulle välja.

2008-08-17

Personlighetstyp, inspirerad av Dexion

Barnsligt förtjust i tester. Så:
Min personlighetstyp:
Entusiastiska, kreativa och idealistiska. Kan göra nästan allt som intresserar dem. Socialt begåvade. Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar. Entusiastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer. Flexibla och öppna för argument. Många och varierade talanger och fritidsintressen.

Karriärer som skulle kunna passa mig:
Skådespelare, journalister, skribenter, musiker, konstnärer, konsulter, psykologer, entreprenörer, lärare, personalvetare, politiker, diplomater, TV-reportrar, marknadsförare, forskare, säljare, artister, präster, PR-ansvariga, sociologer, socialarbetare.

Lite träffande. Jag ÄR de facto konsult, jag är musiker (valde mellan musiken och matematiken, det blev det senare) och i någon mån artist.

Sociologiskt intresserad (Johan Asplunds ena bok är ett måste) och skådespelar ibland så att säga, präst var ett yrke mamma trodde jag skulle inneha - tiden är inte för sen än.

Entrepenör - det är jag redan.

Politiker, tack men nej tack. Diplomat, javisst, det var en karriär jag inte visste fanns trots att grannens son eller släkting var just det. I Tripoli. Så jag visste var det låg innan någon annan - i princip - visste var det ligger. TV-reporter - nej, men jag är mycket god vän med en sådan i princip och hon är faktiskt journalist. Och vansinnigt trevlig.

Lärare - ja, vikarierade som det under en tid - springvik - och det var roligt. Inspirerande men energikrävande. Funderar på det jämte präst som pensionärsyrke.

Måste leva mitt liv i enhetlighet med mina värderingar. Jomenvisst. Men det kommer man på under senare åren av livet.
Att det var det man skulle gjort. Tidigare. I livet. Glad att jag kommit på det för några år sedan.

Psykolog. Det skulle jag blivit. Det är en sanning som är sann.

2008-08-16

Martina ... Lowden ... igen.

Hon bringar mig många skratt. Det senaste är en parafras på En vänlig grönskas, ett känt stycke i körvärlden:

"
En hemlig svenskas lika sekt
har hymlat sal och sängar.
Nu sviker slyngelns krumma släkt
de magra silverpengar.
Och lindens hus
och hundens bus
och sågens tår i siden
förkunnar: du är förliden.

Och två verser till.
"
Originalet, för de som undrar...mig inkluderad.
En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar,
och solen ljus
och lunden sus
och vågens sorl bland viden
förkunnar sommartiden.


Njut. Läs. Läs mer. Det finns mer. I "Allt".

2008-08-12

Sitter och ler

Ler sådär när man märker att saker går in i tonåringars hjärnor. Faktiskt. Det gör det. Konsekvens stavas det nog. Och vara bra på att vara just jag.

Vi ska på stan. Oklart när, vi ska bara på stan. Så frågas det lugnt och stilla från dottern som befinner sig på övervåningen:
Hur långt har du kommit?

Ska klä på mig. (Hade just duschat efter ett litet men dock arbetspass)

OK. Då kan vi börja gå snart.

Samhällsekonomi vs företagsekonomi

Dalhalla går nog inte med förlust. Inte om man räknar på vad hela byggden kring Dalhalla "tar hem" på Dalhalla.

Ser man endast till en singularitet i ett samhälle går säkert inte biblioteket med vinst. Inte heller kommunpolitikerna, eller rektorn, eller en enskild hockeyspelare. Ser man till en enskild företeelse går inget med vinst. Nästan. Jo, en vinnande trisslott går med vinst. Det är bara så svårt att se vilka som är det redan innan man "öppnat" dem.

Att jämföra med näringslivet låter sig inte göras, det är olika ekonomiska principer som styr ett samhälle och som råder i ett företag. Samhällsekonomi och företagsekonomi. Så det går alltså inte att säga biblioteket går med förlust - vi stänger det. Eller Vin och Sprit går med vinst - vi säljer det. Eller...ja, ni fattar...

Företagsekonomiskt är det helt OK att sälja Vin och Sprit. Men inte samhällsekonomiskt. "Cost-benefit"-analys är inte lätt, inte ens för nuvarande finansministern. Men han har väl möjligen trassel med att få folk i minoritetspartierna i Ralliansen att begripa. Så sälj på.

Vinsten som biblioteket producerar är inte mätbar vilket många med mig - eh i alla fall en - menar:
"Så länge det finns fria bibliotekslån så har vi en slags garant för en massa saker, demokratins möjligheter till exempel." säger Kristina Lugn i en SvD-intervju för något år sedan.

Hon fortsätter "Och en slags spärr mot vansinnet.".

Andningshålen i staden i form av kultur kan gå med monetära förluster.

De kulturella andningshålen i staden är för lust.

Lyssnar igen på Martina Lowden

Sommarprogrammet. Det är nyttigt. Det borde fler lyssna på. Det finns saker man inte tänker på vid de första genomlyssningarna. Hon utmejslar en tillvaro i programmet, påstår att hon låter högdragen, det tycker inte jag. Jag tycker det märks att man möter just Martina Lowden, och ingen annan. Hon är mycket bra på att vara just sitt jag.

"Från nio års ålder övergick världen till att bestå av leguaner och sagokungar".

En mening som verkar galen, men är precis på pricken. Om man är Martina Lowden. Det är just så det ska vara. Man ska bli så bra på att vara den man är det bara går.

Historien om militärplaggsinköpen är rolig. Väldigt. Mejslar ord är hon mycket bra på, mycket bra.

Man blir berörd till tårar av hennes berättelse om mobbningen. Hon använder ord att beskriva känslan. Man skrattar åt hennes - igen... - beskrivning av ett kulturfyllos död. Beroende på mordvapen och tillvägagångssätt ska Martina misstänkas.

Hennes bok "ALLT" stöter på motstånd men vilket underbart motstånd, ordbok rekommenderas - i alla fall om man är tekniker som jag. Det är säkert med boken som med programmet, den ska läsas flera gånger.

"Det är inte snällt mot grått att kalla de ledsna dagarna för gråa". Det är det inte!

2008-08-10

Tittar inte på sport så mycket...

nästan inte alls faktiskt. Men ishockey, cykling (frankofil som man är) och på senare tid damfotboll har fångat mitt intresse.

Idag visade de på Eurosport något som också fångade mitt intresse. De hade en slags sammanfattning av dagens händelser i OS. En var "The Kiss Of The Day".

Kyssen, vänskaplig på kinden var mellan en silver och guldmedaljörska i skytte. Tror jag. Det är faktiskt oviktigt. Det viktiga var deras landstillhörighet: Georgien och Ryssland.

2008-08-08

Redan Madeleine anade...

I DN idag talas det om neandertalarna.

Men Madeleine von Heland anade sakernas tillstånd. Hon sade under en föreläsning, alltför ovälbesökt, att "vi tog död på neandertalarna ... och på det viset har det fortsatt".

Jag är beredd att hålla med.

2008-08-03

Chillsurfar och hamnade på svt...

Allsång på skansen.

"Ett oväntat besök från herr Skifs sätter käppar i hjulet, när Lasse Berghagen ska sjunga Stockholm i mitt hjärta."
Oväntat...jo jag tackar jag.

Och vilken ploj. Växlingen från Stockholm i mitt hjärta till Ding dong är beundransvärd.

Men vilken show!!!

Och Björn, en CD-box snart. Tack.

Att trummisen missar cymbalslaget första gången är förlåtligt.........det kommer rätt nästa gång.

Få idrottsmän och kvinnor intresserar mig.

En jag dock alltid alltid älskat är Annika Sörenstam. Har aldrig spelat golf, eller ja, jag testade en gång för 35 år sedan. Med varierande resultat. Har dock ett gäng vänner som spelar golf.

Men Annika. Sörenstam. Det är något särskilt med henne. Speciellt idag. Och hon reagerar som jag reagerat när tavlan säger "Annika, you will be missed" under sin sista major.

Hon vann inte. Men det spelar ingen roll, inte för mig, och säkert heller inte för Annika. Det är en stor idrottskvinna vi ser här. Det är det. Hoppas innerligt hon hittar sin plats utanför greenen och spelet, alltså på fairway (heter det väl?).

Annika, you will be missed.

En Pia, en öl och risottoplan

Mer behövs inte.

Pia idag, på P1-programmet Sommar. Hoppas ni lyssnade, om inte så klart, finns webben om man har webb. Sonen konstaterade idag "hur ska farmor och farfar kunna vara med på de spel och så och annat där det hänvisas till webben?"

Eh, sade jag.

"Ja, de har ju inte internet, de vet inte vad det är knappt".

Nej, sade jag. Det har du rätt i. Underbare son som tänkte ett steg till, som jag ofta gör. Ibland fyra steg till. Men det är undantag. Farmor och farfar, alltså sonens, har inte internet. De har inte nytta av det. De, och andra där de bor undrar:

1. Vem har bakat idag?
2. Vad ska vi äta till middag?
3. Varför kom inte tidningen i morse?

De skiter i Tailand, Bush och WTO. Med rätta på något vis. Men nåde dem om de vill ha hjälp - efter 50 år av skatte och arbetsgivaravgiftsinbetlningar - med att sätta på sig strumporna. Då jäklar. Det Kostar. Pengar. Eh va?

Ja.
Det gör det.

Apropå kd (? ibland förvånar mig hjärnans språng och vindlingar till och med mig själv, det är BRA...) så hörde jag idag på Pias sommarprogram ånyo Malte Lindeman som kristdemokrat. Det var roligt. Hoppas fler lyssnade, och röstar på några andra...:-)

Än demokraterna. Social- eller sverige- eller krist-. Det verkar liksom hugget som stucket. Faktiskt. I alla fall när det gäller de två senare. Det måste jag tycka, och stå för. Man ska stå för det man tycker.

Ölen? En Oppigårds, late summer edition. sensommaröl. Varför kallade de inte den för sensommaröl.

Det fattar jag inte. Lyssna, säg det! Lugnt och stilla. Just nu. Sensommaröl.

Va? Late summer edition. Engelska i dalarna, men OK då. Det går an, för att Älvdalen kanske är en engelsk koloni. Från början.

Risottoplan? Jag och dottern ska äta risotto. Inte en sådan där man åt på sjuttiotalet - ris och kött och ärter och morötter - utan en italiensk risotto. Förklarade receptet för pappa, idag 86, kock, och han sade spontant "det låter gott".

Sådan ska jag göra nu. På egentillverkad kycklingbuljong. Det var så jag kom på kopplingen till födelsedagsbarnet. Han gjorde allt från grunden som kock. Allt. Buljong så klart.

Klar buljong.

Grattis pappa!

2008-08-02

Det har redan lämnats in.

Men skriv på ändå, om du inte vill att det ska finnas en gräddfil i vården.

Som sagt.

Äntligen eller synd att de filmar dem?

Det är frågan, Asimovs trilogi om Hari Seldon ska filmas. Är det bra eller dåligt. Debatten, i den mån den är en sådan, liknar den om Sagan om Ringen. Och det är samma gossar och tjejjer som ska filmatisera den.

Sagan om ringen är nog mer känd, trilogin om Hari Seldon, en socialmatematiker som räknar på mänskliga beteenden och sociala skeenden är inte lika vitt känd. Dessutom, som det står i DN-artikeln, innehåller Asimovs böcker en stor portion (det står för mycket...) filosofi för att lämpa sig för snabba action- och jaktscener. Men vill alla ha det? Jakt- och actionscener. Njaa...det tror jag inte.

"Jag, Robot" den som senast filmades av Asimovs många många verk, innehöll tillräckligt med jakt. Men led inte brist på filosofiska funderingar.

Den här gången kommer jag inte vara avog, jag vill se trilogin. Om jag lever och har hälsan. Om filmatiseringen bidrar till att människor läser Asmimovs andra verk är det lovvärt. Hans böcker utmärker sig från Science Fiction-fåran.

Mulan here I come!

2008-08-01

Läser i Corren, tar en öl, har ledigt

Det är skönt.

Men man blir lite förundrad över rubrikerna. Ingen AC i bussarna i Linköping. Men hallå!

Arbogamamman ska man inte tro på. Vem ska man tro på tro på tro på när tro på när det äääär så häääär. Som DiLeva sjunger. Leva, är ett mycket gott rosévin.

Bara en sådan sak. Rosévin. På altanen. Det finns de som slås, blir våldtagna och lever ett liv som inte de förtjänar, några av mina vänner är så att säga illa ute. Men verkar vid gott mod trots det. Konverserar, för det tillhör kutym. Just denne vän berörde mig mer, eller mötet med honom, berörde mig mer än om det är AC eller inte på bussarna. MEN HALLÅ!

Lyssnar fortfarande på Chicago. Let's take a lifetime. Ja, låt oss göra det. Låt det ta en livstid. För vaddå? Tja, fixa AC i bussarna eller ett bättre liv för de många. På den här planeten och i närområdet. Hans skriver om barnboksakademin. Läs om den. Bra initiv.

Vilken Hans? Det är han så klart.

2008-07-31

Sitter på landets altan

Till skillnad från stadens. Lyssnar i bakgrunden på dotterns tittande på ett Simpsons-program, eller var det Family Guy? Spelar roll. Hon trivs här, oavsett vad hon uttalar.

Läser en underbar bok av sommarpraterskan Martina Lowden. Wikipedia har inte mycket information. Spelar roll.

Marinas sommarprogram fänglsade mig, gäckade mig, roade mig och berörde mig. Om någon säger "om det sker ett mord och vapnet är antingen en tygkasse från Hedengrens eller en etymologisk ordbok" då fastnar jag.

Boken ALLT är underbart rolig. Och tänkvärd, och jag får slå upp en massa ord, som jag inte kan. Som Marina kan. Sedan barnsben.

Läs den. Ska läsa också, klart, boken "Saker jag inte förstår och människor jag inte gillar" sedan hoppas jag att Beckminster Fullers bok har anlänt när jag i morgon kommer till stadens altan.
(låter etiktetten BÖCKER stå kvar, men har man läst Martinas bok märker man att det borde stå litteratur där. Men men. Spelar roll.)

2008-07-27

Border song

heter den.

Den hade jag glömt bort, en Elton John-sång. "Sol på jorden" hette den när vi i Spåmans framförde den för 35 år sedan.

Trettiofem år sedan. Idag, nu, nyss, alldeles idag, sjöng Peter Johansson den i Sankta Anna kyrka. Det bjöds på kaffe efteråt. Vi tackade för det, kaffet.
Det ska man på fina kalas sade Lotta. Så det gjorde vi, i autografjägarkön. Peter och underbart sjungande kusinen Matilda log. På ett sätt man gör när man begriper.

Vilken fest, vilken gemenskap. "Så osvenskt att bjuda på kaffe efter konserten" sade någon i kön. "Låt oss göra det till svenskt då" sade jag och fick medhåll. Raskt.

Konserten? Bra? Ja. Visst. Matilda överraskade. Ordentligt. Peter Johansson är ju bra. Det är han, han ger dessutom något tillbaka till där han en gång växte upp. Mer Ewert Taube Peter! Det vill vi ha.

Och vilken gitarist han är! Mona Lisa, Nat King Coles gamla slagdänga var helt och hållet en lisa för själen och hjärtat.

Att jag gråter till "A Long And Winding Road" är som det är, det gör jag sedan en skivinspelning med Ann-Lie Rydé och Eva Dahlgren. Beatles bästa Låt. Alla kategorier.

Vilken folkfest i Sankta Anna.

2008-07-25

Vattenfall, E-on och el.

Mitt brev till Vattenfalls redaktör, eller i alla fall representant för deras lilla pamflett HELT ENKELT.

Hej,
Det har nog inte bara smygit sig in ett fel om åskan i det förra utvågan av er pamflett Helt Enkelt.

I kvartalets nummer finns också ett fel, det står att det är elsmart (det är ju inte dumt från Vattenfalls perspektiv)
och miljösmart (det är här det haltar lite) om jag och alla andra vattenfallskunder använder elgräsklippare för att klippa gräset och/eller eltändare till sin grill.

Om jag inte fattat totalt fel köper vattenfall in kolkraft från Tyskland. Eller gör ni inte det längre?

Ni, tillsammans med de andra två vars namn ni kan bättre än jag, är inte högst upp på miljölistorna. Så Helt Enkelt är helt enkelt ute och cyklar.

Kommer ni att dementera det i nästa utgåva också?

Sitter och funderar på om det inte är värt att betala för att slippa använda er miljöovänliga el.
Dvs gå ur avtalet i förtid. Det ska jag räkna på under min semester.

2008-07-22

Jordbruksministern har ledigt det märks.

Nu har han insett, efter en opinionsundersökning att svenskarna tycker om god mat. Men vad är det som händer? Va? Tycker vi om god mat! Det var det värsta, här har jag gått och trott det var tvärtom. Himla tur att det sker undersökningar så våra politiker får insikter.

Erlandsson är på G, hör bara "Han har redan varit i kontakt med ett företag, Cykeläventyret, som har fyra anställda.". Ställ in cykeln snarare Erlandsson, cykla inte mer på den. Det är för pinsamt.

Till att börja med jämförs vi med "Fransoserna". Hoppas innerligt att inte Erlandsson sade just så. Italiensk mat är ju lika bra, eller bättre. Patén kom ju till i Frankrike för att de hade så dåliga tänder och kunde inte tugga maten. Talar du med en grek så säger han att den goda maten kommer från Grekland.

Vissa påstår att den goda maten kommer från Turkiet. Och då menar jag inte kebab.

"Vi ska gå förbi fransoserna" trumpetar den medieintresserade Erlandsson. Han har ju inte fått många femton minuter, det har han inte. Nu får han visserligen dem med råge, på bekostnad av den intelligente betraktaren undrar över Erlandssons intellektuella förmåga.

Advokaten Leif lär ut saker idag

Det är klart att det är han som gör det. Det förvånar säkert ingen att han grävt reda på att om man våldtar och mördar någon kan man inte dömas för båda brotten.

Inte dömas för båda brotten. Liksom. Men snälla. Nu är det ju, denna gång, inte advokaten Leifs "fel" så att säga. Men om honom tycker jag inte. Har aldrig gjort, han fick mycket mothugg i ett program där sommarpratarna presenterades. En annan advokat använde tilltalsordet "kollegan" om honom, en slags - tolkade jag det som - skråbenämning. "Vi tillhör samma sida du och jag på ett sätt och på ett annat är vi diametraler".

Hon, för det var en hon, var inte nådig i hans beskrivning av vad som sker i rättsalen. "Vi letar inte efter sanningen" sade advokaten Leif. Nähä. Du gör inte det nej. Någon förvånad? Anmäl er i kiosken vid Karlaplan.

Men vad vet jag om den juriska lagen.

Intet. Enär jag inte är juridiskt bevandra. Men skilja rätt från fel kan jag. Och våldtar man och mördar någon så ska man givetvis kunna straffas för båda brotten. Allt annat är rättsvidrighet i kubik.

Advokaten Leif borde verka för att få till stånd en ändring i stället för att kryphålsleta. Det är klart att lagen ska gälla, det är inte det jag menar, den ska förstås skrivas om. Och advokaten Leif bör ägna sig åt annat, parkeringsvakt kanske?

2008-07-21

Duschmunstycken - I-landsproblem

Jag vet, men det är fortfarande ett problem säger några av mina vänner. Vi har bytt, inte vänner, men duschmunstycke. Till ett SnålSpolande. Fy fan för snålspolande munstycken. Å andra sidan kommer kvartalskapitalisterna att hitta en marknad snart för vatten, bubbelvatten som transporteras land och rike runt är snart ett minne blott. Det tror jag, förra årets julklapp blev ju bubbelvattengöraren. Inget annat.

Nästa kvartalskapitalisttrend är att vi i Sverige, som i andra länder, ska betala för vattnet. På ett annat sätt än nu. Så det är nog bra med snålspolande munstycken. Trots allt, får väl vänja mig, jag och dottern. Men jag och dottern gillar dem inte. Man blir ju inte ren! Eller det är klart man blir men det känns inte så.

Läste att englamördaren ber om ursäkt. Englamördaren, Anders Eklund heter han. Men när han kommer - ja kommer ut - så heter han säkert något annat. Som Clark Olofsson som inte heter det, men fortsätter på samma inslagna bana som tidigare. Namnen på sakerna kanske spelar roll, men inte på människorna. Eller gör det det? Det finns de som hävdar att så är fallet, intressant och skrämmande.

Tänkte inte rapa upp några namn, men Jimmie är ett som kommer i mitt huvud. Av någon anledning. Det går inte så bra för sådana som Jimmie, sägs det. James Pankow är ett undantag, tromboneraren i Chicago. James eller Jimmie, jag vet inte. Hugget som stucket kanske.

Studerar universitets hemsida, och snubblar över detta. Handlar om att alla inte passar för projektarbeten, det som är så himla inne nu på våra arbetsplatser. Allt ska vara projekt. Gärna fler. Det står att

"cheferna har därför svårare att få en helhetsbild av hur medarbetarna arbetar och vilka behov de har"

Jaha, jo, jasså, var det enklare förut? Är det intressant att veta hur vi arbetar? Var inte tidsstudiemannens tid förbi? Trodde jag. Icke. Vidare, och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...

"Mer ansvar faller istället på medarbetaren själv att hålla sig ”anställningsbar” för att bli efterfrågad till ”rätt” projekt i rätt tid. Enskilda medarbetares rykte blir viktigt. "

Cheferna då? De behöver inte vara anställningsbara. Vilket ord förresten. Anställningsbar, tankarna går till textbubblan "är du lönsam lille vän?" som det stod i hans - vad han nu heter - Nykvist tror jag serie.

Googleorken infinner sig inte. Så jag googlar inte reda på vad han heter.

Snålspolande munstycken, vi har dem för våra synders skull. En slags inverterad syndflod.

2008-07-19

Wales, Sankt Anna och livet

Det är grönt i Wales, det är det i Sankt Anna också. Det är trevligt i Wales, det är det i Sankt Anna också.

Vi tackade för kaffet i Sankt Anna när Peter Johansson och Matilda Hansson hade konsert. Det var fler som sjöng och spelade så klart, men de flesta var nog där för Peter och Matilda. En förmåga att få till familjetillställning hade Peter. Som om man liksom känt honom under hela hans karriär.

Tappad textstrof på Taube. Det hanteras som det ska hanteras, med ett leende på läpparna. Och det bidrar till stämningen, den familjära.

Stämningen på en pub i Wales en lördageftermiddag påminner om stämningen i Sankt Anna. Efter några meningsutbyten med ett par gossar, pojkar, gubbar över en öl var vi rörande överens om att man kan debattera om varför vi dansar här på jorden, men inte är det för att strida mot varandra.

Naturligtvis sagt under en historieövning begärd av mig, hade inte - och har inte - klart för mig de krigiska tendenserna i området.

2008-07-18

Blivit med digital-TV

Just nu på en kanal som är alldeles underbar är det e.s.t.

Det verkar vara från någon live-konsert. Tre personer på scenen. Esbjörn Svensson vid pianot. Det var ju dumt skrivet. Men låter det stå kvar. Det kan finnas de som inte vet att han sitter just där.

Vid pianot. Och trakterar det. Med den äran. Och de övriga två i trion. Vilken energi de har, ja, har. De har den just nu, på MEZZO. En TV-kanal utan reportrar som lägger sig vad Esbjörn har på sig. En TV-kanal som bara förmedlar musik med bild.

Njutbart. Mellan 00:00 och 06:00 är det jazz, mest. På dagarna mest klassisk. En klassisk indelning. Faktiskt, nå, må så vara.

RIP Esbjörn.

2008-07-17

SD mobiliserar - det märks på bloggarnas antal

Och deklaration, det finns ett system.

Bloggarna heter Svensson SD BLOGG. Eller Klarström SD Blogg. Klart angivet, en del blir man så mörkrädd av att läsa att man baxnar. Och finner inga ord. Vilket så klart är meningen. Att blockera och reta upp.

Kommer SD in i riksdagen är det samma visa som när Ny Demokrati en gång gjorde det. Utan ideologi, utan strategi, utan en riktning. Vilsna själar som förtvivlat söker en ideologi, en tillvaro och kanske en utkomst.

Varför gjorde de inget?

Tordes de inte? Var de för få?

Gick det så fort? Såg de inte vad som höll på att hända, ingrep inte lilla hjärnans inbyggda varningssystem att en liten av vårt släkte skulle komma att sväva i fara?

Inte vet jag.

Men det var många som bevittnade. Bevittnade men inte ingrep.

Vad det vittnar om törs jag inte spekulera om.

Läste att brandmännen i en stadsdel i södra Sverige blir antastade av människor som kastar gatsten på dem när de utför sitt viktiga yrke.

Det är ofattbart underligt. Lika underligt som att inte ingripa när någon far illa.

2008-07-15

Det finns barn som vet detta Helena von Zweigbergk

"Fläsklägg? Rotmos? Sjömansbiff? Kalops? Eh ... vad?

Fråga en femtonåring och du får förklara vad du pratar om."

Ja, våra ungdomar vet vad några av de ovanstående rätterna är. Så klart. Sjömansbiff kanske inte de vet, ska genast åtgärdas.

Kalops var det alldeles för längesedan vi åt. Men det är lite höst och vintermat, med rödbetor. Som ju också kan rostas i ugnen med Chevrè. Det är gott.

En del av den 130-procentiga ökningen för Ben & Jerry står vår dotter för...svindyra glassar som enligt min smak är åt pipsvängen för söta. En slags ny McDonaldsifiering som lyckades.

"Till exempel ska man bjuda tjusigare. Agneta Lilja jämför med hur det var på sjuttiotalet, när man bjöd på en sallad och alla fick ta med sig egen dricka. Det fungerar bara i dag om det är hemma hos någon väldigt ung eller väldigt fattig. Annars skulle man uppleva det som kränkande som gäst." fortsätter hon.

Intressant, av Lilja alltså, inte Helena. Men bra att hon hittade det. Jag tror inte man upplever det som kränkande som gäst. Men det är ju jag det, som nyligen blev trevligt invanderad av några goda vänner som hade med sig en grekisk afton. Den bestod av, så klart, fetaost, oliver och Retsina. Underbart initiv.

Frågar mig lite vad som är kränkande, salladen eller att bli tvingad att ta med egen dricka. Vet faktiskt inte. Eget dricka är ju ett måste om man, tja, är laktosintolerant. En av våra vänner tar alltid med eget kaffe. Jag har ingen åsikt om det. Hon upplever det inte som kränkande heller misstänker jag.

Bjuda tjusigare, jag vet inte jag, drar mig till minnes en mycket trevlig middag med fläskpannkaka och rött vin. Att vi sex personer, inklusive de två ungdomarna, var överförtjusta är ju en annan sak. Det var ekoägg förresten. Och givetvis ekomjölk, minns inte Glada Grisen stod för fläsket, men det är högst troligt.

Tjusigt med fläskpannkaka. Ja. Det var det. På ett sätt. På ett annat sätt var det inte det, det är ju var dags mat, vardagsmat. Det kanske är så att det är vardagen som ska förgyllas. Och inte helgerna.

Förgyllningen blev gästerna, samtalet och samvaron. Det senare ett bortglömt ord.

2008-07-14

Lunchlediga fettsyror...ja...

vad är det?

Det kan man fråga sig. Bäverfamilj kan till synes handla om zoologi, men icke. Det är något helt annat. Det är när man hör lite lite fel så där, lunchlediga fettsyror är ett exempel bland många.

Roande kan tilläggas.

Tänk vad man får sig till livs under en resa till Wales. Inte bara sång, öl och lokala pubar. Utan uttryck som liksom inte fanns i sinnevärlden innan man åkte.

Som lunchlediga fettsyror. Vad det var egentligen? Långkedjade fettsyror, uttrycket sades under högläsning från en trevlig bok om bland annat färgen på öronvax.

Google tror man vill söka på "lunchlåda fettsyror" i stället för lunchlediga. Men vad Vet Google Om Det? Slätt inget.

2008-07-07

Dotterns ljusa idéer

Det satt en lapp på kylen när jag stegade ut i köket lite småsugen på något. "Det finns färdigkokta ägg till de boende i detta hus, de står bredvid de o-okokta" - måste vara något fel här tänkte jag men läste vidare - "äggen i kylen. Enjoy. Riksbyggen."

Riksbyggen? Var får hon alltifrån tänkte jag. Och nu återstod trixet att avslöja vilka av äggen som var just kokta. Men det vet ni väl? Man snurrar på dem, och de som snurrar fritt och ledigt är kokta. De andra är det INTE.

Så nu sitter jag med en ägg och anjovismacka. Och mumsar.

Dotterns ljusa idéér. En av dem.

2008-07-06

Thailand - ett fint land

Men jag tänker inte åka dit.
Bestämde mig just, småkikar på en dokumentär om Thailand. Eller ett reportage snarare, i Kobra.

Folket i Thailand har inget hopp säger just den thailändare som intervjuas. Inget hopp. Kan det vara värre för ett folk att inte ha ett hopp?

Har inte någonsin haft lust att åka dit, detta befästs, förstår också mer varför jag inte vill åka dit. De är less på västerlänningar, i alla fall några av de bofasta verkar hysa den uppfattningen. Lite tangerar det ett favoritcitat "den ena halvan av världen förstår inte den andra halvans nöjen".

Sightseeing, en beskrivning av världen och verkligheten, skriven av en thailändare med huvudet på skaft. Den ska jag läsa, tror jag. På pensionärshemmet, som jag inom parentes ju inte vill hamna...

Njaa...Tolgfors...nu ska vi lugna oss lite här...

Det är ju inte så att ordet bomb triggar något, det ger jag Tolgfors rätt i. Han försvarar FRA-lagen genom att ge några lika mystiska som tvivelaktiga exempel.

Rubriken är "massavlyssning är inte möjligt". Han skulle lika gärna kunna säga "Google har inte lyckats". Eller datorernas snabbhet har inte ökat på 20 år.

Men HALLÅ!

Det är klart att massavlyssning är möjligt, Herr Tolgfors har inte läst om Echelon, eller så har han det och försöker slå blå dunster i svenska folkets ögon. Det senare är allvarligare än det förra.

Försöket från Försvarsministern förvirrar mig, i samma utsträckning som det oroar mig. Det är givet att dagens tillgängliga teknik möjliggör avlyssning i stor skala, gigantisk skala. Allt vi i stort sett producerar är ettor och nollor och färdas genom någon kabel eller etern. Datorerna är snabbare än vad vi kan föreställa oss, eller rättare sagt än vad Tolgfors föreställer sig.

Visst är det så, och det berättar Försvarsministern för oss så vänligt, att människor måste granska. Det är klart som korvspad att människor måste granska de algoritmer som slår larm på FRA. Så har det alltid varit, även under radiotrafikens tid. FRA har alltid alltid lyssnat på vad som sägs på radiobandets olika frekevenser. Hur det gjorde det vet jag inte, och om jag visste det skulle jag inte få berätta det.

Carl Bildt har en annorlunda, mer hedervärd hållning: Med FRAs stöd har han mer auktoritet. Jag tolkar det så att genom att veta mer så får man auktoritet. Det är också klart som korvspad. I sakens natur ligger också att FRA säkerligen hjälpt till vid olika mer eller mindre verkliga hotsituationer mot Sverige. Men det kan man inte berätta om. Så klart. Som korvspad.

Dock, bland allmänheten är det FÅ som använde radiokommunikation. 27 MHz bandet lyssnade säkert FRA på under den tid det begav sig. Men tröttnade säkerligen. På svamlet - i deras öron.

Bland allmänheten ökar mobiltelefonin, internetanvändningen och andra digitala medier. Däri ligger skillnaden. Storebror ser dig känns det som, och Tolgfors förstår inte ens att vi känner det så.

Beklagligt.

2008-07-05

Kilkennysar - i alla fall en

En Kilkenny på altanbordet.

Det är ingen övning i engelska från Hipp Hipp, man kan tro det. Det är i alla fall en Kilkenny, som för övrigt är från Irland. Undrat alltid över om det uttalas med betoning på första stavelsen eller den andra. En fransman betonar säkerligen den tredje stavelsen, det tror jag. Om nu Kilkenny finns i Frankrike.

Det tror jag.

När jag skriver detta dricker jag en Samuel, black lager. Lyssnar på Patrick Bruel. En fransman. Vilar efter anspänningen att öva musik 10-17. Det kostar på, men det ger mycket, väldigt mycket. Idag hände det något med Bach. Det gjorde det.

Bach är bra, för vissa är han den ende kompositören som så att säga duger. Jag vet inte jag, det finns en hel del andra. För mig alltså.

2008-07-04

Leonard Cohen II

Vi såg honom en gång, på Harry's tror jag stället hette. Det är stängt nu, det låg vid konserthuset i Stockholm. Nere i källaren i ett slags food court. Innan food court fanns som begrepp. Kista food court är numera ett begrepp. Ta det eller lämna det...

Han satt där, i alla fall, alla andra intresserade letade efter Leonard på inneställena i Stockholm. Där var han INTE.

I onsdags kom jag nära honom igen. Brevid mig på Skafferiet, satt ett gäng amerikansktalande.

Nyfiken som är frågade vad de gjorde här.
En av dem var i Leonards band, de andra råddade. Eller vad det kan heta på svenska. Hjälpte till gjorde de i alla fall.

Så Leonard fortsätter att liksom närma sig, i alla fall om man frågar. Som man frågar får man svar. Som det heter. Och i detta fall var det ett underbart svar.

Berättade historien för dem, varesig de ville eller inte, hur jag och sambon såg Leonard. Tyyyypiskt honom sade de, att liksom smita undan huvudfåran. Tyyyyyypiskt honom.

FRA - Apropå

Lite kuligt. Men vi har sagt internt att mosbricka är det som anges som kycklingsoppa i sången.

2008-07-01

Chicago har som möjligen bekant konsert.

I Sverige, i mitten av juli någon gång. Ska inte dit, lyssnade i stället på Introduction. Den första låten på den första skivan som kom tja, 1969 kanske. Chicago, hette den kort och gott. Senare döpte de dem till Chigaco II och så vidare. Det finns en som avviker från detta numreringssätt, åtråvärd, som jag nu ska vandra till Linkebodas nya skivaffär för att kika efter.

Slutraden i Introduction författad av Terry Kath, bortgången i en skjutolycka alldeles för tidigt lyder så här:

Now we put you thru the changes
and turned around the mood,
We hope we struck you different and you feel moved.
So, forget all of your troubles
as we search for something new
and we play for you.


Det kan inte sägas bättre. Det kan det inte.

Vad kan inte säga? Tja musikerns villkor för sitt sätt att presentera musik. We play for you, och "as we search for something new". De gjorde det, sedan trallade de in i en fåra, men jag gillar delar av de senare plattorna med. Det kommer jag inte ifrån.

Kärnan ovan finns där, det är det jag gillar.

Tant Lotta funderar över disksmart

Och klimatsmart, DN har en artikel om egocentriska tonårsdöttrar. Fy och usch...när jag länkar ser jag att det är en slags dold länk, till och med URL-mässigt till Expreussen. Usch och fy. Får väl läsa ändå...

2008-06-29

Varberg - Ekumenik

Ekumenmöte, ett hundratal sångare sjunger ett sextiotal manskörssånger. Härligt men ibland faktiskt - trots att jag är delaktig - för starkt. Lokalen denna gång hjälpte nog till. Men men, nog om det.

Det finns en del som dirigerar och gör det bra, sedan finns det vissa som frammanar ett minne av hur en sång är, och i vilken riktning just vår stämma är på väg. Och vilken text det är JUST där.
Underbart, och fantastiskt.

Varberg var en ny upplevelse för mig, som jag gärna, mycket gärna återupplever.

2008-06-28

Laddar inför Varberg

Några fler gör det tror jag. Sångarmöte. Roligt.

Så jag tar det lugnt idag, tittade på fotboll idag. LFC vann med 1-0, det var spännande. Mycket Mer än Jag Anade. Kan blir mer fotboll faktiskt. Det kan det.

2008-06-23

Döden kommer även till en på nätet.

En person som jag vet har vandrat vidare, tagit ner skylten, slutat dansa här på jorden, finns inte mer, fallit ifrån oss, är död, återfinns numera i Nagijala och andra metaforer för döden har en maillåda. Skriver man till den nu får man meddelandet:
Det gick inte att leverera meddelandet på grund av att mottagarens postlåda är full.
< href="mailto:ujhgjhg7g@%3E%20Mailbox%20disk%20quota%20exceeded">> Mailbox disk quota exceeded

Mailboxen är full.
Så slutar vi numera. Mailboxen blir full, vi blir så småningom mull. Se där!

En ny metafor att lägga till handlingarna, eller urnorna.

2008-06-22

Kulturbilagedags

Det vore väl fint, med en kulturbilaga, inte varje dag. Det tror jag inte redaktionen mäktar med.Men en liten liten kulturbilaga, sisådär 12 sidor. Med annonserna inför helgen som kommer givetvis, artiklarna kunde vara av allehanda slag.

Pallar man inte med att göra en bilaga i veckan, så gör den till en varannanveckas händelse då. Eller en månatlig. Kulturen har som bekant ingen lika fånig som samhällsekonomisk vidrig kvartalskapitalism att ta hänsyn till.Intervju med någon av de utflyttade kulturpersonerna - Winnerbäck, Hoffsten och Olle Persson med flera - eller kanske de inflyttade - läst något om en person i Kisa vars namn jag glömt och skäms över...

Betraktelser över livet som företeelse i smått och stort. Råttan kan ha en liten sida där. Barnen ska vi värna om, det är helt klart. Moster Stina i Boxholm med, vad tänker hon på? Hur ser hennes dag ut? Denna dag som idag som idag som idag.

Kanske någon betraktelse över bildkonsten utsocknes, eller i Kina, varför inte skriva om någon till synes perifer underlig yttring av litteratur som kan vara i vardande.Blandat med recensioner (lär mig aldrig stava till det ordet, orkar inte googla heller...:-) av lokala evenemang, i HELA Östergötland.

En tidningsbilaga att spara, och läsa, i stil med DNs söndagsbilaga, i familjen (51, 58, 17 och 15 år) slåss vi nästan om den bilagan. Nu är vi inte infanteristiskt lagda så slagsmålet låter jag vara en bild över hur åtråvärd den faktiskt är.

En åtråvärd kulturbilaga.

Tänk! Vilket devis för kulturbilagan på en tidning i kommunen där idéer blir verklighet.

2008-06-21

Midsommardagen

Sitter i ett kök, i Rättvik. Det kök där min mamma pysslade varje morgon under terminerna, väckte mig på mig under gymnasietiden med orden "det finns te". Te med smörgås. Kommer ihåg att ett gäng turister från Schweiz (säkert felstavat...ja, det var det, rättade det förhoppningsvis, med google vet man Aldrig) besökte baren och hade mjölk i téet. Från den dagen har jag det med. Senare (?) rön har ju visat att garvsyran i drycken neutraliseras av mjölken så det var nyttigt. Också.

Te och smörgås då, en tallrik yoghurt nu.

De första åren på gymnasiet, som fanns och finns i Mora, minns jag faktiskt inte så mycket av. Kär var man säkert, så där killigt undanskymt kär. Det första året i en tjej som hette Anna och var fräckare och liksom på ett sätt mer kvinna än de andra. Men det fanns så klart flera. En sak, som visade sig vara ett lyckokast på ett vis, gjorde jag och Olle, vi hade båda läst franska på högstadiet men lirkade in oss på C-franska i gymnasiet. Dumt? Ja, förvisso, men slappt. Fler tjejjer där, ja, visst.

Människan är av naturn lat och Sjödröm är ett exempel på detta. Levde efter den principen redan då, senare under mitt yrkesliv träffade jag en som sa' och säger ungefär samma sak och får det att låta väldigt positivt; det är ju dumt att arbeta själv när datorn kan göra det. I de få fall när datorn faktiskt kan göra det. I FRA-fallet är det i och för sig enbart dumt att låta datorn kontrollera vad jag och alla vi andra skriver, ritar, smsar, mailar och skaldar.

Skulle jag vara terroristiskt lagd, vilket är mig mycket främmnade, skulle det planerade dådet använda enbart "gammal" teknik för kommunikationen inledningsvis. Men senare i dådets tillblivelse ny teknik. Alldeles under de kritiska timmarna före dådet, då från de bästa av de bästa.

FRA-folket får då också slå på spårning av ordet mosbricka. För det betyder bomb, har jag bestämt, det omvända hoppas jag inte är fallet. Hur skulle man då veta vad man får vid beställning på en terroristinspirerad korvmoj? Vad mosbricka med majonäsgurka betyder vet inte ens jag, säkert vet Fredrik och Maud det.

Sonen sover i det rum jag tonårsdvalade i och bland annat hade vattkoppor i. Hade det rummet och den sängen från det jag var 13-14 till dess jag lämnade Rättvik och begav mig till Linkeboda. Så nu besovs sängen av en blivande, ja vaddå?

En gymnasiestuderande då, lika samma nu.

Mamma, nu 88 år ung, har lagat mat i dagarna tre för att hinna med vår ankomst. Sitter nu i köket där hon rekordsnabbt, innan hon öppnade baren...men vänta nu... något stämmer inte. De öppnade Rättviksbaren vid 6 på morgonen för att servera grötfrukost, hon måste kommit upp från baren i en slags paus och utfordrat mig.

Det var långt ifrån utfordring, det var hennes och min tid på dagen.

Min och pappas tid var vid resorna till "sommarstugan" som nu är permanentboende för min mamma och pappa. Pappa och jag visslade, jag satt i mitten på Ford Taunusen - utan bälta så klart - och tittade på vägen som susade fram. Vi visslade kanon. Det var kanon.

Vi ska dit nu, till "sommarstugan". Och äta köttbullar, som mamma lagat och förberett i dagarna tre. Dottern ska få champinjonsås, vi ska kika på fyra generationerskortet, på kortet återfinns fyra gossar, 86, 61, 41 och 5 månader gamla.

Fäderna var alltså 25, 20 respektive 40 år gamla vid sitt första barns födelse.

Vi ska bara slita ut en generation i taget, brukar jag säga lite då och då. För att vi kanske ska bara slita ut en generation i taget. Min mamma tillhör inte hennes generation, hon har hittat lunken som gör att man "lätt" i någon mening ordnar middag för 8 personer trots att man är 88 år. Trots att man får lite mothugg från maken, trots att en av hennes söner hälsar på henne för sällan.

Ska till sommarstugan nu, kommer inte att sitta vid det köksbordet och äta te och macka. Men det blir köttbullar.

Mammas köttbullar.

2008-06-20

Klart att en kulla fixade nej-rösten

Det är ordning på dalfolk, de tycker inte om makten som missbrukas. Det har hänt förr i historien...och nu igen.
Sände nyss nedanstående mail till hennes maillåda.

Reportrar utan gränser ska få pengar i stället föreslår hon. Jag vet inte jag. Blommor är ju blommor.

IT-företagen flyr Sverige, och det är inte hot, det är löften. Maud, tack för att du befrämjar företagandet i Sverige. Tusen tack.
Nu ska jag läsa Correns ledare om FRA-eländet. För ett elände är det, det visste alla. Det visste vi, det visste du, men inte Maud och Fredrik. De ägnar sig åt tokerier. Men inte dalkullan Camilla. Så klart.

Det är ordning på dalfolk.

Subject: Röstade inte på alliansen
Men på dig kan jag rösta.
Och det lovar jag.

Sänder en virtuell ros, eftersom det inte släpps in fler blommor till dig. Varför skola blommorna offras på demokratins altare. Det finns ingen anledning till det.

Heder åt dig!
Och tusen tack för att du stod emot partipiskan. Vilket ord förresten.

Partipiska. Usch.

Den borde tas ner från det ställe där den hänger.

2008-06-18

Nya lagar och förordningar. Om dessa tycka vi inte.

Alliansens ruljans avslöjar sig själv.

Ralljansens Allians får göra minst en hel pudelkennel.

Ett sätt att fylla deras indexering, om lagen kommer till stånd vilket jag innerligt hoppas den inte gör, är att gödlsa alla SMS och mailväxlingar med deras sökord.

Jag börjar nu. Så har vi det gjort liksom utifall att. Kommer ni och hälsar på mig i fängelset?

Bomb. Papperskorg.
Hemligt. Pulver. På torsdag.

Spränga spränga spränga.

Luften.

2008-06-16

Lyssnar på Anders Widmark

Esbjörn Svensson är död i en onödig dykolycka, dykolyckor är onödiga. Det krävs läkarundersökning innan man får ens börja, så att man liksom tål att andas under vattnet.

På någon av text-TV-sidorna - har inte orkat läsa några webb-tidningar än - står det att "hans kamrater saknade honom". Också onödigt, man håller ihop,man ser till att Alla är med.

Någon glömde Esbjörn, någon tänkte inte på att tänka på Esbjörn. Inte dykledaren ingen annan heller. I laget.

En hel jazzvärld sörjer, en 44-åring har tagits ur tiden "alldeles för tidigt" som det kommer att skrivas i morgon. Eller kanske just på tidningsredaktionerna runt om i landet.

Och jag måste betona att det är en onödig dykolycka, jag är inte ute efter att hänga någon för just Esbjörns död. Frånfälle, nertagande av skylt, trillade av pinn. Omskrivningarna är många för att just dö. Men nu är han det. Död.

Han fattas oss. Det är bra att det finns bevarat, inspelningar. Och den nya CD:n kommer att ges ut. Så klart. Han "hade velat det". Tryck den i många exemplar. Lova mig det. Det hade han velat också.

Jag som inte ens har en CD med honom. Varför ska jag sörja Esbjörn Svensson och e.s.t. ? Ja, inte vet jag, men sörjer det gör jag. Och det var längesedan. Det kom tårar. Nu gör det det.

Nu spelar Anders W "Jag kan icke räkna dem alla".

Ja, det är psalmer-skivan.
Vilken annars?

2008-06-15

Idkar outlookarkeologi

Samt allmän skrivbordsarkeologi. Man hittar allehanda saker, igår inspirerades jag av en god gammal vän att kika i fotografikartongen. Ni vet den där blå eller röda, rutiga, oftast IKEA-inhandlade kartongen där alla Gamla Fotofier ligger.

Det är lite som Povel skaldade, så vill jag bli munnen. Hur vill man bli munnen? Det finns ju en terapimetod (?) som går ut på att man ska föreställa sig sin begravning, på den ska fyra personer tala om ens liv.

1. Barnen
2. Frun
3. Arbetskamraterna
4. Föräldrarna

Tror jag de fyra var...suck...inte ens det MINNS JAG. Fy på mig, att googla under skrift är fult. Men nu gör jag det. Återkommer snart. [Lycka till att söka på begravning och fyra...Filmen upptar alla sökträffar, ändring av sökstrategin medförde att andra underliga siter kom upp, avbryter försöket] Nå. Låt oss säga att det är dessa fyra då.

Vad vill man de ska säga?

Den frågan gjorde att jag aldrig mer säger "nej, min son jag har inte tid att fika med dig nu, jag ska arbeta". Eller "Nej, min dotter, du får handla den där tröjan själver, jag ska arbeta". Har några steg kvar på denna min vandring.

Genom att rota i sitt förlutna undanröjs en massa bråte som dolt trådar man inte visste att uppskatta. Vänner man hade under sin tid som tonåring och gymnasist, som högskolestuderande och tjugoåring. De Vet hur man var Då. Och vilken kärnan var. Har man lagt sig till med en olat så får man veta det. Varsamt.

En del trådar har liksom vävt in sig, men är lätt återupptäckta vid mötet mellan människorna man kände "då".

2008-06-13

Vad är väl en bal på slottet.

Ja, den kan tråkig och trist och alldeles alldeles underbar.

Lite så är det i veckan, skolavslutning. Bevistade Trädgårdsföreningen igår, denna högstadiets drog och supardag i Trädgårdsföreningen i Linkeboda. Påstådda drog och suparkväll. Det var fler vuxna där än jag trodde.

Det räckte med att en handfull vuxna ställde sig i närheten av begynnande bråk så svalnade det. Som om de ville bli räddade, i alla falljust Det Bråket mellan någon eller två tror jag individer.

Det läskiga var att det liksom fanns ett grupptryck efter bråk. Ett påhejande av de förmodade kombattanterna jag inte sett på stallbacken i Rättvik. När någon för 30-40 år sedan började puckla på varandra (ovanför midjan, det var en oskriven lag) väntade alltid gänget kring de stridande parterna. Blev det för mycket gick man emellan. Allihop.

Osämja ska kvävas i sin linda. Då kan den utvecklas till sämja. Slår den rot finns ingen bot. Verkar det som.

2008-06-11

Profeten III

Den är alltid aktuell. Det är bara så.

Dags att läsa den igen. Man tröttnar inte, lär sig någonting nytt varje gång. Varje gång. Säg den bok som har den influensen.

Idag tillämpades Profeten så gott jag kan, en människa som vandrar på jorden. En del gör inte det, de vänder i öppningen så att säga. Sorgligt, javisst, men "för tidigt". Vet inte. Det kanske inte blitt bra. Eller det kanske blitt det. Vi får ju inte veta det.

En slags kollektivistisk sorg över vad som månde kunna ha blivit blev inte.

Men det var. Ett liv. I magen.
Flippar ur, känner det. Men Proften får en att göra det. Flippra ur.

Så man hittar Sin Egen Väg, alla andra bär vilse.

Tro du, det skadar inte. Som faktiskt Wittgenstein säger.

2008-06-09

Ingen bild denna gång.

Men ett försök till tusen ord som gör en bild, håller mig till färre antal ord.

Altanen, numera befolkad av hitsläpade växter som sonen planterat. Han ska ju bli trädgårsmästare gubevars. "Big Jim" hittade jag på en lapp, "Gul paprika" samt "Rokokopeppar" tror jag står.

Ska kolla lite sedan på google, om rokokopeppar. Hoppas på något vis att den heter så. Lyssnar till Lara Fabian, arbetar med diverse streckkoder. Nog om det.

Lunchen var fin. På altanen, bland Big Jim, Rokoko och Gula paprikor. I vardande. Som sonen.

2008-06-08

Gitarr klassisk

Det hittar man här, och en ackordhjälp. Gratis att ladda ner!

Träffade honom och hanses pappa - sidan är lite under uppbyggnad men men i alla fall - under en studentskiva på Orust. Munspelande pappan gjorde en improvisation.

Mollberg är en underbar gitarrist dessutom, och så klart. Musiken flödar i denna familj.

Legenden om Sisyfos

Den känns kanske till, han rullade i alla fall en sten uppför ett berg. Som, så klart, rullade ner sedan och Sisyfos fick börja om från början. Kanske han nynnade vidare "börja om på nytt, varför ska man sörja tider som har flytt". Ursäkta...den slet sig bara...

I alla fall.

The Stone of Sisyphus kommer i alla fall snart, säger ryktet. Det är Chicago, the band, som kommer med den. En efterlängtad skiva, hölls tillbaka i början av 90-talet av dåvarande skivbolaget för att den inte hade något kommersiellt värde.

Då de då de.

Enligt rykten är det Chicago som Chicago liksom på ett sätt och vis ska låta. Om det är sant återstår att se. Men jag tänker kolla runt på nyöppnade Skivlagret här i Linkeboda efter skivan som släpps snart i USA. Först där antar jag, sedan lite varstans i världen.

2008-06-07

Ett glas rosé, ett glas rosë eller ett glas rosè

Tja, vilken är skillnaden. Jo, ett glas rosé är liksom det vanliga. Det man tar allena, på altanen.

Ett glas rosè måste vara felstavat, eller felapostroferat.

Ett glas rosë - det är ett glas rosé med sin bästa vän. Det har jag just bestämt, att ett glas rosë är Det Bästa Sättet att dricka just rosé.

Rosë är Mer. Att röra sig är tillräckligt, att dansa är Mer. Att tala är tillräckligt, att sjunga är Mer.

Så är det med ett glas rosë, det är Mer.

2008-05-30

Lycka på landet

Att komma till landet efter en långfärds resa mot nattlig ro och lugn.
En lisa för själen.

En lisa. Har Lisa en lisa för själen. Det tror jag.

En lisa för själen är så enkelt som att hitta en redan kall Kilkenny i kylen.

Idag kom ett nytt barn till världen - igår ser jag på klockan - en Isak tror jag. Det verkar så, men det visar ju sig. Ett oskrivet blad, en Alldeles Ny Människa.

I en annan del av min vänkrets finns en konstnär som har 180 kronor kvar på banken. Och det är inte bra. Men målandet har startat. Jag vill göra något. Ska göra något.

Ute i hörnet återfinns en tredje vän, som kämpar för Livet. På vägen från Helsingborg till Landet knäppte jag radion på P2, en direktsändning av Förklädd Gud pågick. Lyssnade intensivt, förbi Sävsjö, upp mot Eksjö. Förbi Brudbadet.

Brudbadet.

Förlädd Gud är för evigt förknippad med just denne vän, som kämpar för livet. Tankarna gick till honom under hela Förklädd Gud. Inte odelat, det ska villigt erkännas, hade en väg att hålla, tankarna gav sig så klart iväg runt detta nav av kämpande.

För Liv.

En slags pånyttfödd neonatalism, eller prematurism. Vaddå Neonatal, det måste väl betyda pånyttfödd. Fattar noll, "On faites Googlez"...:-)

2008-05-27

Tumba runt på 90 minuter - tänk vad man lär sig på en vandring

Internetsnubblade över ett underbart inlägg, som reflekterade över livet, kärleken och kanske även döden. Men den känns avlägsen i detta inlägg. Kolla in, om ni orkar.

Jag tycker om ökningen av självbilden, och reflektionen som liksom går ut på "Fan vad jag är bra". För det är man ju. Unik. Och bra. En vän säger till mig "Du ska vara bäst på att vara just Lasse, det är liksom din uppgift, och jag ska vara bäst på att vara Fingal". Kan vi kalla honom, så bryter jag inte mot personuppgiftslagen.

Akta er för funmobile - skydda era barn från dem

Det ser ut som något som är gratis.

Men de jävla giriga svinen tar 45:- i veckan. JA I VECKAN från mobilabonnemanget.

De är mer än svin, fick en hänvisning till en sida från en kontakt i MSN som var offline. DET vet jag.

Så anlita inte se.funmobile.com. Funderar på att kontakta Telia och andra operatörer för att se om det går att få reda på vilka det är. Det är troligast så att det är vanligt att minderåriga beställer. Det är inte lagligt i Sverige att knyta avtal med människor som är under arton år.

Supporten har nummer 08-52500807. Det är dit man ringer, och man ska inte ge upp.

Sisdär en 22 000 kronor har de fått ihop.

Som stöd till fildelaren. Man kan stödja på http://fildelaren.phpnet.us/ om man vill.

Lite märkligt detta, jag har precis startat min chilirec-bandspelare. Som spelar in musik från 152 (om man vill, jag valde bara några) radiokanaler. Det finns ännu ingen statistik, och jag kan bara lyssna på de låtar (eller verk för P2 SR finns med) som spelades in senast.

Men just nu är det 96 357 stycken inspelade. Vari ligger skillnaden på fildelaren från Linköping och min lagringsplats på nätet på www.chilirec.com? Det förstår inte jag.

Chilirec är lagligt. Det stod att läsa i något nummer av Computer Sweden. Frågar mig lite oroligt vad chilirec tjänar sina pengar på. Eller får sina pengar från.

2008-05-26

Matt 6:6-7 eller är det 6:7-8?

Ja, jag vet inte. Men söker man så finner man, spännande artiklar om kultur på Corren. Till och med där.

En del av hemligheten tror jag ligger i att ta det varligt

En vardaglig varlighet skulle lösa de flesta av samhällets ökande bekymmer och problem. Kanske till och med kriser. En del av de egen och mellan-mänskliga bekymren blir ju personliga eller samhällskroppsliga kriser.

Idag såg jag hur man tar sitt barn till skolan. Man vandrar. Personen jag råkade se är en gammal vän, som har - som man säger - ett ansvarsfyllt arbete. Men det fanns ingen stress, ingen jäkt, ingenting annat än vandringen med sonen till skolan. Som strax börjar.

Det fanns tillfällen under våra barns uppväxt när jag ringde till skolan och sa "sonen kommer sent idag, det var mitt fel, jag försov mig". Sanningen var en annan: vi hade ett utvecklande samtal, en dialog om något som mest han och kanske jag tyckte var väsentligt.

Drar mig i dagarna just till minnes när han på pubertalt vis grät mot axeln, alldeles innan han skulle åka till skolan. Han hulkade, tårarna strömmade. Han var så himla misslyckad, tyckte han, och säkert några av lärarna (min gympalärare trodde nog inte jag skulle regelbundet springa 1 mil två gånger i veckan - eh...det var så under en period av mitt liv) och allt var Skit. Då får man komma för sent.

Kvinnan med förstaårseleven jag betittade imorse kommer inte för sent med sin son till skolan.

Jag ser det så att det finns en del trösklar vi ska över, övergången in i en annan fas av livet kräver vägledning. Ungdomar idag saknar i stor utsträckning den vägledningen och de söker ivrigt. Inte så att skolan eller deras familj är "dåliga" på något vis.

Det gemensamma har på något vis försvunnit: det gemesamma ansvaret för barnen, det gemensamma ansvaret för planeten (lurigt för det är nytt nytt nytt). Att dela på det gemensamma är också svårt, försök traska som folk på Linköpings trottoar. Det är lite "undan jag ska fram"-attityd från mötande med eller utan barnvagn, med eller utan ledande cykel, med eller utan rullator.

Lo Kauppi

Jag vet inte varför jag fastnat för henne, köpte nyss hennes bok. Bergsprängardottern som exploderade. Den är bra. Den är bra. Den är unik, som alla böcker, men den här flyter på. Trots talspråksformen, den fungerar.

Jag kastas in i denna människas liv. En dokumentärroman, som det står som presenation. Läser lite av vad hon skrivit mer om.

Det är tänkvärt och klokt.
Mycket klokt. Detta är, eller har blivit trots sin uppväxt - det låter så dumt att skriva så men i alla fall - en mycket stark kvinna.
För att hon tvingades till det, antar jag.

Jag tror dock hon varit stark i alla fall, utan sin bakgrund. Det får vi inte veta. Inte Lo heller, och jag tror hon struntar i vilket. Hon är den hon är, och jag tycker hon verkar fantastisk.

2008-05-25

Spela in från radio, webbradio alltså.

Ni har kanske läst om www.chilirec.com, man startar liksom sin egen Revox A77 (hette de väl?) rullbandspelare och spelar in de webb-radiokanaler du vill. Efter ett eller två dygn så finns en del musik.

Startade just min rullbandspelare. På några kanaler. På två minuter har det spelats in 23 musikstycken. Säger då det. Medan jag skrev den meningen "Säger då det" blev det 26.

Spännande. Och legalt. Musikbranchen...vad säger ni nu då? Strömning av myspace-nyskriven musik kommer säkert också. Om vi väntar lite. Då är det plötsligt de som smart distribuerar musiken på nätet som är vinnarna. Tusan vet hur chilirec räknar ihop det. Annonser och sökmönster som vanligt kanske när det gäller nätet.

I väntan på högmässosjungning

Gösta - katten - springer upp i ett träd och den champagnefärgade katten utan namn kutar efter. Alltså, han har ju säkert ett namn, men vi vet det inte. Man ska minnas sin T.S. Eliot. Tre namn...har ju katterna, det tredje finner vi aldrig ut, det andra möjligen.
Tycker nog att vi borde hitta ett första namn på den champagnefärgade katten, det senare är ju så långt att säga och skriva. Men fint. Skumpa kan han ju inte heta. Väl? Nä.

Väl upp i trädet står Bubbel (njaaa...inte bra det heller...) nere på marken och kikar upp mot Gösta. Det verkar som om Gösta hittat sin metod för att ställa till lite trubbel för Lanson (Nu börjar vi närma oss pudelns, eller snarare kattens kärna) för Lanson når inte liksom upp. Till Gösta. Då gör Lanson som katter plägar göra.

Han går.
Ser ut lite så där som om det regnar, och lite nästan som "jag jagade inte dig alls". "Sitt du där uppe". "Jag går".

Det tar någon minut, sedan återfinner jag Gösta i trädet, och då hinner Lanson upp efter. Gösta petar till liten aning med tassen och Lanson trillar ner, man kunde säga att korken går ur Lanson. Men de leker numera med varandra, förut tror jag Lanson påverkade Gösta mer, Gösta kom hem tilltufsad och dan. Kanske för att han varit med Lanson.

Dessa namn ställer till det i huvudet, i alla fall på mig, det låter som om värdshusherren Gösta druckit Lanson och blitt på pickalurven. Kanske någon kattmadam i närheten som ser Gösta utbrister "Han brukar sitta på värdshuset, mor, jag har sett 'en förr".

2008-05-24

Han sitter på värdshuset, mor!


vardshus
Originally uploaded by linlasj
Jag har sett honom förr.

Så utbrast den kringunderhållning som fanns runt ostindienfararen. Den var i Norrköping idag, och igår. Sonen betittade ankomsten. Pampigt.
Fint.

Folkfest. God mat, snabb mat från Papa Grappas utsända gäng. Strömming på hårt bröd, underbara hemlagade (typ) hamburgare. Som när mat är som bäst. Bravo Pappa Grappa! Norrköping lockar. Det ska erkännas. Infarten med allen på norra promenaden är Pampig. Så pampigt blir inte Linköping alla översiktsplaner till trots.

Det tror inte jag i alla fall.

Någon annan ur kringunderhållningen sade till en man som upplyste henne om att man kunde handla hamburgare där borta. Och pekade.
"Eh, vad?" kom det rappa svaret. Underbar rollinlevelse. Det var nästan behållningen till slut. Skeppet stod ju där det stod, eller vaggade snarare där det vaggade. Men ståtligt.
Fint.

Värdigt den staden som nog ligger på plats tre och en halv.

2008-05-23

Underlig akustisk effekt

Och faktiskt inget störmoment. Underligt nog, men men, jag kan arbeta med musik på så jag är van. Arbetar ibland bättre med musik på.

Just nu lyssnar dottern på något dunk dunk uppe på andra våningen. Dessa trummor passade faktiskt in på Haydens Skapelsen som snurrar på CD-spelaren på undervåningen.

Man börjar bli van att höra klassisk musik insprängd på vissa ställen...


Hälsningar
Lasse Sjöström

2008-05-22

Fagotter och oboer spelar Mozart

DET är kul. Bra ide med sida på myspace för samarbete mellan musikskolor!

Lyssna på mozart. Carmen var lite skakig, men vem blir inte det av Carmen...

2008-05-19

Vet inte var jag ska börja...

Så jag börjar bara.

De unga tu är ute och vandrar. Jag lyssnar på lugn musik, och sitter och funderar. På mycket. De unga tus ögon strålar ikapp. Och så klart, när jag äntligen fått fart på den "långsamma" länken så hör jag dem komma vandrades uppe där vid korsningen.

Som förresten inte är en korsning. Det bara lät bättre.

Gräset blev inte klippt, staketet på altanen blev inte lagat, veden är inte kluven. Men det gööööööööör ingenting. De unga tu strålar ikapp, det Lyser i ögonen på dem. Solen skiner, de hade bestämt att den skulle göra det, så i morse kom den. Här vid kusten, vid sex-tiden smet den upp och väckte mig först. Sedan de två, efter en tinmme.

Jag eldade. Ved. Som redan var kluven, jag är inte kluven, inte inför deras kärlek. Och jag tänker endast karpa på diemet, fånga dagen. Deras dag, lägger mig i så lite jag kan. Lagat mat, arbetat lite. Lagom så där.

Jag började bara, och nu vet jag inte var jag ska sluta, så jag slutar bara. Bara så där. Som en dag som snart är fångad. Och i morgon gryr en ny dag.

Såvitt jag vet. Men det vet ingen, och vad är då viktigast? Att veden var kluven, eller gräset klippt eller ett lagat staket.

Eller att beskåda glittret i deras ögonpar.

Jag vet svaret. Vet du?

2008-05-17

Utanförskap på agendan

Det är kväll, alliansens tjänsteman på statistiksektionen
sittar och pratar över en öl. Det är några månader efter
valsegern.

"God öl" ropar Kalle till statistikarkitekten Björn, en 25-årig tjänsteman som oftast tillbringar sina kvällar på Stureplans uteserveringar. Björn älskar att jonglera med siffror, men ikväll är han lite purken och sur, Björn, han vill inte vara på efterfest på statistiksektionen. Han vill inte vara där. Han vill till Stureplan. Att de reste till england bryr inte Björn sig om. Usch och fy.

Kalle däremot dribblar med ord i stället för siffror, stojjar och leker med dem. Upp med dem i luften få se vad som kommer ner. En gång kastade han upp städerska, och ner trillade hygientekniker.

"Hur sjutton gör vi med vår strategi om utanförskap, den är ju inte så stor som vi vill att den ska vara" brummande Kalle. Han tänkte och tänkte, och plötsligt kom han på det:

Vi skapar utanförskap. Vi låter det som är innanför krympa, då blir ju det som är utanför mer utanför.

"Briljant!" ropar Björn. Vi definierar de som är hemma för förkylningsbesvär som varandes utanför. Att svenska folket inte betraktar sig som särskilt utanför vid förkylningar brydde de sig inte om.

Om man inte kommer på hockeymatchen då är man också utanför, sa Björn.
Ja, sa Kalle, men inte särskilt länge, så det kan vi inte ta, men kanske ändå.

Oppositionen! Den är ju utanför, utanför maktens staket. De kan vara med i statistiken. Sedan tar vi bort dem, från statistiken alltså. Det borde gå.

De tågade hem mycket mer muntra än tidigare, de kände sig inte alls utanför. Trots att de gick ut från puben. De tillhör den inre kretsen, och de var till freds med att
ha uträttat så Viktigt Arbete på Puben.

2008-05-12

Ytterligare hänryckning uppskjuten

Denna dag påminns man om dårskapen i att ta bort annandag pingst. Det kommer att växa upp en generation som knappt vet vad hänryckningens tid innebär, varesig praktiskt eller bibliskt. Andelen bröllop har nog minskat denna helg gissar jag, det är ju inte längre en långhelg. En speciell långhelg där en måndag alltid var ledig.

Det är som om pingsten inte finns. Det är som om man säger "ja visst ja, det är pingstaftonen idag". "Jo visst är det". Sedan deppar man lite, för att man måste arbeta på måndag.

Vi får väl hänryckas någon annan dag än just denna helg vi kallade pingstens annandag.

2008-05-09

Har inte tittat på Klass 9A

Nu tittar jag på delar av det sista programmet.

Hemligheten med deras lyft tror jag ligger i Tovas kommentar. "Det fanns ingen innan som trodde på mig, som trodde att jag kunde lyfta mina betyg".

Stämpeln var borta, det kände hon, när de nya lärarna klev in.

Den läraren, som troligen är av grekisk härkomst, har en lyster i ögonen som jag sällan sett i ögonen på våra barns lärare. Ett engagemang, troligen för livet, ämnet och människor. Eller människor, livet och ämnet snarare.

2008-05-06

Klostergatan 8-12 ett mecka för p-vakter

Fick en parkeringsbot idag, eller en kontrollavgift som det heter. Var inte ensam om att få den, flera bilar hade fått den inklusive en som med sin handikappsskylt ställt sig bakom den redan upptagna handikapp-parkeringen. Var har de tänkt att att han eller hon ska stå?

Klostergatan i Linköping kl 8-12 är ett mecka för p-vakter, de har interna tävlingar just där. Tro mig. Kommer man från gatan-som-går-förbi den-äldsta-te-butiken i stan kör man ner på en smal gata. Kommer man där och svänger tvärt vänster på Klostergatan ser man inte ens skylten med ett försmädligt tillägg som någon listig person hittat på "Lastplats 8-12". Han har säkert fått ett kommunalt pris för den skylten.

Ingen markering (LASTPLATS) i gatan finns, som brukligt, att det är lastplats. Möjligen för att det är just tidsbegränsad lastplats.

Ja, ja, man ska kontrollera skyltarna. Jag vet det. Detta är ett troligen nytt tillägg som jag inte uppmärksammade.

Någon gång, när jag är ledig...nä förresten, jag ska ta mig ledigt och sedan ska jag ställa mig där en förmiddag (men parkera någon annanstans) och meddela de som tänker ställa sig där att det faktiskt är lastplats just den här tiden.

Om så bara för att förstöra tävlingen som pågår mellan 8-12 vardagar på Klostergatan. För tävling de har p-vakterna, handikappbilar ger säkert 10 poäng, medans andra ger bara 1 poäng.

TheTwo


TheTwo
Originally uploaded by linlasj
Dessa tavlor är gjorda av Anders Hultman. Underbara franska bilder med luberonbergen i bakgrunden.

Den högra är vunnen.

Den vänstra är köpt.

Den högra heter "deux baguettes", två baguetter.

Den vänstra heter "deux bouteilles", två flaskor.

Ska de på samma fest? Är de inte alls vid samma tidpunkt? Har de faktiskte bestämt träff och ska på pic-nic? Eller har de inte med varandra alls att göra, Jean och Marie. Eller vad de heter... Jacqueline och Jacque. Kanske.

Nå. Fina är de.

2008-05-05

Nämen - ökar klyftorna?

Det var det väl ingen som trodde. Eller?

Nyheterna i TV4 tar upp det idag i sin 22-sändning. De rikare blir allt rikare, och de fattigare blir fattigare. Alla förvånade räcker upp handen. Om ni orkar...

De som sparade ihop till pensionen och fick sänka sina avsättningar till pensionen står för sponsringen av detta avdrag. Finansminister Borg var emot den. Så klart.

Men fint Maud, tjusigt och jättebra ordnat, och du håller ju ditt vallöfte som gavs när segern var klar. Före valet skulle du göra det möjligt för företag att anställa folk. Efter valet var parollen, som nu är uppfylld: "Vi ska göra er företagare rika".

Men nationalekonomiskt och privatekonomiskt så är det förkastligt. Det finns väl inte en VD som ens betalar sina strumpor, han får sin lunch troligen varje dag. Ekiperingen står också antagligen företaget för. Tjänstebil? Nä, inte ens det utan någon företagsbil körs väl runt. De är ju reklampelare och utläggen som vi vanliga dödliga alltmer fattigare har finns inte i deras kassabok. Sådant förstår inte Maud. Inte heller att personer i denna ställning i stort sett har det omöjligt att konsumera mera och sätta fart på några hjul. Det låter sig inte göras.

Tror inte de skapar några nya jobb för sina pengar heller. Det är ju deras pengar. Minns Karl-Bertils pappa på julafton, som inte tycker fula skålar ska ges bort. "Den var ju min!".

Nu är ju fortfarande tidskonstanterna tillämpliga, de ska påpekas.
Så de verkningar vi ser härstammar även från den förra regeringen. Men jag inbillar mig att de höll emot klyftans utbredning med en helt annan emfas än den nuvarande.

2008-05-04

Andrew Johnston - Brittain got talent

Sök på honom på Youtube, Andrew Johnston, tretton år. Sjunger Pie Jesu, från sin (för)namnes mässa (är det väl...blev osäker). Sjunger i katedralen i Carlisle. Hittade honom först på teflonminnes blogg.

Knoppar slår ut


vinknopp
Originally uploaded by linlasj

Verandan är på G. Den växt som kommer sist är en vinranka som står så att att solen når den som mest. Och nu, i veckan så kom knopparna fram och bladen börjar visa sig.

Det är alltid lika spännande att se vilka grenar som kommer att visa upp blad. Att den klarar vintern är lite imponerande.

Bloggplatsbrist. Bilden borttagen. Knoppen slog ut...:-)

2008-05-03

Sänkt kommunalskatt i sikte.

Linköpingspolitikerna ska kontakta näringslivet om de vill finansiera gator och grönstråk. Det bäddar ju för att vi vanliga arbetare får betala mindre i skatt. Det måste ju vara hela vitsen eller är det en slags överkonsumtion som kommunen ska till att göra. I så fall passar det ju liksom inte, inte alls.

Samarbete med näringslivet är ju inte av ondo, det är inte så jag menar. Men grundläggande infrastruktur betalar jag via skattsedeln, det trodde jag var hela vitsen. Men det skulle inte förvåna mig om det inom ett kort tidsperido döper om Kaserngatan som får heta McDonaldsgatan, Drottninggatan kan heta JASvägen, Storgatan döps om till SEB-vägen, Stora torget heter H&M-torget.

För näringslivet vill ju ha något för pengarna. Men det kanske inte kommunens företrädare förstår. De kanske tror att näringslivet ger ut allmosor likt mecenater förr i tiden.

2008-05-02

TV blir värre och värre

Förnedrings-TV har någon kallat docusoporna, förlåt docusåporna. Nu har den gengren tagits till förnyade höjder, eller snarar djup, i och med Sanningens Ögonblick som sänds på kanal 5.

Igår råkade jag se snuttar av det vedervärdiga programmet alldeles innan den underbara danska (så klart) deckarserien Brottet började. I programmet satt en man, som skulle svara sanningsenligt på frågor. De råkade handla om hans flickvän som satt på parkett i studion. Vid hennes sida satt såvitt jag förstår andra personer i mannens vänkrets.

Ibland undrar man om pengar är allt. Det verkar vara så för vissa människor, och det slutar aldrig att förvåna mig. De gör vad som helst för pengar. Det hade varit bättre de badade nakna för 10 000 i stället för att utsätta sig för denna behandling. Tycker jag. Men tydligen inte de själva.

Den vackra flickvännen som var brunett blev allt ledsnare och ledsnare. Pojk"vännen" hade stulit pengar från henne för att spela. Han tyckte att hon skulle skaffa silikontuttar, och han tyckte dessutom mer om blondiner.

Det är ju en sak att bestämma sig för att "vinna" pengar, men frågan är om inte just detta par förlorar mer. De kan ju förlora varandra, av killen i fråga att döma struntar han i det. Han får ju fickan full med pengar och kan leta efter en blondin med stora tuttar. MEN HALLÅ!

Och sedan...nästa bekymmer. Jag inser att det finns människor som tittar på dravlet. Helt otroligt. Jag har sett mina ströminuter, tittar inte mer på detta spektakel alls. Det finns så mycket elända på riktigt i världen och bland tvåsamheter att man inte behöver underblåsa det.

2008-04-30

Lise och Gertrud heter de

Har för mig att jag skrev om en duo en gång, som jag tyckte om men inte mindes namnet på. De är förband (före paus (!)) till The Manhattan Transfer på Dalhalla i år.

De är himla bra. Kolla på TV/Film på deras hemsida.

Trodde jag placerat min blogg redan...

Men det har jag inte säger bloggkartan. Så jag placerar den igen.
På kartan. http://bloggkartan.se/registrera/14005/linkoeping/

Nej tack för privata begravningar i SVT

Det betalar jag inte avgift för. Det finns en massa barn som far illa som det borde göras tv om i så fall. Mohammed - ni minns kanske honom? En av de dubbelmördade i Linköping.

Andra bedrövligheter finns också att göra tv på. Att priset på ris är så högt att det blir färre och färre som har råd att handla det. Mestadels på grund av att Mr President Usch bestämt att man ska satsa på spannmålsproduktion för etanol, och drar undan matproduktion.

Fest - hur festligt är det egentligen

Sitter hemma och är inte med på valborgssjungningen. Det har liksom blivit en lite dum tradition, det är min lediga dag. Från det mesta.

Är heller inte med på en firande fest ikväll. Jag vet inte varför, det lockar mig inte riktigt längre. Jag börjar bli gammal i förtid. Samtidigt som jag har en liten inneboende längtan av att träffa folk så får jag det till livs på andra sätt. Hela veckorna. Det blir liksom bara träffa folk hela tiden.

2008-04-29

Vad var det för något? Däcket.

sLars Blogg: Vad i hela friden är detta? som sagt. Vad var det?

Bussroulette!!! Man väljer ett nummer, och sedan när bussen stannar kikar man på vilket som vann. Det går att satsa något förstås. Eller bara på kul.

Men alltså...valfrihet in absurdum

"Det kommer att lösa sig detta med dåliga äldrevårdsomsorgsgivare, när den gamle får välja själv".

Det ska så klart inte ens finnas undermåliga alternativ på just den marknaden. Jag tycker till och med inte det ska finnas en marknad alls. Inte äldrevårdsmarknad. Inte som den beskrevs i ett tv-program nyligen.

Man ska inte riskera att kunna välja dålig vård. Eller omvårdnad. Det är väsensskilt från pennor, suddgummin, datorer och strumpor. Det verkar dock inte regeringens företrädare förstå, eller så vill de inte förstå, eller så förstår de men skiter i det. Vet inte vilket som är värst.

"Oj, då, dog du? Shit happens. Det var ju inte meningen, men vi har inte haft råd att sterilisera utrustningen. Det har visat sig att de flesta klarar sig ändå. Det stod förresten i kontraktet om du läser...nä visst ja...du är död, då kan man inte läsa. Hoppsan."

Vad i hela friden är detta?


Ja, vad
är detta? Det kan man fråga sig. Hittade det på en buss som är just nu på väg till Paris. Den brukar nyttjas vid andra långfärder. Till Tyskland eller andra avlägsnare orter. Så det kan ha med att göra någon trafikregel eller någon parkeringsregel att göra.

Men vad används siffrorna till? Har det med böter att göra i något land, eller vad är det frågan om?

Är det bara så att någon kluddat dit dem på skoj, för att få oss att undra eller fyller de något syfte?

Gissa på ni, snart kommer det ett svar. Kanske redan i kväll. Svaret är fiffigt. Det är det. Och det är lite lite roligt med. Faktiskt.

2008-04-28

Namn ska vara rätt stavade.

När jag skrev om Höstens Vår av Karlfeldt tänkte jag att just så stavas väl hans namn?

Och det gör det.

Men jag vill minnas att så var det inte stavat på CD-konvolutet. Det var illa tänkte jag sedan. Frihet i namns stavande finns inte. Hur märkliga de än kan te sig.

Så nu blev det rätt. Stavat.

2008-04-27

Kontrakursens dag

Ibland är det som om missuppfattnigen ska råda, som om det sämsta ska vara för handen. Inget gott kommer ur min mun idag. Så tolkas allt som vore det det sämsta som händer. Eller hände, eller ska hända.

Hatar sådana dagar. Usch. Vad sjutton ska man göra för att bli av med dem?

Det hjälper inte att tiga, det har jag provat.

Det hjälper föga att anta motsatt kurs i diskussionen, det har jag också provat.

Återstår att låta kontrakursens dagar bli få.

2008-04-24

Mer Min lyckas hus

Det är Karlfelt tror jag, en vers, verserna är bäst i den här sången "Höstens Vår". Det finns föresten ingen "refräng". Utan varje vers inleds med en slags introduktion som är första strofen i kommande vers. Men med en annan melodislinga.

Väl mig då lekens minnen tvina
att du var allvar och står kvar
Att ingen sol behövs att skina
vår kärlek varm i svala dar
Hör himlens hårda väder vina
sin högtidshymn för trogna par
vi le när jordens reds och darrar
vår lyckas hus har goda sparrar

2008-04-23

Göran Fristorp - snälla vänta inte i tolv år till

Min lyckas hus, så heter CD-skivan - vars titel förresten gav sökträffsrekord för en vecka sedan på den här sidan - som Göran Fristorp givit ut. Nyligen.

Underbar, underbara sånger, Helen Sjöholm hjälper till ibland, hjälper till är dagens underdrift. Hon är fullständigt underbar. Mer! Mer! Mer!
Men Fristorp nöjer sig inte med svenska röster, Marian Aas Hansen sjunger på norsk. Det är också fantastiska tänkvärda texter av Göran Fristorp men också av andra svenska författare; Karlfelt, Fröding, Lagerkvist.

Fristorp platsar i sällskapet. Med den äran.

En dröm om allt det där
som borde få sin tid
om nån att hålla kär
och leva tätt invid
att våga somna in
befriad - lugn och trygg
och viska "du är min"
tätt bakom någons rygg


Jag tänker på, salig i åminnelse, PA Sjöberg (grundaren av kören AdLibitum) när jag lyssnar, han älskade - såvitt jag förstår - Göran Fristorp. Vi gjorde under PAs tid många konserter med Göran Fristorp. Ofta stod Göran strykandes skjortor inne hos tjejjerna...så klart. Var annars?

Några av sångerna på Min lyckas hus kommer att snurra (heter det så i en MP3-spelare?) länge i sommar i MP3-spelaren. Länge länge. Frid ger den. I alla fall mig, men troligen inte så många med mig. Jag är ju en obotlig romantiker. Vi är på utdöende, men kommer till liv då och då, vart tolvte år eller så.

Snälla Göran vänta inte i tolv år innan du räddar mina somrar, en räddningsinsats om elva år tror jag vore bra. För mig i alla fall.

Fika i Lund - en tradition att sakna

Så småningom väntar nya uppdrag, då blir det troligen inte fika i Lund i mellanlandningen på väg till Helsingborg. Funderade lite på det idag, kommer sakna det. Inget att gräva ner sig i visserligen, men små utflykter i jobbet är inte att förringa. Nu kom jag på att jag glömde en alldeles för dyr vattenflaska på tåget. Suck.

Smells you have to take.

Funderade över telefonterrorn på tåget. Alltså vad i hela friden pratar folk om, och varför i hela friden stänger de inte av telefonen när de ska sova. I alla fall ljudet. Inte för att jag störs, det är inte det jag menar, jag själv skulle inte vilja bli störd om jag tänker sova. Har förresten nästan alltid ljudet avstängt på telefonen.

Sedan börjar farsen, när det ringer då:
- Nej, Jag sov.
- dolt i det fördunkla vad svaret är på det
- Det gjorde inget.
- återigen hör vi interlokutörer endast en monolog
- Det är säkert, det gör inget.
- nå...ni vet
Sedan kommer det som förvånar mig lite...
- Var är du?

Vem tusan bryr sig om det? Jag förutsätter här, möjligen felaktigt, att den uppringande ringer från en mobiltelefon. Men jag har en och endast en vän som frågar det i mobiltelefonen, för att få en hel bild om min omgivning. Vet inte varpå det kan bero, en slags trygghet kanske. Eller bara en bild av var jag är just då.

Det är intressant att möjligheten att frikoppla oss från lokalitet blir själva ämnet för samtalet. Tack och lov ägnade inte människan åt att berätta att hon var på tåget.

Lite Wittgensteinskt är det ju också, ponera att man ringer hem till någon och frågar "Var är du?". Det är förresten intressantare som fråga och fundering betraktat.

2008-04-22

KUs anmodan besvaras inte

Schenström, ni vet hon som drack vin under sin krisberedskapsjour och pussade på en journalist, vägrar inställa sig vid KU för att delta i en undersökning hur krisberedskapen sköttes just den kvällen. Anmärkningsvärt, och ställer frågor på sin spets.

Jag återvänder hela tiden till uttrycket, men välartade beskrivningar på maktfullkomlighet är liksom något man ska återvända till. "Godtyckets herravälde" sade Roy Andersson en gång i en intervju, godtycket består i att de - makten - påstår sig kunna men inte kan. Herravälde är ju liksom, ja, då, makten i sig.

Schenström är ett exempel på detta, om man nu gör misstaget att pussa på en journalist (vilket de flesta säkert minns mest i denna affär) och dessutom dricka mycket vin en jourkväll så kommer man om en utredning kallar en till möte. Det gör man. Med svansen mellan benen, med skammen i ögonen, med blicken sänkt. Men man kommer. Det är väl nästan till och med så att hon har, eller i alla fall hade, betalt för att inställa sig.

Sedan när man väl sitter där kan man bete sig i stort sett hur som helst. Man kan strirra på ledamöterna och säga "Vet Hut!". Det har ju faktiskt hänt. Man kan säkert säga "Jag minns inte", eller varför inte "Jag vet inte". Men man kommer dit, och sitter och skäms, irriteras eller varför inte bara svarar på frågor.

Jag anmodades av polisen nyss i ett rekommenderat brev med mottagningsbevis att hämta mitt pass. "Det har legat här länge nu, hörru!" ville de liksom säga. Lite underligt att de inte skickade passet, men det får väl inte gå till så. Jag förstår det.

Men jag anmodades. Det är bäst jag går och hämtar det.

Ja, jag kommer att skämmas lite, och ja, jag är orolig för att jag inte riktigt riktigt har klart för mig var kvittot är. De ska säkert ha det. Jag kommer att vara lite nervös, men jag går dit. Så klart, i och för sig är det inte KU. Jag hade inställt mig där med, och inte skickat ett fånigt brev om att jag kommer inte.

Men jag kommer till polisen. På anmodan. Det gör jag.

2008-04-18

Tolstoy och You are the sunshine of my life

DET, mina vänner, var höjdpunkten idag. Och att LHC vann SM-guld med 3-3.

Victoria Tolstoy är fullständigt underbar. Johan Boding, tror jag han heter, som satt med henne i Så ska det låta var bra. Måste undersökas.

Det blev guld i alla fall

Det blev det.

Bortdömda mål, titt på jumbotron av dumaren, förlåt domaren. Fatala misstag som man inte får göra när man dömer SM-finaler.

Jag funderar starkt på att inköpa en LHC-tröja, och ALLTID alltid ha den på när jag är i Jönköping.

Som en markering.

En markering inte mot något, utan för LHC. Om man glömmer otur, om man glömmer tre mål i baken, så är det domarna som dömer. De dömer ut LHC, ohörda. Ibland jumobotrontitt, ibland inte.

Deppa inte Linköping. Det blev 3-3 idag. Minst.

2008-04-17

I slutet av april.


EndofApril
Originally uploaded by linlasj
Nja...snarare mitten kanske. Men det är oviktigt. Lite kludd i stället för tv. Det är nyttigt. Att kludda lite i stället för.

Idag, eller ikväll var det i stället för tv. Eller ja, efter "Brottet" var det faktiskt.

Amarone och landet

Det låter som en boktitel, eller en film. Kärleken till landet, liksom. Amarone måste ju ha något med kärlek att göra. Hann precis hit idag innan solen gick ner, så jag såg strålarna delas mellan skogens träd in på tomten. Sedan gick den ner, och nu är det dags för månens sken. Kollar på den då och då.

Tittat på spännande "Brottet", den danska serien på tv 1. Bra, så klart, den är ju dansk höll jag på att säga. Och sa det, eller skrev det. Vem sjutton är det? Som är boven? Det vet man inte, och så är det paus på grund av VM-hockey nästa torsdag. Suck. Dubbelsuck om man säger hockey förresten, vi lämnar det. Det blir som det blir.

Det slår mig att vinet borde heta Amorane om det skulle ha något med kärlek att göra. Hur ska man få ihop DET nu då...inte vet jag. Googlar lite...

Under tiden jag googlar kommer det Eldorado på P2. Märkligt. Man slängs tillbaka 30 år eller mer. När Eldorado viskade i natten för att sedan skrika rakt ut. Varje gång, det enda som var irriterande med dem. Faktiskt. Var på väg att skruva ner - ja, på landet gör man det ingen fjärr - volymen på radion. Hade lyssnat på något klassiskt på P2.

Googlandet gör besvikelsen total. Amaro betyder...håll i er...besk. BESK! Av alla ord. Bland alla "Alla älskar Amarone" hittar man liksom att det betyder besk.
Beska droppar är visserligen gott, tycker alla tenorer, man lär sig tycka det...

Besk.
Får fundera frenetiskt framåt på det.

2008-04-13

Maten och människorna

Matupproret har ju en sida som det inte pratas om så mycket, kvaliteten (men inte kostnaden!) för våra åldringars och barns mat är lägre än den mat som serveras de som bevistar våra fängelser.

Jag säger inte att de som sitter i fängelse ska äta dålig mat, jag säger att de som finns på ålderdomshemmet, på våra dagis och skolor ska äta bättre mat.

Dalarna vs Östergötland

Det är väl ingen hemlighet tror jag att jag härstammar från Rättvik, och om det var oklart så är det inte så längre. Jag hade anledning att ringa till lasarettet i Mora för några veckor sedan. Slog upp numret på nätet och ringde.

De svarade, så klart, "Sjukvården Dalarna".

Vad svarar de då man ringer till vårt regionsjukhus här i Linköping? Prova...Men orkar ni inte så kan jag tala om att de säger

"landstinget Östergötland". LANDSTINGET Östergötland! Jag tar mig för min maspanna.

Minns när jag hörde det första gången, jag sa' "då har jag kommit fel", och lade på. Ringde upp igen och frågade varför i hela friden de svarade "Landstinget i Östergötland", svaret blev att de blivit tillsagda att svara så.

Ofattbart och ändå inte. Vilket landskap är mer turistvänligt? Var har man levt på service och vänlighet så länge man kan minnas?
Förtätar man samhället i Rättvik? Nej, inte vad jag vet, de har visserligen satt upp ett eller möjligen två trafikljus. Vilket för mig är lite skrattretande. Men förtäta, det finns inte på dalmål. Har förtätning något med hur man svarar i telefonen på sjukvårdsinrättningarna? Ja, det vill jag mena. Det har med att kalla saker för dess rätta benämning att göra, att vara rädd om namnet på sakerna.

Landstinget Östergötland...jag säger då det. Det är mil mellan att svara "Sjukvården Dalarna" och "Landstinget Östergötland". Långt längre än bara de 36 mil som skiljer rent geografiskt.

Min lyckas hus

Jag stod med CD-skivan i handen, i Helsingborg. Och tänkte, den här borde jag nog köpa. Göran Fristorps nya skiva, ingen på 12 år, sedan "Min lyckas hus".

Det som fångande först var en översättning av "Funeral Blues", du har hört den om du sett "Fyra bröllop och en begravning". "Stop all the clocks, cut of the telephone" börjar den, och läses vid den enda begravningen som förekommer i filmen. Den läses då av den underbare skådespelaren John Hannah.

Göran Fristorp har själv, vad jag förstår, bearbetat den till svenska. Ett grannlaga arbete som han lyckats väl med.

Hittade en sida på nätet där man kan lyssna på utsnitt av skivan, "Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kallar höst.". Fristorpsfinurligt till underskön musik. Han skriver fantastiskt bra musik, tidlös som någon skrev i en tidning. Några kallar den säker banal, de får göra det. Tårarna strömmar av den minut jag redan hört. Dessutom är ju Görans röst inte av denna världen, han är nog en ängel han med. Som Anna, ni vet, sopranen.

Osså köpte jag den inte!!! Klumpigt. Åtgärdas om några minuter, om jag hittar en affär som säljer CD-skivor på staden...