2008-04-13

Tillfälliga marginalanteckningar

Det står att det är svårt att få fatt i polisen på 114 14-numret. På text-tv står det på sidan 112. Det kan bara inte vara en tillfällighet.

Tittar ibland på License to Grill på TV4-plus. Det är rätt festligt, vet inte om jag någonsin gjort någon av rätterna. Sitter idag och undrar över om amerikanerna överhuvudtaget lagat någon mat som beskrivs i programmet.

Ingen landetvistelse i helgen, blandaren hade gjort sitt. Vattnet var inte där det borde vara. Sonen gjorde ett mycket bra försök att laga eländet, men icke. Rörmokarakuten nästa.

Matuppror från Dalarna, det kan man skriva på om man vill. Och det vill man väl.

2008-04-09

Sökträffar III

Idag blev jag glad, någon har sökt på "Auden dikt på svenska". Dels blir jag glad för att någon söker på Auden, dels för att jag drar mig till minnes en polemisk utväxling (är det kankse en tautologi......nå...) i Computer Sweden för snart 20 år sedan. Jag skrev om att skolan borde ägna sig åt annat än att köpa datorer och beskrev hur jag letade en dikt på nätet.

Det tog en skribent fasta på, att det var nog "det enda jag sysslade med på internet" vilket mäkta roade mina kunder i IT-branschen. Som knappt hette det då. IT alltså.

Men historien upprepar sig. Dessutom tror jag inte sökmeningen är en särskrivning, om det nu intresserar någon mer än mig. Utan jag tror sökaren (googlaren?) vill leta efter WH Audens dikter på svenska.

En annan har sökt på "Förklädd gud youtube" vilket leder till eftertanke.

Fiket i Lund

Man kan tycka det finns några att välja på, men det tycker inte jag. Det finns bara ett. Det hette Bönan när jag började fika här, sedan Paganini har jag för mig. Det hette det så kort tid att jag glömt. Nu heter det Hello! och det är väl gott som något.

Det var väldigt vad det gick förbi vackra kvinnor idag...glömmer bort vad jag ska skriva. De är dock inte barbröstade, möjligen beroende på att det inte är så varmt, eller på att detta inte är ett badhus... Läser i Sydsvenskan att Gösta Ekman ska bli humorprofessor. Det låter roligt.

Kanske många av landets professorer skulle gå en kurs för honom? En timme eller så, kanske. Tänk att få Gösta Ekman som lärare i en timme. Han är intressant bara att titta på, och sättet han svarar på frågor är intressant. Han dröjer liksom kvar lite vid frågan och tar sedan sats. Se bara hans svar på frågan hur han tror det kommer att bli: "Jag kastar mig in i detta med intill rädsla gränsande entusiasm".

Humor är alldels för allvarligt för att företrädas för vem som helst. Så det är inte alls skrattretande att Gösta Ekman är professor, vilket han anför som en teori.

Det är välgörande att läsa andra tidningar än DN och Corren dessutom kan man konstatera. Men det förvånar väl ingen.

2008-04-08

Tusan också... den här idéen hade jag för några år sedan.

Att fixa enkel översättning på något vis. Skrev till och med någonstans att jag skulle kunna tänka mig att betala för den tjänsten. Och så finns den nu. Från och med nyss. Himla otur. "Nästa gång" ska jag ta och göra slag i saken.

Smslexikon är hur som helst igång.

2008-04-07

Har man monopol ska man sköta sig.

Tillverkaren av Runöl råkar illa ut för att systembolaget inte har med deras nyare sorter i sin nya katalog. Inte bra, så gör man inte, det ska inte hände med en svensk lokal leverantör. Trots att det står "tyskland" på nätet när man söker på nätet.

Jag förstår denna egenföretagares oro. Inte bra skött systembolaget, som jag tycker ska finnas. Att föreslå att ta bort det tyder bara på att man tillber marknadskrafterna i alltför hög grad. Ingen vindrickare, öldrickare eller whiskyälskare skulle tjäna på att monopolet bröts.

Ät fisk det är nyttigt

Man blir intelligent av att äta fisk.
Men det kanske inte finns någon fisk kvar att äta. Vad ska man äta då? Om man vill vara eller framstå som intelligent.

Jag borde läsa boken som handlar om fisk och fisket, men jag vågar faktiskt inte.

Jag läser DNs artikelserie i stället, sista chansen för fisken. Man blir förskrämd av att läsa den. Man blir förstummad men inte förvånad över politikernas oförmåga att inse att det kan vara fara å färde.

De kanske inte har ätit fisk på länge...

2008-04-05

Kulturrådet och nytutnämningar

Alltså, det är väl bra med nytt och friskt blod. Men nytt och friskt blod måste ju också kunna ta hänsyn och värdesätta "stofiler" - det nyutnämnda kulturrådets benämning - som exempelvis Nils-Petter Sundgren. Att avfärda honom i ett enda kapitalistiskt penseldrag låter sig liksom inte göras.

En blogg har denna kommentar, som härstammar från DN: "Staël von Holstein har nämligen sagt att han tycker att konstnärer ska bli egenföretagare, en konstnär i DN påpekade försynt att alla konstnärer redan är egenföretagare. Med andra ord så kommer knappast Staël von Holsteins moderna synsätt att tillföra konstnärerna ett dyft." Mer att läsa här.

Det är inte bara Lasse Bengtsson som har svårt att hålla sig för skratt tror jag.

Ibland är det ju som bekant bättre att vara tyst och låta folk undra hur det är fatt än att öppna munnen och skingra allt tvivel.

Skrattet fastnar i halsen när man läser vidare i SvD, det nya kulturrådet säger "Det är bara deras inskränkthet och dumhet som gör dem rädda." om kulturelitens rädsla för att han får mer makt. Alltså, jag menar, men hallå!

2008-04-04

Spåman big band till slut på youtube

Thad Jones-arrangemang för det mesta. Inte den bästa ljudkvaliteten men ändå.

2008-04-03

Vad är viktigt, vad tittar man på

Under gårdagens två tågresor hände något intressant och tänkvärt. Som alltid möjligen på tågresor.

I första klass ett tidigt morgontåg, på nervägen från Linköping mot Lund satt en kvinna och ett barn. Hon hade ammat klart, och barnet hade somnat. Det hade kvinnan också, barnet hade väl bara blivit mätt, och släppt den trevliga mjölkbehållaren. Jag tror det var det vänstra. Som tittade fram och ut, över affärsresenärerna. Konduktören, som var en äldre man, stirrade aningen aningen för länge på kvinnan och det uttrillade bröstet.

Jag gick tidagare under resan, för att komma till min plats, och tittade till jag också. Och tänkte "Jaha, där sitter hon och ammar". Såg väldigt naturligt ut på sitt sätt. Det finns de som tycker illa vara om sådant men jag tycker det är helt OK.

Dock var ju miljön milt sagt lite märklig, bröstet på den sovande nyss ammande, livgivande kvinnan tittade ut och bakom henne satt en Mycket Viktig Affärsman och talade högt i telefon. Som de brukar göra. Som om liksom hela vagnen är intresserad. Det var vi inte. Varken mamman, jag eller barnet.

Senare under dagen åkte jag skånetrafiken, från Älmhult till Helsingborg. Det gick på tre tjejer, lite oklart varifrån de kommer ursprunglingen. Den ena var vackrare än den andra, de praktiserade någonstans kunde man förstå av samtalet, den tredje var mer tystlåten än de övriga två.

Tjejjen längst till vänster log och det var då den uppenbarade sig: smilgropen.

Smilgropen som vida överträffade ett blottat bröst i första klass på väg söderut till Älmhult. Vilken smilgrop! Man föll i gropen och för tjejen pladask.

Hon vände ansiktet till vänster för att tala med sin kamrat, så jag satt länge och väl och undrade om det fanns en lika trevlig smilgrop på andra sidan. Är fortfarande osäker på det, men jag tror inte det fanns en sådan.

Vad har dessa båda synintryck med varandra att göra, ja, alltså, smilgropen minns jag som igår. Det som så att säga borde gjort avtryck, ett blottat bröst i första klass, försvinner i smilgropens urgröpning. Smilgropen var som jämförelseobjekt (utan att fördenskull objektifiera varesig innehavaren av bröstet eller smilgropen)intressantare, mer känslosam för mig än den andra mer vad ska jag säga, sexuellt associerande kroppsdelen.

Leendet och smilgropen framförallt berörde mig mer, den gjorde mig glad, munter och frid inträdde.

Himla fint detta - lejonkram

En kvinna räddade ett lejon. Sedan kom lejonet till ett zoo, och så hälsar kvinnan på lejonet. Vilket mottagande!

2008-04-01

Gick på correns aprilskämt

Det om multirondellen där man kan husera en hel hundgård, eller i alla fall ett koppel med hundar...nu sades det ju att man skulle ha lejon i rondellen. Men i alla fall...

Vid halv sju i morse diskuterade jag och sonen vilken rondell det var frågan om. "Vilken är bergsrondellen?". Jaha, tänkte jag, och fortsatte frukosten.

DNs aprilskämt gick jag däremot inte på, det handlade om att glasa in en skidnerfart i centrala Stockholm.

Rondellen finns faktiskt på riktigt, den som det refereras till. Undrar hur man klarar sig där, vänstertrafikrondell också...

2008-03-29

Friarstråt - sonens alltså


Idag väcktes jag vid nio-tiden...ja, jo, jag erkänner att jag sover länge på helgerna. Men i alla fall. Orden som jag väcktes med var "Jag har gjort gröt åt dig pappa". Men innan dess sade han "ska vi på 'utflykt'?".

Vi var på utflykt. Solen sken, våren var i antågande, och det var anledningen till vår alldeles egna vårutflykt. Kvällen innan undrade sonen om vi inte skulle ta och hälsa på F. Hon skulle rida någonstans i närheten. Så varför inte bara se hur det "är".

Så gjordes. Vi åkte sisådär fyra mil eller så. Det var inte långt, men lite lite för långt för en moped man är lite osäker på om den fungerar. Så vi tog bilen, övningskörningstillfälle för sonen. För fungera måste ju fortskattningsmedlet om man har ärenden som rubriken antyder. Så det var säkrast att ta bilen.

I min ensamhet strosade jag runt vid stallet, måste på grund av min allergi inte vara i närheten av hästarna. Men raskt och oförhappandes kom en kamrat till mig. Också.

Jag fick en påhälsning av en katt som hette - fick jag reda på senare under dagen - Julius. Jag vet inte om Julius var på friarstråt, han var i alla fall ute och vandrade. Han med, på samma stall som sonen var och vandrade på.

Det var liksom som det var. Jag minns det inte som igår. Men jag minns känslan, av att bara vara vilja vara. Någon nära. Just Hon. Bara lite. Bara idag. Nära.

Sökarkeologi II

Då och då är det intressant att studera hur folk hittar till den här sidan. Varje dag är det någon som hittar hit som sökt på "Rösten från S:t Anna" - och träffar Peter Johansson. Förvånande många söker på "Peter Johansson dokument". Jag undrar lite varför man lägger till dokument, eller är det någon sökmetod jag inte känner till? Aha...tror jag kom på lösningen nyss, sökningen är på "Peter Johansson dokumentär". Men "är" försvinner i internationaliseringen av söksträngen, ä ersätts ju med något, för oss, mer mystiskt.

Andra träffar kommer från "Jag var en vandrare", Beppe Wolgers underbara text som Göran Fristorp sjöng in för rätt så länge sedan. Fin text. Fin musik.

Igår en träff på favoritkonstnären Lars Lerin. Lite roligt, den har jag inte sett förut. Träffen alltså.

Det är samma träffbild som återkommer. "Jag var en vandrare" och "Peter Johansson".

2008-03-27

Vad är 9 miljoner mot drygt en miljard?

Tja, det kan man fråga sig. Men jag tycker det är smått roande att studera makt kontra opposition. Hade det inte bliv byte för några år sedan hade säkerligen de då borgerliga riksdagsledamöterna sagt det som nu Bodström säger. Dvs att vi ska bojkotta invigningen.

Jag tar inte ställning i frågan, jag tycker den är svår. Å ena sidan kan man tycka att en markering är på sin plats. Å andra sidan är det kanske, som regeringsmaktens företrädare säger att vi ska föra samtal med dem. Det låter lite lite fegt, men jag är övertygad om att hade rollerna varit de omvända hade samma meningsutbyte hållits.

2008-03-26

Avdeldningen för dåliga förslag

Maudan har traditionellt sett omfördelat från de som har lite till de som har mycket och förslaget om avskaffandet av barnbidraget förvånar. Det är dock som vanligt när det gäller Maud en dålig idé, dessutom från en företrädare som representerar under 10 procent av väljarnas stöd. Det tenderar alla plötsligt att glömma bort.

Det gäller att värna om en generell välfärdspolitik, den kommer alla till del. I detta fall barnens, antingen genom att välbärgade familjer faktiskt spar barnbidraget till barnens framtid, eller att mindre välbärgade familjer får en drägligare tillvaro. Som förstås också gynnar barnet.

Tyvärr säljer Maud in Timbros budskap med timbrotrumman till alla de som nu propagerar för att avskaffa alla bidrag. USA here I come, privata försäkringar here I come, Gud, Jesus, Buddah och Allah bevare oss för den sortens lösningar.

Ju mer vi närmar oss en privatfinansierat välfärdssystem desto större blir sannolikheten för ett lika hemskst som uppdelat samhälle. Ambulanspersonalen framtida första fråga i ett frågebatteri utformat av någon marknadsundersökande ekonom kommer då att besannas: "Hej! Vi är glada att kunna hjälpa dig! Jaha, jaså, du har Trygg och Hansa, ledsen lille blödande och andfådde vän, men vi har inte avtal med dem, du får ringa igen till Ambulans AB Tryggofin. Jag har numret här!"

"Men men men...jag håller ju på att..." suck och pust "...dö, tror jag".

"Som sagt, ledsen, men vi har inte avtal med Folksam, du får ringa till Ambulans AB Tryggofin, ringer du via FolkoFin nummerupplysning ingår uppkoppling. Det är gratis!"

2008-03-24

Nix pix ägget är inte löst

Problemet med att göra sLars Blogg: Bengaliska �gg eller �gg a la Benke kvarstår. Alltså på ett enklare sätt än att koka dem i 6-7 minuter. Eller hur länge de nu ska koka. Gulan ska vara på gränsen till att stelna, så yttre delen av gulan är i princip stel, mitten eller kärnan på gulan ska vara rinnande.

Men inte heller Melkers metod lyckades, så klart skulle jag då vilja tillägga. De krossade tallrikarnas man övertygar inte mig. Det sägs dock att hans mat är god och uppbyggd på en slags smakpalett, det låter intressant.

Vemodig längtan tillbaka

står det som ledtext i korsordet. Det ska förstås bli nostalgi. Men vemodigt? Nä...det tycker inte jag. Trots att nostalgi kommer från grekiskans ord för "hemma" och "smärta" i den ordningen.

Men smärtsamt och vemodigt? Är de verkligen liktydiga? Det tycker inte jag. För min del tänker jag ibland tillbaka, men utan varesig smärta eller vemod på tiden i Rättvik. Jag tänker bara tillbaka, och minns. Det är väl det som är nostalgi, där är ju min hemort, eller hembygdsort snarare.

Man kan ju inte vara (smärtsamt eller positivt) nostalgisk över det som hände på skärtorsdagen alltså för några dagar sedan. Eller kan man det? Ja, under vissa oönskade och speciella omständigheter kanske man kan det.

Men jag skrev nostalgi i alla fall. I korsordet. Man behöver ju inte hålla med korsordskontruktören eller konstruktrisen för det.

2008-03-23

Ja, Ulla, jag kan betala min tv-licens

Som sagt, nej Ulla.
Men det beror inte på att det pågår kristen propaganda i varje program Jag tror inte jag hittar någon kristen propaganda i Let's dance? CSI? Morgonsoffan? Star Wars? Vad är en människa? Parlamentet? Stockholm Live? London Live?

Jag tror det är så Ulla...att man ser det man ser. Om man vill se det. Vill man irritera sig på att det är högerpropaganda så retar man sig på det, vill man reta sig på att det vänsterorienterad nyhetsrapportering på TV2 så gör man det.

Vilken koppling föreställningar om tv-programmens innehåll från en rad olika facetteringar har med tv-licensen har jag svårt att förstå.

TV-tittandet per se har ju en slags religiositet över sig.

Martin Lind välkomnade för några dagar sedan vetenskapen, så redan där är du tyvärr ute på din cykel och cyklar. Det finns liksom ingen motsättning mellan vetenskapen och religionen.
Ring CERN och fråga, du kommer att bli förvånad hur många fysiker som säger att de "Ser Gud" i bubbelkammaren.

Ulla, stäng av TV-n, ställ den i garderoben eller sälj den till grannen. Då behöver du inte betala licens för TV-n. Stör inte oss andra med ivriga påståenden om att TV-n är för religiös. Tilltaget liknar strategin och taktiken hos fanatiska religiösa grupperingar.

Att dessutom som van bibliotikarieassistent anföra endast två belägg för teorierna är futtigt. Knappt att betrakta som den vetenskap som hon säger sig ... ursäkta ... kan inte låta bli ... tillbedja. Futtigt. Det håller ju inte ens Spanar-kvalitet, som ju som bekant kräver tre belägg för sina spaningar.

Om att missa en predikan

Ja, faktiskt. De som inte var i Domkyrkan, i Linköping, idag, Påskdagen, missade en predikan. Om någon hade påstått jag skulle skriva "missa" om en predikan för 35 år sedan hade jag smålett i mjugg åt påståendet.

För att bara bringa en liten uppfattning om tonläget på predikan idag ger jag ett litet smörgåsbord över de ord som användes.

Slow food, vin i box, jippii, tjabadoo, håll fast er i bänkarna.

Det handlade om glädjen idag så klart. Bänkarna skulle det tas tag i när predikanten läste något på armeniska (tror jag det var).
Munterhet uppstod ännu en gång när vi uppmanades att släppa taget efter uppläsningen.

2008-03-22

Boknörd eller inte...

Bengaliska ägg eller ägg a la Benke

Min vän skriver om Bengaliska ägg redan för ett år sedan, men diskussionen om på vilken ledd ägg ska skäras återupptas tydligen i min väns familj.

Vi tog Melker Anderssons råd - som inte är en av våra favoritkockar och skulle göra Benkes Ägg. Mjuk-kokta. Ni vet det där tillståndet de har när de är mellan hårda och lösa, eller snarare mellan lösa och hårda...

Nå. Koka upp vattnet, ta dem av plattan och låt dem ligga i vattnet i en halvtimme. Utan lock, tror vi (minns nu...att detta är inte en av våra favoritkockar) för det sade han inte. Är det månne inte viktig information?

Nå, vi gjorde ett par ägg. Fem för att vara exakt. Vi får se hur de blev.

Melker hade en utredning som gränsar till det roligaste jag hört sägas ifall det var någon skillnad på spisar. Men kokande vatten är ju...i alla fall i Sverige...kokande vatten...så...liksom. MEN HALLÅ!

Take 6 - hade jag glömt bort...

Tills sonen hittade Eros som sjunger tillsammans med en massa artister, däribland take 6.

Drivet i basen i slutet på denna något långa video är fullständligt fantastiskt. Att det är så fantastiskt beror på att i ett storband ska trummisen och basisten liksom gnaga på varandra. Här gör han det själv. Han driver med sina trumimitationer och hänger med sin basgång, otroligt bra. Men de var, tyvärr, och nu kommer det igen...bättre förr.



Bättre förr-klippet är här, underbar låt.

Fejjan, ansiktsboken eller le livre de visage

Nå...ni vet vad jag menar. En del program är lite roliga där. Alltså, "vilken fransk filosof är du?". Det finns "tysk" och "grekisk".

Camus - blev jag, Heidegger och Platon.

Tja, den trion kan man väl tåla. Liksom. Har en bok av Camus i bokhyllan, flera av Platon och nu måste jag väl handla lite Heidegger. Den siste var tydligen med i nazistpartiet. Inte så kul i och för sig kan man tycka. Det måste jag ju också medge.

Men "you enjoy secluding yourself often to think about life and philosophy. You're passionate, and your relationships can sometimes be stormy." låter bra tycker jag. Lite väl stormigt ibland kanske...när jag ser tillbaka. Men men. Det är som det är med det.

Platon var ju liksom först med en hel del. Camus fångade mitt intresse för längesedan, några av hans verk utgavs på månpocket tror jag det var. Hmmm. Ska kolla vilken som står i bokhyllan...det är..."Människans revolt" men jag undrar om det inte var "Myten om Sisyfos" som först fångade mitt intresse. En tunn liten bok om den "hopplösa kampen mot meningslösheten" som det står på någon webbsida.

2008-03-21

Ett ljus får man ju tända idag


ljus_på_olssons
Originally uploaded by linlasj
Lyssnar på Matteuspassionen, nyss var passagen där lärljungarna en och en frågar om det är just han som kommer att förråda Jesus.

Långfredag - tiderna ändras

Minns långfredagarna i Rättvik, inget hände, och inget tilläts att hända.
- Jag vill gå hem till Tony!
- Nej, inte idag. Det är långfredag.

- Vad ska man göra då?!?
- Vara hemma.

- Jag kan gå på bio!?
- Nej du, lille vän, det kan du inte, det är ingen bio idag.

- Men men men får jag inte gå ut då?
- Jo, men gå inte hem till någon.

Så träffades alla ute, vandrades, det var säkert rätt så mycket folk ute och vandrade. En sak jag inte minns är om restaurangen som mamma och pappa hade var stängd. Jag tror faktiskt inte det, folk måste ju kunna äta. Så jag tror den var öppen faktiskt under en kort period under dagen. Men det verkar också lite underligt kan jag tycka.

Jag kan heller inte minnas att jag fick någon förklaring till varför det var så, det bara var så. Radion spelade inte "rolig" musik heller vill jag minnas. Utan det var lite sorgligt så där.

Nu vet jag visserligen varför, men frågorna har liksom sagts idag med...
- Jag tänkte gå och fika på Wayne's
- Det är nog stängt idag.
- Va? Är det? Boklådeägaren har väl öppet och då måste Wayne's vara öppet?
- Nej, skulle inte tro det, till och med Gränden [Linköpings variant på Sturegallerian, det är fullt med stockholmskopior i den här staden] har stängt idag.
- Oj.

Nu sitter jag och funderar på att gå på mässan vid tre, dödsstund som det står i Domkyrkans annons. Vi får se om jag kommer dit. Kanske. Om jag inte ska göra italienska köttbullar.

Men de kanske får vänta.

2008-03-20

LIkheterna förvånar

Det är märkligt hur vissa människor aura - eller hur det ska beskrivas - minner om andras.

Det har högst delvis att göra med utseendet, det är något annat som slår an en sträng. Av igenkännande.

Men det ÄR en inkörsport till just den mänsnikotypens kännetecken, i alla fall när det gäller mitt förhållningssätt till personen. Det är inte statiskt, det kan komma att ändras. Oftast är det ögonblicksbilder men i några fall kan det vara mer bestående intryck som så att säga varar.

I just det nu tänkte fallet varar det inte länge, men personen det åminner är verklig, närvarande och varm. Det var personen som jag flyktigt såg i dag också.

Har alltid, så länge jag minns, hävdat att det finns fler saker som förenar oss människor än som skiljer oss. Jag vill vidmakthålla att så är verkligen fallet.

2008-03-18

Det finns sätt att svara på frågor

Är man tjänsteman inom landstinget finns det tydligen bara ett sätt, ett osympatisk, oklokt och synnerligen oempatiskt svar. Det får mig att misströsta om människor som är just tjänstemän på landstinget.

Svaret kom under kvällens intervju i Östnytt, fallet var en i höften nyopererad 83-årig kvinna som lämnats vid sin port. Det efter sex (!) i- och urstigningar i taxi. Kvinnan bodde på andra våningen.

Jag förvånas över den öppna bristen på oförståelse, och landstingstjänstemannen nästan myste när han sade att "jag får klagomål en gång i veckan från anhöriga och patienter". Myste, som om det var något att vara glad över. Att få klagomål.

Av alla sätt att svara på frågorna valde Herr Schilling att svara osympatiskt, oklokt och oempatiskt. Det får en att fundera på vilka tjänstemän som återfinns på landstingets poster. Det bevisar dessutom med önskvärd tydlighet att landstinget är en organisation som måste förnyas.

Och det snart.

2008-03-17

Ola Brunkert död i olycka

Himla tråkigt när folk dör, så klart. Trummisen Ola Brunkert minns jag för att han sjöng alltid trumslagen. Det syntes när han rörde på munnen. Det var liksom en massa uttalat dush, kadash och kabadang.

Nu blir det inte mer dush, kadash och kabadang. Eller ja, inte här på jora i alla fall. Och javisst är det så att han kommer att leva vidare genom ABBA-musiken det gör han. Det låter lite plattitydiskt och konventionellt att säga så, men samtidigt kan jag inte låta bli. I ABBAs fall gäller det ju alla närvarande. Stolt konstaterar jag när jag läser artikelen (som de säger i Småland) i DN, att jag minsann är med på i alla fall en skiva där en ABBA-basist medverkar.

Jag blir glad bara av att tänka på när han sitter där och rör på munnen till trumpinnarnas taktfasta trummande på kaggar, virveltrummor och hi-hats.

Dush, kadash, dush, kadash, dush kadash, kabbabbabbabbabbadang.

2008-03-16

Hemkommen från konsert

Tavener, John.

Lament for Jerusalem. Klagosång för Jerusamel (det ska stå så klart, ser jag nu 2008-03-17 Jerusalem, men låter det stå kvar, så berörd blev man av verket att man inte vet ens vad staden heter...:-), kraftfullt verk.

Med en underbar sopran, Anna Jobrant Dalnäs, fantasktiskt. Vackert sjunget. Också. Otroliga pianissimon. Supersvårt stycke, avslöjande, men i Annas fall fanns inte något att avslöja.

Hon är en ängel, det var vi många som var ense om.

2008-03-15

Björn Gustafssons Parlamentet-session

En av de många.
Här är han särdeles genialisk.
http://www.youtube.com/watch?v=CoYioKXtnlE

2008-03-14

Hångel - Kamratposten

Minns ni tidningen Kamratposten? Den finns fortfarande, som av en händelse beskrev jag en rondell nyligen på den här sidan. Har inte läst avsnittet om hångel än, men i rondellen var det möjligen lite minisådant.

Sonen har just upptäckt att möjligheten finns för att erhålla erfarenheten av en rondellkyss.
Den slår en hund med hästlängder.

Nytt trappsteg. Nya erfarenheter, nya sorger kanske, men underbart när det sker.

Kamratposten tror jag håller stilen och ställningarna. I allt annat dret som kommer från journalister nu för tiden, eller nuförtiden. Kanske det stavas.

Let's Dance

"Nästa vecka-r-är juryns val" sade han...idag. Ett solklart intrusive 'r'.

En ost från Kalmar vann sin klass

Men det skriver inte DN något om. Kalmar kanske inte ligger i Sverige. Eller så ligger inte DN i Kalmar. Eller så är inte DNs ostredaktör intresserad av ostkusten (och inget annat...). Eller så är surfkunskaperna begränsade. Det kanske finns lite hålrum liksom. I surfkunskaperna.

För er som vill veta vem som vann i alla klasser rekommenderar jag denna sida. De är så ivriga att få ut resultatet så att en del årtal inte är ändrade än. Men det är årets tävling. Det är det.

Men vann sin klass gjorde Arlas greveost. Bra tycker jag!

2008-03-12

Grattis Ulrika, Västerlösa och Sätra!

Corren skriver idag om varför kommunen ändrade sig.

"Att man ändrat ståndpunkt i skolfrågan uppges bland annat bero på att man nu tittat på flera aspekter än de rent skolmässiga. I den bredare bedömningen har exempelvis skolans betydelse för bygden och skolskjutsar vägts in."

Nämen, finns det mer i samhället än bara skolor?! Det var ju förskräckligt! Och måste man liksom väga in andra skäl än rena skolmässiga när man beslutar om en skolas vara eller icke vara. Det var särdeles märkligt. Det finns alltså många aspekter som ska belysas vid ett kommunalt beslut. Förunderligt. Inte för oss kanske men...

För kommunpolitiker i Linköping är ingenting uppenbart. Uppenbarligen.

En titt i backspegeln

Jag minns rondellen. Det var den trettionde april, 1972. Men det kanske redan hade blivit första maj. Det minns jag faktiskt inte. Det var ljust, så ljust det bara kan vara i en rondell den tretionde april i Rättvik.

Den finns fortfarande kvar i Rättvik, rondeller försvinner ju nästan inte, de byggs sällan bort. Om något händer med dem så smyckas de med rondellhundar. I alla fall i Linköping.

Minns den här rondellen som igår. Det som hände, hände lite så där lagom en bit bort från lampan, som om dess matta sken skulle störa. Jag tänker på det varje gång - vilket inte är ofta nurförtiden synd nog - den passeras. Ögonblicket varar för evigt.

Är det så för alla tro? Att en del händelser på ett sätt etsar sig fast. Jag har en hel del sådana, en del till det yttre betydelsefulla. I princip inte för andra människor men för en själv. Det verkar vara från de tidiga tonåren, i mitt fall, som de flesta handfasta, tydliga och positiva minnen härör sig. Och då för tonåren betydelsefulla händelser.

De rinner liksom till hjärnan ibland, solklara, korta ibland bara brottstycken. Ibland väldigt väldigt vardagliga och inte alls betydelsefulla. Inte alls. Bara små parenteser i ens liv. Men något kanske hände just då? Något som var betydelsefullt men som jag inte såg.

I rondellfallet var det förstås min första kyss, det slår mig, var det hennes med? Det vet jag faktiskt inte. Men jag tror det. Men jag är inte säker. Inte alls. Det har jag inte reflekterat över förut. Tänk att det ska ta 34 år innan man funderar på det. Märkligt.

2008-03-09

En fjärde ort för solfilmen...

En ny ort ska till, och du kan påverka. Solfilmen, du vet, på "nyheterna". Kolla in detta, men före den 21 mars.

2008-03-07

Ryck en bok

  1. Ryck närmaste bok i din omgivning
  2. Öppna sidan 23 i boken
  3. Leta upp femte meningen på den sidan
  4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner
  5. Lägg gärna till bokens titel och författare

"Det var de två halvorna av krogen, köksidan och matsalssidan, som rent fysiskt delades av svängdörren"

Oscar Hedlund, Karl Häggblom, Lars Pluto Johansson, Bo E Åkermark Fullständiga rättigheter

En underbar bok om restaurangerna i Sverige. Den behandlar femtio goda år på den svenska krogen. Sanningar och skrönor från kök och matsalar.

2008-03-02

Schüldt i P2 - ett underbart program

Det sänds i P1 också, på söndagar vid pass tre. Lyssna på det! Idag handlade det om allt möjligt. Ett par samtal, kanske ibland bara ett, blandat med musik.

Som berör.

Underbart briljanta program! Som får mig att lita till människornas välvilja och förmåga att göra bra radio.

Mer sådant! Reklamkanalerna kan slänga sig i sin marknadsvägg.

2008-02-28

Är sjuk och tittar på kommunens möten...

Frågan är om det befrämjar att bli frisk. De diskuterar cykelställsfrågor så det står härliga till. Eller snarare uppstartmötesfrågor.

2008-02-26

Bokrean - vilka böcker köptes?

Jag var där, som 50 andra, vid öppnandet miss i nassen.

Köpte en bok jag tänkt köpa länge: "Vad hände på vägen till Damaskus?", sedan blev det Anna Gavalda vars titel jag glömt. En titel jag kommer ihåg är "Den stängda boken", men då har jag i stället glömt författarens namn...nå, vidare; "Botanica", till sonen - han läser trädgårdslinjen.

Zorns målningar, en söt liten bok om en underbar målare; Alf Henriksons "Antikens historier", vi har den i pocket som nu hänvisas till landet (det stod Alf Henrikssons dödsbo som utgivare...) sedan en bok om filmmat, med recept, nästan bara för att ett recept från "Nyckeln till Provence" var med. Harragu, kommer säkert aldrig att äta det, men i alla fall...

2008-02-23

Björn Gustafsson är magnifik

Att rimma elegant med laktosintolerant är karamellodiktstipendiatsämne. Det är det.
Lysande!

Tittade faktiskt på melodifestivalen, den sändes ju från hemstaden så jag nästan måste ju. Upp och Hoppa fick min röst. Till och med...trodde inte jag skulle rösta alls.

Ska eränna en sak...

Tittar faktiskt på Let's Dance denna säsong. Det trodde jag inte om mig. Men det gör jag. Det är mer faschinerande än jag trodde.

Och en sak som är väldigt faschinerande är att Tony (om det nu är domaren längst till höger) har engelska "intrusive R" på svenska! Han säger "Ni var bästa paret att dansa -r- ikväll". Där r'et är liksom insjutet mellan två vokaler. Det är just ett "intrusive R".
Det är roligt att lyssna på, han har det så klart på engelska också. Men de inskjutna R:en sitter i hans ryggmärg.

Programmet i övrigt är roligare än jag trodde att titta på. Men man kan ju ändra sig, det kan man. Det var mest en slump att fyran åkte på för någon vecka sedan efter "På Spåret". Men nu växlas det över varje fredag vid nio.

2008-02-22

24 Direkt är lärorikt

Idag handlade det om sjukvården och privatiseringsvurmen.

En forskare slog fast att i Läkartidningen hade han hittat 12 artiklar som förespråkade vinstdriven vård och 12 artiklar som var motståndare. Motståndsartiklarna understöddes av 102 referenser, motsvarande siffror för privatiseringsförespråkarna var noll. 0, NIL, intet.

Faschinerande i en branch där snart sagt all verksamhet skall vara underbyggd av vetenskapliga artiklar.

2008-02-20

Hembygden i tankarna

Det är ju så klart alltid en tragedi när en 15-åring mördas. När det händer i mina gamla hemtrakter är det särskilt beklagansvärt och får mig att fundera mycket över människan och hur långt vi har kommit. Egentligen. Är det inte bara på väg liksom åt fel håll, helt åt fel håll.

Blir illa berörd när hembygden drabbas, bodde 4 mil från Mora. Har under gymnasietiden vandrat på huvudgatan i Mora, fikat på Kaffestugan och till och med spelat dansmusik (storband) på Mora Hotell. Det är en liten ort, jämförbar med Skänninge och Älmhult eller vilken ort som helst där det finns en huvudgata. Där sker allt. Det finns en raggarrunda, där bilburen ungdom körde runt runt runt. Det finns ett torg där samma lugna bilburna ungdom samlas. Centralstation (understundom fånigt omdöpt till resecentrum) lyser med sin frånvaro, där finns bara "järnvägen".

Hembygdens tragiska händelser skär alldeles särskilt i hjärtat. Det blir så nära, trots att det var 32 år sedan jag flyttade från Rättvik. Det som är långt borta blir plötsligt närmare, det är som om mina skolkamrater från den tiden blivit mördade. Jag förflyttas plötsligt till min värld som den tedde sig i femtonårsåldern, och det är som om man i ett enda blixtnedslag flyttas till högstadietiden och våndorna man hade då.

Till dessa mer interna och då obegripliga hormonststormar ska man lägga till att en i klassen mördas. Ofattbart onödigt. Obegripligt sorgligt.

Ljuset jag tänker tända idag i Domkyrkan går till hembygden och speciellt till tjejjen i Mora.
Ni andra får ursäkta.

2008-02-16

Xavier - en katt i Provence


Xavier - a cat in Provence
Originally uploaded by linlasj
En mycket kraftull herre. Han är muskulös som få katter jag mött. Helt fantastiskt, och vilar gör han på dagarna. Annars vore livet inget värt i Provence. Framåt kvällen kommer han fram, och ibland stryker sig emot en. Hans kompis, en tjej, är inte lika framåt men ytterst snäll.

Underbara kort tas av denne man


Against the light....I
Originally uploaded by Sud
Han lever och verkar i Sverige och Frankrike. Just denna heter Against the light...| och det finns fler i samma svartvita serie. Snubblade över honom alldeles för sent. En kommentar på mina egna amatörbilder var källan. Måste botanisera mer bland hans alster.

Självvald ensamhet kan vara ... kan vara ...

alldeles underbar.

Minns inte om jag skrivit om det förut. Men alltså, jag vandrar omkring och undrar först vad man ska dricka. Sedan vilken skiva som ska spelas, sedan om det ska läsas en bok eller läsa artikeln om Alexander Bard i Correns lördagsbilaga.

Det är en sådan kväll när jag vet vad som kommer att hända, plötsligt öppnas dörren och jag - precis som min vän MM också gör - kommer att utbrista:
- Va??? Är du hemma redan???

När jag berättade historien om denna mening för MM så skrattade han igenkännande. Det är alltid så. Man har så mycket man ska företa sig, nu när kan göra Precis Som Man Själv Vill. Ingen vill diskutera en nyupptäckt hemsidas förträfflighet, ingen vill övningsköra, och ingen säger att den eller den musiken är inge' bra.

Man är själv, allena, solokvist, ensam, solitär. Solitär kväll. Det kallar jag dem, så är det, har nog skrivit om dem. Men de är värda så mycket att det lönar sig att skriva igen. Grejjen med mig är nog i och för sig att jag är livrädd för att vara riktigt riktigt ensam. Men solitära kvällar har jag inte något alls emot.

Det blev förresten Lara Fabian, the World...nå't. Den andra skivan med henne med bland annat Adagio är bättre, men men. Den är bra den här med märkte jag precis nu... Vilken bok jag ska läsa, troligen fortsätter jag på inledningen till Guldålder, det kinesiska verket jag beslutat mig för att läsa. Få se, kanske kommer jag bara till de femtio sidorna inledning. Persongalleriet omfattar 421 personer... en mindre lite by. Eller så fortsätter jag på Att resa med Herodotos. Som jag inte läst klart.

Drycken blev Laphroaig. Upptäckte att jag har en enda, solo, allena, ensam flaska Aberlour kvar. Inte bra. Det är favvevirren.

2008-02-15

Därför har jag inte svarat på mail...


eller msn eller på ansiktsboken på ett tag...


2008-02-13

Tito, Carola och Leif

Ja, vad säger man, sitter på ett café i Lund och bläddrar i en kvarlämnad kvällstidning. Trots den tidiga timmen är det dagens tidning. Det var ju längesedan nu som smörjan kommer oss till del även under morgonen.

Leif, advokaten, den kände, säger om domen mot Tito "Hade aldrig fällts om målet utspelats under 1960- eller 1970-talen". Man liksom nästan ser i texten hur han anstränger sig för att lägga dit just 1900 framför angivelsen. En vanlig dödlig människa hade sagt 60- och 70-talet. Men inte juridikens företrädare, låt vara att de ska och bör vara noga med vad de säger och gör. Men, nä, Leif, på 60- eller 70-talet hade nog inte Tito fällts, det betyder, Herr Leif att lagarna utvecklas i och med att människan utvecklas. Det gäller dock tydligen inte alla inom de mer juridiskt bevandrade skrået.

Leif har en livgivande och mer verklighetstrogen kollega, Claes, som tycker domen är bra. Claes finner också en kamrat i en kvinnlig kollega (någon som är förvånad?) som slår fast att domen är korrekt.

Stackars Tito tror att det är rasistiska motiv bakom. Det är tråkigt. Mycket tråkigt. Och att han inleder ett krig talar bara om för omvärlden att han känner skuld. Inför det som hände för åtta år sedan och inför hela historien i sig.

Nu ska jag i stället läsa en skrämmande artikel om att unga tjejjer tydligen i allt större utsträckning söker sig till nazistiska organisationer. Det är en skrämmande utveckling.

2008-02-10

Timmen är sen. Men är full av intryck.

Nå, timmen är inte så himla sen, fem minuter i nästa dag liksom. Inte så farligt. Varför kommar jag inte till ro? Ja, inte är det något negativt. Det är en sak som är säker.

Varit på konsert. Det är alltid underbart. Sitter och dricker lite vin, läser i Lars Lerins bok. Det ger ro. Faktiskt. Ändå handlar det om ett rörigt liv, just då för Lars Lerin.

Jan Allans trumpetspel är underbart och det har jag tyckt i 37 år eller så... Stefan Nilssons pianospel och Georg Riedels basspel likaså. Kören - Ad Libitum - är så klart bra. Arrangemangen är lysande, och framförandet likaså. Men jag tycker det är musikerna som ikväll står för ståpälsen, faktiskt. Nu är ju jag trumpetare, och trodde aldrig aldrig att jag skulle få lyssna till och än mindre äta middag med Jan Allan. Men det gjorde jag, några tjugotal år sedan. Att få träffa en av sina idoler är underbart. Det har hänt fler gånger efter det.

2008-02-09

Herr Björklund är ute och cyklar.

Polisen har ju annat för sig än att hämta folk till skolan.

Polisen kan hindra våra döttrar från att bli våldtagna genom att fokusera på att fängsla dessa dårar, de kan skydda våra söner från att bli sönderslagna. De kan se till att våra gamla mor och farföräldrar inte blir rånade.

Men att se till att barnen kommer till skolan är och förblir föräldrarnas ansvar.

Det är ju befängt att anse att polisen ska hämta hem ungdomarna.

2008-02-05

Grattis Tage!

Du hade fyllt åttio i dag, "om du hade levt" som de säger på TV.

Jag tycker du är i högsta grad levande, varje jul genom den underbara berättelsen om Karl-Bertil. Varje gång jag åker förbi statyn här i staden tänker jag på dig.

Jag kan undra över vad du hade sagt om företeelser i vår värld.
Om torsken, klimatet och Bush.
Om den siste hade du sagt Usch.

Det tror jag i alla fall. Men jag kan ju inte veta.

2008-02-03

Jag vill inte gå händelserna i förväg men i alla fall

Sitter och grunnar då och då på hur livet som pensionär kommer att te sig. I det fall jag hamnar på ett "hem".

Jag vill INTE sitta framför tv-n och titta på bingolott. Jag vill inte spela bingo, jag vill heller inte lyssna på dragspelsmusik. Jag vill lyssna på körmusik, kanske till och med manskörsmusik (lyssnar inte på det mycket ska erkännas, men framför det en gång om året).

Kan tänka mig att få filosofiböcker upplästa, jag kan också tänka mig att någon läser en skönlitterärbok som jag så att säga missat att läsa. Något av Torgny Lindgren, den där om pölsan till exempel.

Jag vill ha ett glas vin, kanske till och med vinprovning. Vill också lyssna på gamla Chicago-låtar. De gör mig glada, eller trumpetkonserter. Kanske till och med på CD-skivor där jag själv medverkar. Jag vill kanske titta på Kill Bill Vol I, eller Moulin Rouge eller hela Star Wars-serien. Eller Sagan om Ringen! På hög volym...

Jag dricker inte vanligt kaffe, jag vill ha en enkel espresso. Understundom en cappochino. Helst på Wayne's i Linköping...

Är det någon i äldreomsorgen som tänker på det?

2008-02-01

Kustbevakarna - Väst och Öst.

Jag vet inte om ni sett programmet som går på kanal 5, kustbevakarna. Det finns två varianter av det, i höstas såg vi Kustbevakarna Väst. Som namnet antyder så lever de och verkar på vår västkust. Nu i vår - eller i vinter - är det dags för Kustbevakarna Öst.

Jag slås av att tilltalet till båtfyllerister, misstänkta bovar och banditer är annorlunda - läs: trevligare och effektivare - när det gäller Kustbevakarna Väst. Jag undrar varpå det kan bero. Busets reaktion är också annorlunda, men det tror jag är en frukt av att Öst-kustbevakarna är brutalare, häftigare och ... nu kommer det ... mer stockholmsmässiga än de kustbevakarna som har att bevaka vårt västliga farvatten.

Det är intressant att fundera över varpå detta kan bero, inte väldigt intressant, men lite intressant. Beror det på att man är mer bekant och van vid havet i väst? Eller beror det på att rekryteringen i Väst är mer, i något avseende "lyckad"? Eller, vilket jag inte håller för troligt, är Kustbevakarna Västs personal mer friserad och polerad för att det är TV närvarande. Nä, det sista håller jag som sagt inte för troligt.

Beror det månne på att andelen båtägare - och med det menas de som kanske inte är så intressarade av havet och livet på detsamma - överväger på ostkusten? Men detta faktum innebär väl inte att man ska vara pompös, otrevlig och på gränsen till förnedrande i sitt uppdrag?

2008-01-31

Är på tåg igen.

Det är inte så dumt. Faktiskt. Stormen kommer ju snart, så Älmhult var fullt med folk som hade med sig sina PC-burkar hem. Några hade bunkrat ljus från IKEA.

Var lovad ny meny på restaurangen igår, i frånvaron av sådan bjöds jag på varmrätten! Så kan det gå! Har ju ätit där varje onsdag i ett års tid så...

2008-01-25

7 sanningar.

Utmaning av Hans. Det är klart. Den tar man ju, men det påminner lite om Fångarna på fortet...SJUuuuuu Nycklar...SJuuuu nycklar. Luubbba luuubbbbba.

Nå.

  1. Börjar redan fundera över hur de 15 nästa åren ska te sig. Om femton år går jag i pension. Undrar stillsamt om det är nyttigt att fundera över sådant redan nu.
  2. Brukar säga att jag inte bryr mig om vädret. Men nu alltså får det vara nog, förstår vikingarna mer och mer. De tillbad solens återkomst. Funderar på att göra detsamma.
  3. Är vansinnigt stolt över mina barn. Ett tag trodde jag inte att barn skulle vara en del av Lasses liv. Men nu är det så, och jag är stolt. Dessutom är jag glad över att kunna förlägga arbetstid hemma så att jag är hemma när tonårsbarnen kommer hem. Tryggt.
  4. Är överlycklig för mina vänner, de flesta tjejjer, med betoning på vänner. Den gåvan - att tala med människor - undrar jag ibland varifrån den kommer. Men det är en välsignelse.
  5. Är för fet. Igen. Måste göras något åt.
  6. T'änker mycket på dotterns gymnasieval. Det bekymrar mig, samtidigt som jag vet att det blir rätt till slut.
  7. Har inte behövt gå till hjärnskrynklaren på ett bra tag. Det är ett framsteg.

2008-01-22

Skäms lite att säga det...

Men man kan göra Biff Rydberg på sådan där grovkornig fransk senap - lite svår att få tag i i Sverige men den finns A L'ancienne heter den - också... och vanlig ryggbiff. Gjorde det nyss faktiskt. Underbart gott.

Sedan kan jag inte låta bli att undra över varför "folk" - men ingen jag känner inser jag - tycker det tar tid att laga mat. Baah. Struntprat, kvalificerat. Jag började med denna Biff Rydberg för en halvtimme sedan. Skalade en potatis och tärnade den. Den står ju liksom och gör sig själv. Man vänder bara på den lite då och då. Det ska, tycker jag, vara lite Potatis al dente liksom...till Biff Rydberg.

Sedan blandar man ihop röran som jag berättade om förut. På ett kick. Aggvitan förresten ska ju inte i vasken utan i soppåsen, direktamente.

Tokgott.

Det slår mig att jag kan ha sett en variant, som heter Biff Greta, då undrar jag om man inte har pepparot i också. Eller kanske i stället för. Njaaäää, också tror jag.

2008-01-21

Fortfarande på landet...

Det kostar på att åka hem, det är FÖR skönt här alltså. Inte kallt heller, vilket i och för sig kan vara ett globalt problem. Men dessa globala funderingar får anstå. Vad gör man på landet då?

Tja...jag läser "Fullständiga Rättigheter" en expose över Sveriges restauranghistoria. Mycket rolig läsning. Mycket rolig. Lärde mig igår att Måns Rossander varit smörgåsnisse på Operatkällaren. Måns Rossander är numera bland annat på P1-programmet Meny. Där ser man!

Gluttar lite, varje gång faktiskt, i "Den Gudomliga Komedin" av Dante. Den är ju rätt tung att läsa på sträck liksom, och inget mördare är det heller, ja, möjligen förutom de som pinas i helvetet eller i förentren till helvetet.

Bra att Lundgren berättade hur man gör fänkål på hans vis.

2008-01-20

Landet. Månsken, fullmåne!

Det är underbart, och ja, man kan läsa tidningen i månljuset.

Orions stjärnbild är i blickfånget när jag gick ut på altanen. Det är min favvo-stjärnbild. Den är tokvacker. Den syns, som möjligen bekant, bara på vinterhalvåret. I söder liksom. Det roliga är att altanen i sta'n är i princip vänd åt samma håll, så jag ser Orion där med. Dock inte så ofta de senaster dagarna.

Hittade detta favorit-citat från Vita Huset.

På en frågesport på facebook.

This guy's walking down a street when he falls in a hole. The walls are so steep, he can't get out. A doctor passes by, and the guy shouts up, "Hey you, can you help me out?" The doctor writes a prescription, throws it down in the hole and moves on.

Then a priest comes along, and the guy shouts up "Father, I'm down in this hole, can you help me out?" The priest writes out a prayer, throws it down in the hole and moves on.

Then a friend walks by. "Hey Joe, it's me, can you help me out?" And the friend jumps in the hole. Our guy says, "Are you stupid? Now we're both down here." The friend says, "Yeah, but I've been down here before, and I know the way out.""

På landet. Inspirerad av Maria så...

berättar jag om vad jag ska äta.

Dricker just nu lite Lindeman, vitt, och lyssnar på en kompis som råkade ha rapportering på Ekot på P1. Där ser man.

Sedan tänkte jag göra fänkål på Lundgrens vis...den börjar bli en följetong. Men det är så himla gott att stå och smaska på medan man lagar maten...sorry Lundgren...men det är så jag äter den oftast. Faktiskt.

Det som lagas skall är Biff Rydberg tror jag det heter. Tärna oxfile, bland med lök (vilken tur att jag köpte det!!! det var en slump) senap och ägggula (måste det stavas väl?). Steks. Det ska så klart vara lite rött i köttet.

Råstekt tärnad potatis steker man till. Ska dessutom göra mycket sallad. Jag är som en kompis säger tokfet... Alltså förledet tok, hon säger inte att jag är tokfet.

Dessert är det ingen. Ska ta ett rött vin till maten, förresten så dricker jag halvflaskor på landet. Det fungerar liksom inte annars...

2008-01-18

Man ska leva livet med ett passionssparande

Det har jag kommit på. Ett passionssparande, det fungerar i mitt fall. Man sparar - kanske också ett traditionellt pensionssparande - på passioner.

Det börjar ju kanske lite trevande för sig själv så där, utan att meddela passionsföremålet att man är passionerat förälskad i just henne. Utan man går där, på en tonårings vis, och liksom passionssparar i smyg. Och så undrar man vad det är? Vad ska man ha detta till. På något vis tycker jag att en äkta passion inte har någon sorg i sig, den frånvaron av sorg springer ur denna rena, äkta känsla man hade som tonåring.

Sedan mognar man lite efter hand. Och har kanske en passion liksom under det första mer fasta förhållandet. Den passionen kanske liksom är en slags krydda till förhållandet man lever i. Så den passionen kan man spara på. Också.

Jag tror alla människor tjänar på att spara på passioner. Det kanske är det nya. Folk glömmer för fort. Men jag undrar om man glömmer sina passioner.

2008-01-16

Snälla Tito. Gör det. Bränn passet.

Det blir ju bra tv.

Men ärligt talat, vem bryr sig?

2008-01-12

Vissa saker kan man lyssna till och se hur många gånger som helst.

Moulin Rouge's variant av Your Song tillhör en av dem. Come What May från samma film är också en kandidat.
Come What May...seasons may change, winter be spring but I will love you until the end of time. De parallella oktaverna sedan när panoreringen sker är också underbar. Fullständlig. Fullkomlig.

Suddenly my life does not seems such a waste, it all revolves around you.

"no river to wide" - mitt favoritfilmavsnitt. Storms may gather and stars may collide, ett favvo-text-avsnitt.

Och Your Song är underbart bra. Ja, jag vet att jag tjatar om det. Men det är totalfantastiskt bra.

Jag är kär!

I Miah Persson. Som var med på trettondagsfeber, sopranen. Underbart bra. Det var längesedan om någonsin som jag hörde en sopran som har den klassiska skolningne men som också kan sjunga jazz-trioler.

Underbart bra!

Fantastiskt bra. Daniel som är tenoren i samma föreställning är också mycket bra.

Nu ska jag titta på Sartre och Beauvoir-serien som vi spelat in. Andra delen.

2008-01-09

Borisova-Ollas heter hon

Hennes man presenteras som kommandes från Stockholm...det tror jag nu inte. Eller ja, han bor säkert där, men han kommer från Dalarna. Hon ser ut som en som kommer från Dalarna.

Han, masen Dan-Erik, hittade en dalkulla i Moskva och tog "hem" henne igen. Det är något med utseendet, kinderna, hakan och ansiktsformen blir ett hjärta liksom. Och leendet och övriga ansiktskännetecken minner om dalkullor så det kular om det.

Skulle var kul att höra hennes kompositioner. De är säkert en slags kyrilliska dalakoraler. Hoppas jag på något sätt, kanske finns det samma sorts vemod i Ryssland som i Dalarna. Det kanske är det som förenar.

Också.

2008-01-06

Min egna lilla julklapp

Lars Lerin - Uthus. Kan tyckas som en obetydlig julklapp, men jag försäkrar att den var värd alla pengar. En bilderbok om uthus, lite nötta, lite vindpinade ljusgenomsläppliga. Vackra som tusan.

Väldigt vackra. De inleds med lite text som någon annan skrivit, om uthus.

Lerins sätt att måla berör, det är en sak som är säker.

Jag kommer att titta i boken och på målningarna hela 2008. Och året därpå.

Så var det dags igen...då...

För oss vanliga dödliga, orika - men inte fattiga - är det dags igen.

Att börja arbeta.

Återgå till de gamla vanorna, sätta på sig oket, återgå till slavgörat eller sätta på oss selarna. Igen.

Jag tror 90% av oss redan har tittat i kalendern, för december 2008 alltså. Där har vi redan granskat hur julledigheten ser ut i år...så man har något att se fram emot.

Trots att det inte blev snö - en del av oss fick ju det - så längtar man till nästa
långledighet som så att säga inte är semester.

Å andra sidan är jag glad att ha ett arbete att återvända till. Det ska jag inte förneka. Alternativet är inte roligt.

2007-12-31

Har sällan slips numera. Men när jag har det...


har jag alltid slipsnål. Har en favorit. Den är fådd, på Wallins hotell i Stockholm. Av en receptionist. Men "har du ingen pojkvän som ska ha den". "Nej" svarade hon.

Den är lite fin. Lite Ockhamsk.

2007-12-30

Försvunnet gratisnöje

Det finns inte mer, nöjet att lyssna till hur vissa viner uttalas på systemet. Det nöjet finns inte mer, för i vår stad har vi bara självbetjäningsbutiker. Det var lite roligt att stå bakom någon som lite vagt kunde uttala något vinnamn. Eller ännu värre, när personalen repeterade felaktigt på en korrekt begäran.

Det var så längesedan jag hörde någon prata vin på systemet att jag inte minns de olika uttalsfelen. Nu är det ju inte så lätt alla gånger, ett sällskap för någon dag sedan undrade vi hur Cicero uttalades. En italienskt bevandrad vän visste på råd, tji på båda ställena. Så är det före "i" och "e".

Nu vet ni det. Gott vitt vin förresten, bara 55:-.

Men jag saknar nöjet att lyssna till folk som sade underligheter i systemkön.

2007-12-27

Miljön och dadlar.

Tove Lifvendahl har en krönika i Corren, där skriver hon "Även lite dadlar och kanel som fraktats hit med båt bidrar faktiskt till detta, hur otroligt det än kan verka." bland mycket annat. Ett slags försvarstal för konsumtionen alltså, det går bara inte riktigt ihop sig, det andas hela krönikan.

"Detta" ovan syftar på att uppkomna resurser genom vår konsumtion "kan användas till att få fram rent vatten, mediciner mot malaria och utbildningsinsatser.". Visst är det bra att få hit dadlar och kanel, det har ju skeppats hit så länge människan vetat om dadlar och kanel. Det må alltså vara hänt. Men extrapoleringen att all konsumtion är av hävd god håller jag inte med om.

Eget bubbel i vattnet, bubblare?

Nej, inte i vår familj, det sade sambon för flera veckor sedan. "Jag tror sådan där sodastreamer eller liknande kommer att bli årets julklapp, de som har en köper till landet, eller till sina föräldrar".

Och si. Det blev så.

Miljövänligt är det också. Inget kånkande på flermilstransporterade vattenflaskor. Med bubbel. Hutlöst dyra.

2007-12-24

Väntar på rostning av andra omgången Janssons

Den ska ju det, rostas. Alltså stå i ugnen utan någon vätska ett tag, tio minuter så där. Sedan ska det på lite gräddmjölkblandning samt förstås anjovis-spad, eller anchofisk som en tidigare flickvän sa'.

Den första omgången Janssons gick åt igår. Vips sade det. Puts väck, vips. Men det är bara kuligt.

Så nu väntar jag och dricker Oppigårds Vinteröl, mycket god. Lyssnar på webbradio, Sveriges Radio har en kanal som heter klassisk jul, inte så dum. Just nu Glands över sjö och strand som invärtesdoktorn säkert säger...

God Jul på er!

2007-12-21

Peter Johansson - rösten från S:t Anna

Ni missade väl inte dokumentären om Peter Johansson igår, underbar sångare. Bra gjord var den också med en expose över vad Peter har gjort. Samtidigt visar det på att artister och sångare kan faktiskt komma fram utan Idols hjälp.

Och vilken Queen-föreställning det måste varit! Det är tufft att sjunga den, det märktes på Anders Ekborg för några månader sedan i Cloetta Center... Peter Johansson gjorde den 800 gånger...vilken röst, vilken prestation. Och så vackert han sjunger.

2007-12-19

Dilsa Demirbag-Sten, hon kan hon.

http://www.corren.se/archive/2007/12/17/ji93d5e9d8ddajh.xml

säger det mesta om sakernas tillstånd och viktighet. "Ge barnen musik och litteratur". Och nästa gång, Dilsa, gå fram till flickan MED tårarna i ögonen. Jag lovar, flickan kommer aldrig aldrig att glömma att Hon faktiskt Berörde en annan människa.

Finns det något viktigare i livet?

2007-12-16

Nu är det snart jul igen.

Jills skiva snurrar just nu, den är bra som tusan. Som konstrast till Bachs juloratorium...

Sjöng Juloratoriet igår, det gick bra, alten Maria Streiffert är alltid en trevlig bekantskap, och Hedvig Erikssons sopran är underbar, den passade förträffligt i domkyrkan. Dock hade hon för lite att göra, tycker jag. Hela Juloratoriet framför nog kanske aldrig, eller jag vet inte, vi gjorde del I - III. Det kommer lite sopranarior i slutet såg jag, men men, det kanske kommer en tid när man gör del IV - VI.

Lars Arvidson är i en klass för sig, helt fantastisk bas. Eller basbaryton som det står ser jag när man söker på nätet. Han var mästerlig igår. Evangelistens tenoraria är trixig att sjunga, men det gjorde beundransvärt av tenoren Klas Hedlund.

Det tog ett tag...men sedan var jag fast..

Kör.

Det tog ett tag men sedan var jag fast. Det började någon gång för lönge länge sedan. Det var säkert före jag var femton år. En liten kyrkokör, men det var något som lockade. Sedan låg det i träda.

Och sedan bara händer det. Gång på gång på gång. Det är en ynnest att sjunga, att kunna uttrucka sig. Man är ensam på ett vis och ändå onte. Det är en drös med andra sångeare. I publiken idag satt en person som följt mig genom hela min sångartraktering. Det är något särskilt att träffe honom och säga - två timmar innan konserten ----- vi ska göra Bach's juloratorium. Klockan sex.

Och han kom.


Och lyssnade. Han blev också kär i alten. Så klart.

Hopppas innerlig att mina barn upptäcker glädjen att sjunga i kör.

2007-12-13

11% av 550 personer...

kommer att sakna "is" i presentationsraden i Facebook. Man tar sig för sin datorkonsultpanna. Alltså jag menar. Det är ju bara att skriva is för det man skriver. TVÅ YNKA tecken. De måste ju skämta. De måste bara skämta.

Så är det. Ett skämt om en böjning av ett verb. Dåde dåde.

Man ångrar bara det man inte gjorde

Som sagt. Åkte tåg idag. En kvinna satt nästan mitt emot mig, hon var full med tårar. Proppfull, de smet liksom ut ibland. Och jag ville bara lägga handen på hennes axel, och inte säga något. Bara liksom bekräfta.

Glömde bort henne sedan sextiden, men nu, snart åtta timmar senare kommer hon igen. Något hemskt måste hänt henne. Det glittrade i ögonen på henne, hela tiden nästan. Som om det välde upp en stor men alldeles vanlig mänskilg ofantlig sorg.

Jag har sett det förut, och då har jag faktiskt bekräftat att "jag ser". Kanske genom en axel, ja, en gång kikade jag till och med in i en bil som stod här utanför. Rutan var öppen, men personen som satt i passagerarsätet grät floder. Minns faktiskt inte om det var en kille eller en tjej, tror det var en kille, men jag minns ärligt talat inte. Jag stack in mitt lilla huvud och sade "det ordnar sig ska du se".

Så kvinna. Det ordnar sig säkert ska du se.

2007-12-12

Thore och jag

Thore Skogman har gått ur tiden, ska erkänna att jag inte har en enda skiva av honom. Det har jag inte. Men han betydde ju något i musiklivet trots allt, jag lyssnade på Fröken Fräken. På den tiden den spelades i tid och otid, och jag lyssnade på "Jag ringer på fredag" men det var ju inte Thores. Men i alla fall, det gjorde jag.

Har dock sjungit med framgång en av Thores mindre kända låtar, "ta det som motto, satsa på Lotto" är en. Men naturligtvis på skogmanvis "ta som motto motto motto, satsa på Lotto Lotto Lotto". Då utklädd till tant, tillsammans med Olle, på en drag-show som dåvarande LiHkören hade på Herrgår'n, ett av de två studentställen som fanns i slutet på sjuttiotalet. Det var kul.

Under en vistelse på Lanzarote träffade jag Thore Skogman, de satt vid bordet intill och förundrades över en potatismos som troligen var gjord på sötpotatis. Vi, vi vårt bord, försökte bättra på det med salt, och vi gav sedan saltkaret till Thore och hans sällskap med orden "vi tror ni behöver detta". Under delar av middagen fick jag och Olle tvinga oss att inte börja sjunga "ta det som motto motto motto...", misstänker att det blev svårare och svårare ju längre fram i middagen vi kom.

2007-12-11

Lyssnade på skuggor och ljus igår

Ett P2-program om - just denna gång - kvinnliga sing- and songwriters. De hade en underbar expose över just hbt-sådana, den här sången var ofantlig bra. Jag skrattade gott i bilen. Det kan finnas ljudmässigt bättre på hennes - Janis Ians - site.

Versen
My passport in Sweden
says I’ve got a wife
Amsterdam tells me
I’m partnered for life
But back in America
land of the free
I’m a threat to
the national security

är otroligt rolig. Hela texten finns här.

2007-12-06

Rosa och blå handduken

Historien om den rosa och blå handduken var i korthet så att mormor, alldeles innan hon dog, kom fram till min sambo som var gravid med vårt första barn. Hon tittade på sambon och sade bestämt
- Här får du två handdukar.
- Två...sade sambon.
- Ja, de ska ha var sin.
Sa mormor. Vi har en dotter och en son...mormor dog en månad innan vår son föddes.

Tankar om en sprängd blogg

En av bloggarna i min lilla lista har avslutats, eller lagts i träda.

Går runt här i den sprängda bloggen, ett pompeji bland ruiner, tittar på lite bloggtexter som ligger utspridda. Försöker laga ett halvt ö som saknar en prick - det ser för sorligt ut.

Har hittat en hörna full med konsonanter, de står där vilsna och vet inte vad de ska ta vägen. De saknar nog sina vokala vänner. Tyst är det i hörnet med, ingen vokalensemble att värma sig med, tänker konsonanterna. Och lite kallt faktiskt, trots att de startat en brasa, den värmer inte så mycket eftersom den tog sig inte riktigt utan blev bara en brs.

Konsonanttanterna ser ner på sina slitna paltor och undrar om de ska överleva julens slit och släp. Det ordnar sig tröstar jag och lovar leta reda på vokalerna, de har nog bara förskansat sig i en vokallokal. Ska se till att ni ses, lovar jag, och lommar vidare.

Hänvisade ett trött och hungrigt hjälpverb nyss till en annan bloggsida. Några stavfel skickade jag i finkan, ett och annat substantiv tar jag hand om och lappar så bra det bara går med mina begränsade kunskaper i substantiell vård. Jag gjorde min ST inom verbala vården. Men alla verb har tagit hand om sig själva och gjort slag i saken.

Avdankade adjektiv står och hänger i baren, och bartendern (en ganska trevlig prick faktiskt epitetet till trots ett tankestreck) ger adjektiven några gröna, slemmiga, inspirerande drinkar.

Ett pluskvamperfekt är fint nu när det ska städas, den fungerar nästan som en svamp och låter som en svamp. Det krävs nästan för att få ner den sörja som bildas när youtube-klipp fastnar på väggarna här i bloggen. Det sitter som berg, och det låter liksom av ljudet från klippet när man städar bort det, lite läskigt faktiskt.

Ska ta fram sopen nu och ta undan det sista, katalogisera och förvara tills bloggskribenten kommer tillbaka.

Titta där! Ett gäng skiljetecken står och planerar en återkomst, utropstecknet verkar mest ivrigt, men tystas raskt ner av en kvartett med frågetecken.

Det får sätta punkt.

2007-12-05

Massor med mille för mozartmanuskript

Någon har sålt ett manuskript av självaste kungen inom klassisk musik, vid sidan av Bach är det bäst att jag skriver annars får jag några på mig..., för 1,5 miljoner. Mer att läsa här.

Var det värt det? Ja, det är värt det, som det ser ut och verkar är det som det sades i filmen om Mozart. Inte en enda ändring, som om det vore dikterat av Gud som Salieri sa'. Nu tolkade Salieri det, enligt filmen, som att Gud skrattade och hånade just Salieri. Det tror nu inte jag.

Jag tror snarare Gud visade människorna hur musik ska låta, när den är dikterad av just...Gud.

2007-12-03

Traditionell julskivelyssning

Då är det dags för den traditionella julskivelyssningen, vi lyssnar på allehanda underliga julskivor under en kväll. Det börjar bli svårt att hitta rariteter.
Några vi hittat under åren är:

Chicago 25 - Mycket bra, chicagosound på jullåtar, blåsriff och bakgrunder man just vill ha. Rytmer likaså.

David Clayton-Thomas - Sångaren i Blood, Sweat and Tears under många år, underbar skiva. Samba-takter här och var. Fantastisk.

Johnny Cash - Ja, Johnny Cash, mycket bra skiva det med, med en berättelse om Jesus som är vacker. Som pratas fram, eller deklarmeras heter det säkert. Men bra är det.

Gloria Estefan - Oj vilket drag! Latin-rytmer här med.

Singers Unlimited - Det gamla gänget, hörde att basen avlidit, tråkigt, de var i en klass för sig. Här, underbara så klart. Hittade den på rea för ett par år sedan. Nästan-rea kanske det var.

The Boppers - inte så dum.

Celine Dion - given, Oh Holy Night en klassiker, som man inte tröttnar på. Tårarna strömmade när jag hörde den första gången.

2007-12-02

Julkalendern, kan det vara något?

Ja, när Bull - eller om det är Bill - säger tullstyrelsen som svar på Bills - eller Bulls - tillstymmelse... Vaddå? De är ju "gamla". Ja, vi vet det. Men vi tittar på Pelle Svanslös kalendern, och Kaspar i Nudådalen. De är liksom bäst.
Tycker vi.

Per Oscarsson är helt otrolig i rollen som morfar i Kaspar, och Pelle spelas ju förträffligt av Björn Kjellman. Brasses Trisse är heller inte dum, inte alls. För övrigt andas den en trevlighet som vi gillar.

Ska förstås ge den nya kalendern en chans. Jag är lite glad att man inte tycker Teskedsgumman är bäst...det var ju så himla himla längesedan.

2007-11-29

Mormor - den välvilligaste person jag mött på min livsvandring

Min mormor, död i 17 år, Hilma var nog en av de snällaste och vänligaste människorna på denna jord. Men hon kunde säkert ha hårda nypor om det nu krävdes, dessa nypor drabbade aldrig mig. Jag var mest hos mormor, där uppe i Dalarna, när jag var "liten", hann avverka tre katter, eller kattungar, de dog överkörda av bilar. Det fanns en försåtlig häck vid vägen, och den dolde kattungarna, och bilisterna hade liksom ingen chans.

Mormor hade diplom på väggen för "förtjänstfullt omhändertagande av mjölk". Hon hade väl, på sin tid, sisåddär åtta kor. ÅTTA KOR! Vilket litet jordbruk, eller snarare djurhållning inom jordbruket. Höns hade vi aldrig vad jag minns. Grisar hade sedan min bror och mormor var med på ett hörn, de var nog lite enklare att sköta. Det blev rubriker på sextiotalet när en yngling ville bli bonde. Reportrar var där och rapporterade.

Om man frågade mormor om tomtar och troll plirade hon med ögonen och sade att "man ser mycket på fäboden". Hon hade nog sett både det ena och det andra, och jag tänker på henna varje gång jag låser ytterdörren. "Det är bäst vi låser så inga tjuvar kommer och tar oss". Ska inte trötta ut er med historien om det rosa och blåa badlakanet. Har säkert berättat den förut.

Mormor satt länge i baksätet på min bil - efter sin död alltså - och stimmade. Stimmade var just ordet, det ordet har jag inte skrivit på länge. Inte så att hon störde, utan hon bara var där. Hon dog någon månad innan sonen föddes, lite tråkigt att hon inte såg honom i levandes livet. Men det är klart, sonen hade inte haft minnen av det misstänker jag.

2007-11-28

Vad bra att det skrivs om Katie

Hon är bra tycker jag, vilken sexuell läggning hon har är för mig totalt ointressant i sammanhanget. Det är det förresten i stort sett alltid, kan inte komma på något tillfälle när det spelar roll överhuvudtaget. Utom för parterna som är inblandade.

Någon gång ska jag berätta om mitt möte med två tjejjer i Edinbourgh (om det stavas så...). Mötte dem på en pub för länge sedan, och hade mycket trevligt samtal om homosexualitet, deras ikoner och annat.

Den här videon är häftig, det ser faktiskt ut vissa gånger som hon verkligen släpats runt jorden. Som när sanden rinner bort under henne, och snön. Låten är bra förresten. Så klart.

2007-11-21

3600 och 66 700

Vad kan det vara för siffor?

De är svenskrelaterade, möbelvaruhusdito. Men inte knutna till kärnverksamheten. Om inte korv och köttbullar är kärnverkssamhet. Det såldes circa 3600 varmkorvar och 66 700 köttbullar vid senaste varuhusöppningen, det var i Orlando.

Mitt civilkurage sträckte sig inte långt...

Jag är social och ärlig så jag lider av det...ni får nu exempel på det sista.

Jag bangade.

Jag sade inte till. Varför det då?

Det var Anders Carlbergs (heter han väl, fryshusets-mannen) telefon som ringde! Och han avhandlade ämnen som "har han inte någon familj då?" sedan var det tyst ett tag varpå det följde "vad har han för intressen då?".

Sådant samtal bryter man inte, men mannen som läste, av någon obekant anledning samma bok i två exemplar, sade inte heller till. Trots att han sade till alla andra som talade i moböltelefon på den tysta avdelning i klass 1, mellan Stockholm och Malmö. Vilken bok det var? Tror ni jag tog reda på det?

Klart jag gjorde...det var AirMail, brevväxlingen mellan Tomas Tranströmer och Robert något hette han väl. Den ena boken var inbunden, den andra var pocket. Vet inte om båda var på svenska. Men jag tror det, eller så var de på olika språk och han hade en egen lite (säkertligen finansierad) studie om skillnaderna.

Men sa' till Frys-Anders gjorde han inte. Inte jag heller.

Att det ska vara så svårt...

Jag beställer inte medvetet biljetter på en tyst avdelning, men för de som gör det fattar jag inte hur det står ut. Inom tio minuter har två personer ogenerat och på gränsen till högljutt avverkat två telefonsamtal.

Den enes skrå gör att han på något vis inte är ursäktad med jag förstår att skyltar som påminner alla andra om att man ska vara tyst inte gäller honom. Och inte den yrkeskategorin, han har antagligen vit rock om dagarna när han inte åker tåg. Som bekant är det endast Gud som styr över honom. Hade det varit en kvinnlig läkare hade säkert skylten respekterats. Det tror jag.

Förra gången detta hände sa' jag faktiskt "du, mig spelar det ingen roll men det kan finnas de som beställt biljett här och övertydligt pekat på skylten". Ska ta till den metoden nästa gång med. Det räcker inte med att titta lite på utövarna, de är SÅ oförstående att man blir undrande.

2007-11-19

10 bloggfrågor

1. Vad gjorde du för tio år sen?
I stort sett det jag gör nu, arbetar som konsult, barnen var visserligen endast 7 och 5. Så det var väl lite att göra hemmavid, mera än nu.
2. Vad gjorde du för ett år sen?
Jobbade med samma kund som nu, IKEA, kul som tusan. Funderade säkert också lite på vad sonen skulle välja för gymnasium.
3. Fem snacks du gillar!
Ostbågar, nötter, saltade mandlar, pistagenötter, rostade nötter.
4. Fem sånger jag kan texten utantill på!
Your song, alla fyra delar i Bondbröllop, What are you doing the rest of your life, Någon Chicago-låt säkert också. Hmmm...kommer inte på någon mer.
5. Vad skulle du göra om du var miljonär?
Lösa mina banklån och ha en stor fest.
6. Fem dåliga vanor!
Har varit dålig på att passa tider - det är bättre nu, sover för mycket, tränar inte så mycket som jag borde, äter för mycket, slarvig.
7. Fem saker du gillar att göra!
Dricka espresso, laga mat, läsa böcker, sjunga och ta en öl med god vän.
8. Fem saker du aldrig skulle köpa eller klä dig i!
En miljöodräglig SUV, något stickat stickigt..., äggkokare, sådan där öl-manick som verkar vara poppis nu, vanligt odlad mat om det finns ett ekologiskt någorlunda prisvärt alternativ.
9. Fem favoritsaker!
Trumpeten, Lara Fabian-CDn, espressomaskinen, MP3n, min gamla telefon är bra faktiskt.
Kommer inte på vilka jag vill utmana...

2007-11-17

Solens mat - DET är tv det

När det är som bäst, det sätt på vilket denne Bo närmar sig sina möten är beundransvärt. Italienskan verkar vara hans eget språk, och han språkar verkligen med de han möter. "No" säger han när det passar, "ah, si" när det passar. Det faller sig naturligt. Med dessa enkla passusar, på rätt ställe, knyter han kontakten omedelbart och direkt.

Ett genuint intresse för Italien och deras kultur. Det är TV det.

Och vilken mat de lagar de han möter på sin vandring genom de mer rurala miljöerna. Med tanter som tar sig tid. För matlagning, för samvaro, för råvaror och för livet.

Man borde åka till Italien, varit i Como, Milano och Rom. Mysigt var det. Mycket bra.

2007-11-14

Hade precis fyllt trettioett

Tror jag, eller trettiotvå snarare. Nå. Var i Stockholm, satt och slöade på Sheraton av alla ställen. Varför i hela friden bodde jag där förresten, det är ju inget höjdarhotell...i alla fall...där bodde jag. Det satt en tjej vid pianot och spelte.

Hon spelte bra. Plötsligt börjar det kännas ordentligt i hjärtat, det visade sig senare att hon spelade "Behind closed doors" av Julia Fordham. Det var så jag upptäckte Julia Fordham, och förstås Eliza. Som det visade sig att denna lika vackra som sjönsjungande kvinna hette. Från London, på gästspel i Sverige.

De följande veckorna hittade jag bra anledningar att åka till Stockholm. Vi hade fantastiskt roligt. Hittade henne häromdagen på ansiktsboken. Den är inte så dum, en mer öppen plats än vissa andra - denna inräknad, båda fyller dock sina syften.

När jag skjutsade henne till Arlanda, för hon skulle hem, passerade vi en skylt där det stod "Tack för visad hänsyn" och Eliza säger där står "Thank you for visited Hansyn". För att inte tala om vår sena (snarare tidigare kanske) diskussion om skyltarna ut-fart (som hon förstod...) och in-fart...

Misstänker att jag berättat om det förut, men det var med Eliza jag gjorde film-grejjen några år senare: Åkte till hennes gig-ställe, hon råkade ha paus, och jag står bakom henne med händerna för hennes ögon och säger "Guess Who?".

Hon är fortfarande bra på att sjunga, och säkerligen lika vacker.

2007-11-12

Sökträffarnas anatomi

Ibland undrar jag hur i hela friden den här sidan kan komma på höga placeringar på sökmotorerna. Olika sökmotorer pekar ut den här sidan vid så vitt skillda
söksträngar som "lunginflammation", "Göran Fristorp", "fikonvinäger" (!), "Figure Humaine".

Det är festligt att studera träffarna från sökmotorerna, kan inte låta bli att kasta ett öga på det mail som kommer om just detta.

Det ger mig också tillfälle att kika på gamla inlägg... Nu, den senaste tiden har det varit mycket "Figure Humaine" och "Rör vid mig nu", den första av Poulenc den andra av Benny Andersson.

Kan inte låta bli att undra varför internetkollektivet blivit mäkta intresserade av dessa två herrar och deras verk. Ligger det i höstens tid tro?

2007-11-08

Skämslåten - videokväll med Luuk

Jag inser att jag har en skämsartist. Det är Barry Manilow, han kan man ju bara inte tycka om. Han är för smörig, men jag gillar faktiskt hans låtar. Har dock ingen CD. Det har jag inte.

Obotlig romantiker. Det är nog jag det. Gråter färre gånger nu än förut, men ibland till slutsången av Ally McBeal kommer det en tår. Som nu. Ja, Barry Manilow var med, men han sjöng ingen sådan där släpande sång. Tur nog.

2007-11-05

Juloratoriet och en biografi om Miles Davis

Då leker livet. Faktiskt. Vet inte om jag skrivit om det, men jag har tagit lediga måndagar nu i någon månad. Underbart. Prova det! Om ni har ett arbete där det är möjligt.

Då kan man ägna sig åt så mycket arbete man mäktar, är det tomt i mailkorgen så surfar man lite på det där gamla sättet, liksom slösurfar bara. Sedan läser man lite för att blanda kulturupplevelserna. Sedan mailar man och chattar med lite kompisar. Inte dumt alls.

Bach's juloratorium är det förresten, ska sjunga det i slutet på december. Eller i alla fall i december. Ska bli roligt, minns inte om jag sjungit det, det framkommer först när jag får noterna i handen. Då vet man liksom om man gjort det förut eller inte.

2007-11-04

Fortsätter att undra, inte sörja, vad som hade blivit

Vad hade hänt om jag insett för 20 år sedan det jag inser nu? Jag tänker nu på yrkesval, varför sitter jag - en person som är otroligt intresserad av människor och att hjälpa dem - och håller på med dumma datorer?

Tja, det föll sig naturligt då. Bra betyg i just de ämnen som bäddade för en teknisk högskola. Det var inte tal om något annat. Idag hade jag kunna tänka mig lite mer humanistiskt inriktat arbete. Som möter människor varje dag, och ser till att de får en dräglig tillvaro. Det är klart, som exempelvis psykolog eller psykiater träffar man ju inte "trevliga" människor...så jag kanske ska vara glad.

Men som präst, för att ta ett annat exempel i högen, träffar man visserligen glada människor när de gifter sig, men i arbetet ingår säkerligen mindre trevliga möten.

Men tänk ändå...
Tänk om jag gjort mera nytta under mitt liv, hittills och i framtiden, i något annat yrke? Det är lite intressant att fundera över. Anledningen till denna min undran är säkerligen att di små, som inte är så små längre, är i den åldern. Gymnasieprogramsvalsåldern då Valet ska ske.

Men som sagt, jag ångrar inte mina val, jag bara dryftar dem, och undrar lite över dem. Om sanningen ska fram så arbetar jag väldigt mycket, på ett sätt, med människor i mitt nuvarande yrke, det är inte bara timmar framför skärm med illvilliga datorprogram. Det blir färre och färre sådana timmar faktiskt.

Rättsväsendet fortsätter att märka ut sig

Nu är det slumpgeneratorn i Malmö, alltså en tingsrätt, som nekat en våldtagen tjej en advokat. För att det var "för dyrt".

Godmorgon.

2007-11-02

Måttsystemen är olika...

Åt lunch med en kompis här om veckan, jag gör ofta det, vi pratade om var hon hade bott under sin tid här i Linkeboda. Vi kom fram till att vi båda hade faktiskt bott på Parkgatan. En trevlig liten gata i staden.

Hur stor var det där, uppe på vinden där du bodde. Alltså det där långa rummet som du bodde i. Hur långt var det?

"Fyra kullerbyttor" kom svaret, fort som tusan...och utan betänketid.