På vägen hem från Stockholm, eller möjligen Helsinborg bar det inte sig bättre än att jag erbjöd några tjejjer hjälp. Med några väskor som skulle inbaxas på bagagestället i någon vagn.
"Jag hjälper er" sade jag. Jag skulle komma att ångra mig.
Jag håller i väskan medan mina biceps börjar skaka lite lite lätt...damerna debatterar om vilken väska som ska stå var och i vilken ordning. Sammanbitet säger jag vänligt...
"det vore bra om ni kunde bestämma er..."
"det börjar bli lite tungt" fortsätter jag...
Oj! Vi gör så här fastslogs.
Frågade förstås vad i hela friden de hade i väskan.
Bowlingklot...Tre stycken. Eller så.
2007-02-08
2007-02-07
2007-02-04
Mupparna kommer till stan - ni minns kanske Jim Hensson - http://www.avenueq.se/. En något fräckare upplaga dock, det är bara närande tror jag. Att skaka om lite.
Ruska runt.
Få något att hända. Kommer att tänka på Tommy Körbergs lilla sång om Likgiltigheten.
Ruska runt.
Få något att hända. Kommer att tänka på Tommy Körbergs lilla sång om Likgiltigheten.
2007-02-03
Två tjejjer, nyanställde, nyfådda Sony Ericsson telefoner. De tapplade med en. Fick uppfattningen att en av dem tidigare ägt en Sony Ericsson, den andra inte.
Denna min misstänksamhet besannades när den ena sade till den andra, under det att hon pekade mot telefonen.
"Jag har ju haft en Nokia innan, den DÄR är hieroglyfer för mig".
Svårt att hålla mig för. Skratt.
Denna min misstänksamhet besannades när den ena sade till den andra, under det att hon pekade mot telefonen.
"Jag har ju haft en Nokia innan, den DÄR är hieroglyfer för mig".
Svårt att hålla mig för. Skratt.
2007-01-31
Hon sitter snett framför mig på T-banan. Hon är 25 minus eller så, rotar i sin svarta väska. En slags sortering äger rum. Vi båda är på väg mot Kista, en torsdagsmorgon.
Kvinnan rotar omkring, ordnar MP3-spelarsladd, flyttar viktiga grejjor till ett fack för just viktiga grejjor, donar runt och bara liksom ordnar väskan.
Jag kväver en fråga: hur kom det sig att den blev så oordnad?
Det tog några stationer, två-tre. När det idoga arbetet var klart togs det upp Mossvikenfruar. I pocket. Hon läser, kvinnan - som hade vackra kläder och såg lite, hon såg lite nöjd ut. Alltså ingen magsurhet, ingen ilska, bara lugnt och metodiskt städande väskan. Mossvikenfruar läses, befinner sig på sidan 11, eller 14. Det var inte mycket läst.
Så händer det.
Hon ler. Åt det som läses, jag brinner av iver att veta vad. Jag kommer nu att nästa gång jag är på linköpingsbaserad bokhandel bläddra i Boken. Som fick metodiska flickan på T-banan att le. Så där varmt, du vet?
Le. Inte åt mig, det gör få...:-) Närå, men alltså bara le. Lugnt och fint, och om jag inte minns fel så lade hon huvudet lite på sne, inte mycket. Men lite.
Kvinnan rotar omkring, ordnar MP3-spelarsladd, flyttar viktiga grejjor till ett fack för just viktiga grejjor, donar runt och bara liksom ordnar väskan.
Jag kväver en fråga: hur kom det sig att den blev så oordnad?
Det tog några stationer, två-tre. När det idoga arbetet var klart togs det upp Mossvikenfruar. I pocket. Hon läser, kvinnan - som hade vackra kläder och såg lite, hon såg lite nöjd ut. Alltså ingen magsurhet, ingen ilska, bara lugnt och metodiskt städande väskan. Mossvikenfruar läses, befinner sig på sidan 11, eller 14. Det var inte mycket läst.
Så händer det.
Hon ler. Åt det som läses, jag brinner av iver att veta vad. Jag kommer nu att nästa gång jag är på linköpingsbaserad bokhandel bläddra i Boken. Som fick metodiska flickan på T-banan att le. Så där varmt, du vet?
Le. Inte åt mig, det gör få...:-) Närå, men alltså bara le. Lugnt och fint, och om jag inte minns fel så lade hon huvudet lite på sne, inte mycket. Men lite.
2007-01-26
2007-01-25
Tågresa, ånyo, söderut. Jag vandrar genom tåget för att handla en Pago, röd och möjligen en macka. Nä, förresten, jag hade en med mig. Hemgjord.
Passerade en kupé, en människa sovandes under en halsduk. Nå. Stannade upp, för brevid på sätet låg en DN. Åtråvärd, eftersom det endast fanns SvD på hela tåget just denna dag (onsdags). Vet inte varför. En gammal korridorkompis ville läsa DN, så jag tänkte. Men nä...inte kan man ta en DN från en sovande person mellan Nässjö och Linköping.
DET passar sig inte. Inte alls.
Framme i Lund, fem minuter innan jag ska med glada steg spatsera till Bönan för en espresso så står hon där. Där borta! Vid DN, eller platsen intill.
Tiina. Ja just hon! Fi-Tiina. Vacker som en dag. Lysande som en solnedgång, jag rycker till, går fram och säger "Du är bra du...jag tycker du är bra". Hon ler, tittar tillbaka och jag-vet-faktiskt-inte-vad-hon sa. Var betagen, av energin, en stadig, fast blick, beslutsamheten.
Men visst, visst glittrade det till lite lite extra i ögonen av min kommentar.
Och jag kom på, jag höll på att stjäla kulturdelen (så klart!) i DN från Tiina. HUR skulle det sett ut!
Passerade en kupé, en människa sovandes under en halsduk. Nå. Stannade upp, för brevid på sätet låg en DN. Åtråvärd, eftersom det endast fanns SvD på hela tåget just denna dag (onsdags). Vet inte varför. En gammal korridorkompis ville läsa DN, så jag tänkte. Men nä...inte kan man ta en DN från en sovande person mellan Nässjö och Linköping.
DET passar sig inte. Inte alls.
Framme i Lund, fem minuter innan jag ska med glada steg spatsera till Bönan för en espresso så står hon där. Där borta! Vid DN, eller platsen intill.
Tiina. Ja just hon! Fi-Tiina. Vacker som en dag. Lysande som en solnedgång, jag rycker till, går fram och säger "Du är bra du...jag tycker du är bra". Hon ler, tittar tillbaka och jag-vet-faktiskt-inte-vad-hon sa. Var betagen, av energin, en stadig, fast blick, beslutsamheten.
Men visst, visst glittrade det till lite lite extra i ögonen av min kommentar.
Och jag kom på, jag höll på att stjäla kulturdelen (så klart!) i DN från Tiina. HUR skulle det sett ut!
2007-01-23
Snön har kommit, det är vitt. Såvitt man kan se.
I helgen som gick var det livat, engelsman och svensk skrev på ett papper. I Domkyrkan. Om samarbete, liksom då lite mer fysiskt än det som redan borde pågå mellan kristna kyrkor liksom lite från ovan.
En predikan på engelska, DET var en upplevelse, och hela kyrkan skrattade faktiskt. "Bishop Martin challanged me to get the word 'Broccoli' in my preach this morning, I consider the task done" (!).
Munterhet uppstod.
I helgen som gick var det livat, engelsman och svensk skrev på ett papper. I Domkyrkan. Om samarbete, liksom då lite mer fysiskt än det som redan borde pågå mellan kristna kyrkor liksom lite från ovan.
En predikan på engelska, DET var en upplevelse, och hela kyrkan skrattade faktiskt. "Bishop Martin challanged me to get the word 'Broccoli' in my preach this morning, I consider the task done" (!).
Munterhet uppstod.
2007-01-21
2007-01-14
Tittar på ett program om konstnären Ulf Wahlberg, underbart!
Min inre värld. Jag åker omkring med ett noteringsblock, han har ett litet akvarelldito. "Som stöd för minnet".
Idag SKA jag till Lerin-utställningen på museet. Här i sta'n, ni minns va? Där fiket var stängt på första advent. I fjärde storstadsregionen.
MTSFP Man Tar Sig För Pannan. Men jag tar mig för att skriva, med "pennan".
Min inre värld. Jag åker omkring med ett noteringsblock, han har ett litet akvarelldito. "Som stöd för minnet".
Idag SKA jag till Lerin-utställningen på museet. Här i sta'n, ni minns va? Där fiket var stängt på första advent. I fjärde storstadsregionen.
MTSFP Man Tar Sig För Pannan. Men jag tar mig för att skriva, med "pennan".
Hu vad det blåser, förändringens vind. Månne?
Nä. Det blåser nog städandets vind, så att man ska rensa bort. Allt. För att skapa ett rent skrivbord, så att säga, för att rensa luften. Samtidigt så leker vinden bort löven, så en del hamnar hos grannen. Fniss.
De tar jag hand om ibland. Grannens löv. Men det finns olika synsätt på vad som anses vara "för mycket löv" framför dörren.
We löv you madly. Som Duke sade. Sist i slutet - tautologi! eller? - på varje föreställning. Han sade det i alla fall en gång varje föreställning, eller flera kanske. Jag såg aldrig honom levandes.
Nä. Det blåser nog städandets vind, så att man ska rensa bort. Allt. För att skapa ett rent skrivbord, så att säga, för att rensa luften. Samtidigt så leker vinden bort löven, så en del hamnar hos grannen. Fniss.
De tar jag hand om ibland. Grannens löv. Men det finns olika synsätt på vad som anses vara "för mycket löv" framför dörren.
We löv you madly. Som Duke sade. Sist i slutet - tautologi! eller? - på varje föreställning. Han sade det i alla fall en gång varje föreställning, eller flera kanske. Jag såg aldrig honom levandes.
2007-01-09
Ja, jag har träffat Meryl Streep och tagit hennes hand. Det var förr i tia, 1982 eller så. Kastrup, som inte såg ut som nu. Då.
Min teori är att hon spelade in Mitt Afrika. Vem bryr sig om teorier när man hållit hennes hand.
- Excuse me, are you Meryl Streep?
- Yes. Och så kom det. Leendet.
- You are a wonderful actor.
- Thank you, med ögonen in i mina.
Det tog, faktiskt jag lovar trots att jag är en pratkvarn, 12 sekunder. Men vilka 12!
Folk i kören Vox Humana jag sjöng i då vill TA på mig när jag berättade om det.
Ja. Badat i Döda Havet har jag. Till och med VARIT döda havet under en charad-övning efter badet. Hände under en turne i Jordanien. Rolig turne, en av de bästa.
John kom och gick med en påse i handen i Lumiere. Sambo Lotta, som såg honom långt före mig sade
"I huvet på ... i huvet på"...
under det att diskreta nickar sändes bakom mig. Mycket diskreta.
Jag fattade inget. Sedan såg jag honom.
I Lumiere.
Det finns ett apotek, numera två restauranger och ett stängt bageri som vi en gång funderade på att köpa.
Och sälja ValoBaugge när det är Tour De France. Det är synd att det inte blev något. Nästa liv.
Alldeles på vägen till Lumiere ligger Verriere, en vingård med det vita vin jag valt som mitt. Lotta har valt det också. Det tror jag.
Jag blev tillfrågad av en annan person att jag skulle säga till Håkan H att "jag kan ta och sjunga duett med dig". För han hade frågat hela kören vid ett tillfälle när jag inte var därstädes, jag var ju närvarande någon annastans.
Personen som frågade mig tyckte att "gör det!"
Ångrar det djupt. Men jag träffar honom då och då, senaste gången någon gång 2002 elle så, i trappen på musikskolan i Linköping. Sonen var med och tog i hand. Vi språkade lite, han skulle in på repetition.
Det var inte läge för något tankebyte.
Nu har han dock slutat sjunga...offentligt i alla fall.
I duschen tror jag inte han håller sig. Inte han heller.
Hockey har jag spelat. Men har inte tacklat någon över sargen.
Dock har jag träffat och talat en stund med Börje Salming. I Arguineguin. Han var där på semester med sin dåvarande fru och nyfött barn. Det slumpar sig så att jag haft salig i åminnelse "Taxen" Sjöberg som gymnastiklärare under tiden han spelade i Leksand. Pratade med Herr Salming om det. En kort stund.
Herr Salming lär ha svarat en gång på frågan "hur ofta byter du kalsonger?" Varannan dag om det "inte hänt något speciellt".
Vinnaren är...Hans...och...alla andra som gissade i tävlingen.
Och V...jag är ledsen att jag inte berättat allt för dig...
Hon var och är bedårande. Som solisten i Jordanien. Ni vet. Men jag är kärare i Meryl, för jag är lagd åt det hållet.
soam - visst är det gruvsamt. Ska kalla dét så från och med nu. Sjöng ju för tusan i kören på konserten. Vågade inte säga "ja". Hoppas jag är modigare idag.
Jag sålde en skiva till honom förresten. Håkan alltså. Kom jag på nu. Måste köpa den. Den är bra. Med Jose Carreras och ... hmmm... nä fallit mig ur minnet.
Lena vann också!
Fröken Lund. Vi undrar fortfarande vad det var i påsen. Han kom från det lilla apoteket. Samtidigt tror sambon att han kanske varit inne på broderiaffären som faktiskt också ligger där. I den lilla byn. Man åker igenom den fortare än man säger
"Rött vin till maten ikväll?"
Min teori är att hon spelade in Mitt Afrika. Vem bryr sig om teorier när man hållit hennes hand.
- Excuse me, are you Meryl Streep?
- Yes. Och så kom det. Leendet.
- You are a wonderful actor.
- Thank you, med ögonen in i mina.
Det tog, faktiskt jag lovar trots att jag är en pratkvarn, 12 sekunder. Men vilka 12!
Folk i kören Vox Humana jag sjöng i då vill TA på mig när jag berättade om det.
Ja. Badat i Döda Havet har jag. Till och med VARIT döda havet under en charad-övning efter badet. Hände under en turne i Jordanien. Rolig turne, en av de bästa.
John kom och gick med en påse i handen i Lumiere. Sambo Lotta, som såg honom långt före mig sade
"I huvet på ... i huvet på"...
under det att diskreta nickar sändes bakom mig. Mycket diskreta.
Jag fattade inget. Sedan såg jag honom.
I Lumiere.
Det finns ett apotek, numera två restauranger och ett stängt bageri som vi en gång funderade på att köpa.
Och sälja ValoBaugge när det är Tour De France. Det är synd att det inte blev något. Nästa liv.
Alldeles på vägen till Lumiere ligger Verriere, en vingård med det vita vin jag valt som mitt. Lotta har valt det också. Det tror jag.
Jag blev tillfrågad av en annan person att jag skulle säga till Håkan H att "jag kan ta och sjunga duett med dig". För han hade frågat hela kören vid ett tillfälle när jag inte var därstädes, jag var ju närvarande någon annastans.
Personen som frågade mig tyckte att "gör det!"
Ångrar det djupt. Men jag träffar honom då och då, senaste gången någon gång 2002 elle så, i trappen på musikskolan i Linköping. Sonen var med och tog i hand. Vi språkade lite, han skulle in på repetition.
Det var inte läge för något tankebyte.
Nu har han dock slutat sjunga...offentligt i alla fall.
I duschen tror jag inte han håller sig. Inte han heller.
Hockey har jag spelat. Men har inte tacklat någon över sargen.
Dock har jag träffat och talat en stund med Börje Salming. I Arguineguin. Han var där på semester med sin dåvarande fru och nyfött barn. Det slumpar sig så att jag haft salig i åminnelse "Taxen" Sjöberg som gymnastiklärare under tiden han spelade i Leksand. Pratade med Herr Salming om det. En kort stund.
Herr Salming lär ha svarat en gång på frågan "hur ofta byter du kalsonger?" Varannan dag om det "inte hänt något speciellt".
Vinnaren är...Hans...och...alla andra som gissade i tävlingen.
Och V...jag är ledsen att jag inte berättat allt för dig...
Hon var och är bedårande. Som solisten i Jordanien. Ni vet. Men jag är kärare i Meryl, för jag är lagd åt det hållet.
soam - visst är det gruvsamt. Ska kalla dét så från och med nu. Sjöng ju för tusan i kören på konserten. Vågade inte säga "ja". Hoppas jag är modigare idag.
Jag sålde en skiva till honom förresten. Håkan alltså. Kom jag på nu. Måste köpa den. Den är bra. Med Jose Carreras och ... hmmm... nä fallit mig ur minnet.
Lena vann också!
Fröken Lund. Vi undrar fortfarande vad det var i påsen. Han kom från det lilla apoteket. Samtidigt tror sambon att han kanske varit inne på broderiaffären som faktiskt också ligger där. I den lilla byn. Man åker igenom den fortare än man säger
"Rött vin till maten ikväll?"
2007-01-07
2007-01-06
Jag utmanar...också...vet inte vilka än. Men här är alternativen...
Upprymd och inspirerad av salt som i sin tur inspirerade Fröken Lund.
Vilket av följande är inte sant.
1. Jag har träffat Meryl Streep, och sagt till henne att hon är bra. Tagit i hennes hand och varit på moln i fem timmar. Kastrup var platsen.
2. Jag har varit och badat i Döda Havet.
3. Jag har sett John Malkowich i en liten håla i Frankrike. Han hade tennisskor och en platspåse i handen. Undrar vad den innehöll?
4. Jag har nästan kunnat sjunga med Håkan Hagegård och tackat nej på grund av lite hosta.
5. Jag har lurat en domare i ishockey upp på sargen med en tackling som heter duga.
Vilka jag ska utmana är en ... utmaning... ska fundera på det.
Upprymd och inspirerad av salt som i sin tur inspirerade Fröken Lund.
Vilket av följande är inte sant.
1. Jag har träffat Meryl Streep, och sagt till henne att hon är bra. Tagit i hennes hand och varit på moln i fem timmar. Kastrup var platsen.
2. Jag har varit och badat i Döda Havet.
3. Jag har sett John Malkowich i en liten håla i Frankrike. Han hade tennisskor och en platspåse i handen. Undrar vad den innehöll?
4. Jag har nästan kunnat sjunga med Håkan Hagegård och tackat nej på grund av lite hosta.
5. Jag har lurat en domare i ishockey upp på sargen med en tackling som heter duga.
Vilka jag ska utmana är en ... utmaning... ska fundera på det.
Vid övergångsstället alldeles nyss, på väg hem i bil (IG i Gympa får jag...:-) från fikastund med Andy så kommer hon. Helen, eller Helene inser jag just - för namnet är numera hört - med bortglömd efternamnsbokstav. Fortfarande.
Jag stannade, vevade ner rut...nä det gjorde jag inte. Har inte sportbil, jag tryckte på knappen och vips åkte rutan ner. Hojtade något "Heeeeeeej".
"Tack för igår!" ropade hon.
"Det är jag som ska tacka" skrek jag tillbaka, genom den nervevade (jo! det heter så trots frånvaron av sportbil) rutan.
"Vi ses senare!"
"Ja, det gör vi.".
Klockan vaddå kanske man kan undra, sådant undrar inte jag. Klockan slängde jag för snart 12 år sedan, eller tidigare. Pratade under den tiden med för många från österlandet. Dit vill jag fara, som bekant, där finns kärestan min.
Bort allt vad oro sjöngs igår, den enda nersuttna blandade sången som avhölls. Ingen manskör. Lika bra det, det är så härligt, och så starkt. Just då, just igår, stod taptoslagaren för den delen av livet.
Jag stannade, vevade ner rut...nä det gjorde jag inte. Har inte sportbil, jag tryckte på knappen och vips åkte rutan ner. Hojtade något "Heeeeeeej".
"Tack för igår!" ropade hon.
"Det är jag som ska tacka" skrek jag tillbaka, genom den nervevade (jo! det heter så trots frånvaron av sportbil) rutan.
"Vi ses senare!"
"Ja, det gör vi.".
Klockan vaddå kanske man kan undra, sådant undrar inte jag. Klockan slängde jag för snart 12 år sedan, eller tidigare. Pratade under den tiden med för många från österlandet. Dit vill jag fara, som bekant, där finns kärestan min.
Bort allt vad oro sjöngs igår, den enda nersuttna blandade sången som avhölls. Ingen manskör. Lika bra det, det är så härligt, och så starkt. Just då, just igår, stod taptoslagaren för den delen av livet.
Draken blev förresten en vålnadskör viskandes "snart, snart, eller aldrig mer" på frågan om Conny träffar sitt ego. Och vidare "ditt ego lever än". Och sedan när en flöjtissa spelade vackert vackert så vaknade draken och blev till allehanda djur...Conny förtvivlat anfallen av apor, elefanter, älgar, och ja...Gud vet vad.
Sedan lyftes egot upp på starka tenorarmar.
Sedan lyftes egot upp på starka tenorarmar.
Upplevelsetrettondagsaftonsfest.
Vilken grej. Fiiiiiina grejjjjjer, som en kollega, kund och kompis i Helsinborg säger.
Conny T som kär i sig själv "finns mitt ego kvar" liksom att bli kär i. Allt till Trollflöjtens musik, och nästan dödad av draken.
Draken bestod av i längdordning ställda korister. Huvudet på draken var Juha T. Vidare Conny T i små stycken betitlade "fetichisten" och "transvestiten" översatta från möjligen spanska, mina hjärnanteckningar är något suddiga, enbart för att de är suddiga. Inget annat. Och bland annat för att de var just...översatta.
Helene Rs expose över tre kvinnor i franska operor...alltså...jag menar...funnes det ord skulle jag skriva dem, men det finns det så klart inte - då skulle inte musiken skrivits. Vilket för övrigt gällde alla framföranden som kom slag i slag. Allt utspelat i en realisering av Hans-Åkes dröm. "Jag sover dåligt, men visst drömmer jag bra?".
Jag håller med.
Ett utdrag ur Lars-Erik Larssons Förklädd Gud.
Pärlfiskarna med annorlunda koreografi; Conny T och Daniel R, onödigt vackert pianospel, premiär för Linköpings Näsflöjstorkester, uruppförande av ett pianostycke samt ett sångstycke för bariton med pianoackompanjemang, Figaros Bröllop utfört förnämligt av operagruppen vars namn är just Figaro. Återsåg Olle R, och en hel del andra jag inte väntat mig se på en fest. Men det är klart, 120 personer...då känner man ju "någon".
Bluebird briggen av Hill, eller är det möjligen Hull, det kanske är en ketch. Nä, det är det inte. Men vem bryr sig i princip en kväll som denna. "Jag glömde texten men jag är bland vänner så vad gör väl det?" sjöng Helen med bortglömd efternamnsbokstav.
Helen, vars efternamnsbokstav som sagt tyvärr suddats ut av hennes bländande skönhet, i underbara sånger som berör.
Innan festen konsultation med Karin Ö runt blomsterinköp samt utförandet av blomsterutdelningen. "Ganska bra" sa' hon.
Små varma kommentarer från körsångarvänner. Underfundiga ibland och diskreta gester att jag ska minsann förpassa mig ut i köket efter vatten till just dessa nära vänner. "Du kan vara med" säger mannen som var kär i sitt ego till grekisk bussresenärskamrat när hon påpekat att vi inte "ska stå där och hångla".
Margaretha F har sin röst kvar. Så det så. Det VET jag. Träffade henne runt åttiotalet, och jag minns känslan av den.
Tangodansare, improviserad dans, mästerligt utförd. Salsa - också här improviserad dans. Det syns, på dans på dans. Och på leendet hos den kvinliga delen av paret; måhända kvinnorna i publiken ser improvisationen (bäst) på den manliga delen av paret - hur ska jag kunna veta det...
Tapto på trumma. Med pinnrörelser och allt.
Några barn, ett barn som var just Conny Ts ego i Trollflöjtsparafrasen.
Berörda människor, i en realiserad dröm. Ser fram emot nästa dröm Hans-Åke.
Upplevelsetrettondagsaftonfest.
Vilken grej. Fiiiiiina grejjjjjer, som en kollega, kund och kompis i Helsinborg säger.
Conny T som kär i sig själv "finns mitt ego kvar" liksom att bli kär i. Allt till Trollflöjtens musik, och nästan dödad av draken.
Draken bestod av i längdordning ställda korister. Huvudet på draken var Juha T. Vidare Conny T i små stycken betitlade "fetichisten" och "transvestiten" översatta från möjligen spanska, mina hjärnanteckningar är något suddiga, enbart för att de är suddiga. Inget annat. Och bland annat för att de var just...översatta.
Helene Rs expose över tre kvinnor i franska operor...alltså...jag menar...funnes det ord skulle jag skriva dem, men det finns det så klart inte - då skulle inte musiken skrivits. Vilket för övrigt gällde alla framföranden som kom slag i slag. Allt utspelat i en realisering av Hans-Åkes dröm. "Jag sover dåligt, men visst drömmer jag bra?".
Jag håller med.
Ett utdrag ur Lars-Erik Larssons Förklädd Gud.
Pärlfiskarna med annorlunda koreografi; Conny T och Daniel R, onödigt vackert pianospel, premiär för Linköpings Näsflöjstorkester, uruppförande av ett pianostycke samt ett sångstycke för bariton med pianoackompanjemang, Figaros Bröllop utfört förnämligt av operagruppen vars namn är just Figaro. Återsåg Olle R, och en hel del andra jag inte väntat mig se på en fest. Men det är klart, 120 personer...då känner man ju "någon".
Bluebird briggen av Hill, eller är det möjligen Hull, det kanske är en ketch. Nä, det är det inte. Men vem bryr sig i princip en kväll som denna. "Jag glömde texten men jag är bland vänner så vad gör väl det?" sjöng Helen med bortglömd efternamnsbokstav.
Helen, vars efternamnsbokstav som sagt tyvärr suddats ut av hennes bländande skönhet, i underbara sånger som berör.
Innan festen konsultation med Karin Ö runt blomsterinköp samt utförandet av blomsterutdelningen. "Ganska bra" sa' hon.
Små varma kommentarer från körsångarvänner. Underfundiga ibland och diskreta gester att jag ska minsann förpassa mig ut i köket efter vatten till just dessa nära vänner. "Du kan vara med" säger mannen som var kär i sitt ego till grekisk bussresenärskamrat när hon påpekat att vi inte "ska stå där och hångla".
Margaretha F har sin röst kvar. Så det så. Det VET jag. Träffade henne runt åttiotalet, och jag minns känslan av den.
Tangodansare, improviserad dans, mästerligt utförd. Salsa - också här improviserad dans. Det syns, på dans på dans. Och på leendet hos den kvinliga delen av paret; måhända kvinnorna i publiken ser improvisationen (bäst) på den manliga delen av paret - hur ska jag kunna veta det...
Tapto på trumma. Med pinnrörelser och allt.
Några barn, ett barn som var just Conny Ts ego i Trollflöjtsparafrasen.
Berörda människor, i en realiserad dröm. Ser fram emot nästa dröm Hans-Åke.
Upplevelsetrettondagsaftonfest.
2007-01-04
Det byts på jobbet. E-posthanteringen. Fy tusan. Man baxnar, tar sig för pannan och våndas. Varför ska vissa enkla saker vara så hilma, eller rättare sagt göras så himla svåra.
Och visst. Det finns säkert fördelar med viss funktionalitet. Men så låt mig upptäcka dem då! Via en demonstration av fördelen med gadgeten nummer fyra, och inte som nu genom att överlistiga 30-minusare "säljer in" gränssnitt jag inte vill ha. Till och med som faktiskt VET att jag inte vill ha.
Dessutom blir man mörkrädd när man ser underskrifter i stil med "supportavdelningen". Och allt de hitintills gjort är att komma med så divergerande
information att man inte vet åt vilket håll man ska springa. Det kallar jag inte support. Men men, det har prefixet internt...och det tror man att det går att sköta med hand modell vänster.
Vore det en orientering för folk med dåligt lokalsinne - till den gruppen hör jag - skulle jag liksom fatta. På ett sätt. Alltså, det känns som om man har en TV-kamera någostans riktad emot sig, och Lennart Swahn kommer straxt ut ropandes "Nu du! Lurade vi dig allt. Ha Ha Ha Ha. Tryckte du på DEN knappen!".
Sedan får man blommor.
Och visst. Det finns säkert fördelar med viss funktionalitet. Men så låt mig upptäcka dem då! Via en demonstration av fördelen med gadgeten nummer fyra, och inte som nu genom att överlistiga 30-minusare "säljer in" gränssnitt jag inte vill ha. Till och med som faktiskt VET att jag inte vill ha.
Dessutom blir man mörkrädd när man ser underskrifter i stil med "supportavdelningen". Och allt de hitintills gjort är att komma med så divergerande
information att man inte vet åt vilket håll man ska springa. Det kallar jag inte support. Men men, det har prefixet internt...och det tror man att det går att sköta med hand modell vänster.
Vore det en orientering för folk med dåligt lokalsinne - till den gruppen hör jag - skulle jag liksom fatta. På ett sätt. Alltså, det känns som om man har en TV-kamera någostans riktad emot sig, och Lennart Swahn kommer straxt ut ropandes "Nu du! Lurade vi dig allt. Ha Ha Ha Ha. Tryckte du på DEN knappen!".
Sedan får man blommor.
2007-01-01
Normandiska hål. Svarta hål. Alkohol.
Ett ekonomiskt fönster. Ett fönster mot TV-världen. Medelsnittsbrasilianaren tänker jag på, plötsligt. Det är en gammal gammal sketch med Sven Melander och hans kompanjon. Vad HAN nu heter...i alla fall. Medelsnittsbrasilianaren. Vi skrattar än åt det tror jag. Jag och Hedda när, och om vi ses och har tid att prata om just DET.
Normandiskt hål. På Cocottes blogg - eller le blogg de la Cocotte - finns en liten beskrivning. Fin blogg. En frankofilisk blogg. DEN ska jag läsa.
Ett ekonomiskt fönster. Ett fönster mot TV-världen. Medelsnittsbrasilianaren tänker jag på, plötsligt. Det är en gammal gammal sketch med Sven Melander och hans kompanjon. Vad HAN nu heter...i alla fall. Medelsnittsbrasilianaren. Vi skrattar än åt det tror jag. Jag och Hedda när, och om vi ses och har tid att prata om just DET.
Normandiskt hål. På Cocottes blogg - eller le blogg de la Cocotte - finns en liten beskrivning. Fin blogg. En frankofilisk blogg. DEN ska jag läsa.
2006-12-30
Men Anna. Sjödin. Lägg ner. Vi vill inte höra eller se mer nu. Du är säkert bra, eller var säkert bra en gång. Du kan bli det igen. Men lägg ner nu.
Uttalanden som "Att som socialdemokrat välja att ställa sig på juristernas sida är skrämmande" är löjeväckande, icke genomtänkt samt en smäll på käften åt alla socialdemokrater.
Vars skara jag inte tillhör, inom parentes. Men ändå.
Lägg ner. Leta efter en annan väg, Bodström säger ju till och med och jag hoppas han är korrekt citerad. Hon går sin väg. Menar han att hon GÅR sin väg, eller går SIN väg.
Byt kanske till och med karta, och kompass. Så kommer du rätt. S - står för Söder, inte Socialdemokrat, SV - står för SydVäst, inte SocialVemodkrat. SO - står för SydOst, inte SocialOmogenkrat.
N står för lägg Ner.
Uttalanden som "Att som socialdemokrat välja att ställa sig på juristernas sida är skrämmande" är löjeväckande, icke genomtänkt samt en smäll på käften åt alla socialdemokrater.
Vars skara jag inte tillhör, inom parentes. Men ändå.
Lägg ner. Leta efter en annan väg, Bodström säger ju till och med och jag hoppas han är korrekt citerad. Hon går sin väg. Menar han att hon GÅR sin väg, eller går SIN väg.
Byt kanske till och med karta, och kompass. Så kommer du rätt. S - står för Söder, inte Socialdemokrat, SV - står för SydVäst, inte SocialVemodkrat. SO - står för SydOst, inte SocialOmogenkrat.
N står för lägg Ner.
2006-12-25
James Brown är död. Lunginflammation. Vem det är? I feeeeeeel goooood. Dödödödödödödöt. YOu know that I would dödödödödödödöddt.
Sonen spelar de två tonerna på fagott då och då. Han sjunger själv. Det kommer att stå en massa i tidningen om honom...så vem är jag att skriva om James Brown.
Sätter faktiskt på den där låten, Tower of Powers, I'm diggin' on James Brown. Vaffö inte. Har inte gillat den riktigt förut. Men men...ibland gillar man sådant man inte gillat förut. Plötligt liksom bara.
Sonen spelar de två tonerna på fagott då och då. Han sjunger själv. Det kommer att stå en massa i tidningen om honom...så vem är jag att skriva om James Brown.
Sätter faktiskt på den där låten, Tower of Powers, I'm diggin' on James Brown. Vaffö inte. Har inte gillat den riktigt förut. Men men...ibland gillar man sådant man inte gillat förut. Plötligt liksom bara.
2006-12-24
2006-12-23
Ingenting gör mig så irriterad som att få SMS från företag. Jag vet inte varför...jo...det vet jag. SMS är till för Vänner och ibland Bekanta.
Därför...ett kundservice-mail. Till Statoil.
===
Fick just ett SMS från er. Underligt tänkte jag. Brukar inte kryssa i rutor där företag tillåts sända mig SMS. Knappt pappersreklam och absolut inte mail-reklam. Allt har ju dock ett undantag.
Så jag vill gärna se det avtal där jag givit er tillåtelse att sända SMS till mig. Antingen genom en hänvisning till er hemsida, eller få avtalet hemskickat.
Ser fram emot att höra av er.
Hälsningar
Olof L Drömsjö
PS Hittade kortnumret under min profil, så detta är min koppling till statoil.
...infogade mina kontaktuppgifter här. Men det gör jag inte på nätöt.
Därför...ett kundservice-mail. Till Statoil.
===
Fick just ett SMS från er. Underligt tänkte jag. Brukar inte kryssa i rutor där företag tillåts sända mig SMS. Knappt pappersreklam och absolut inte mail-reklam. Allt har ju dock ett undantag.
Så jag vill gärna se det avtal där jag givit er tillåtelse att sända SMS till mig. Antingen genom en hänvisning till er hemsida, eller få avtalet hemskickat.
Ser fram emot att höra av er.
Hälsningar
Olof L Drömsjö
PS Hittade kortnumret under min profil, så detta är min koppling till statoil.
...infogade mina kontaktuppgifter här. Men det gör jag inte på nätöt.
2006-12-21
"Vi behöver inte köpa en DVD till mig pappa".
??
??
"Jag har vunnit en".
http://www.kanal5.se/templates/page.aspx?id=2208
??
??
"Jag har vunnit en".
http://www.kanal5.se/templates/page.aspx?id=2208
2006-12-19
Jenny Andersson och Lars Ljung slår sina huvuden ihop och på spiken på dagens ordet fritt.
Lägger in min råtext...så den sparas någonstans. Få se om det resulterar i en insändare. Tiden får utvisa. Ideerna blev för många...så jag trycker inte på Save as Draft utan på Publish. Tankar är till för att publiseras.
Nyttan med rymden är för mig självklar. Rymden står för våra drömmar, de båda rymmer så mycket.
Det sägs att ingen som varit "där ute" kommer tillbaka med samma inställning till livet, kärleken och döden de hade innan de for.
Det blir möjligen lite dyrt att sända delar av Linköpings kommunpolitiker till rymden. Kommunpolitikerna måste dock satsa inom alla fem områden; Kommunikaton, Kultur, Knutpunkt, Kunskap och Känsla.
Planering av järnvägar är förhållandevis lätt, det är ju lätt att mäta hur många tåg som stannar, hur mycket folk som går av etc. Det är dock en grannlaga uppgift att planera för kultur, det går ju inte att mäta, sägs det.
Går det att mäta glittret som finns i vissa personer ögon? Min dröm var att bli lokförare, på den tiden hade det kommit ett stort lok till Rättviks station, eller järnvägen som vi sade. Jag och en jämårig kamrat vallfärdade till stationen. Vi skulle se det, dubbeldäckaren. Minns känslan av att stå där och se det stora loket dundra förbi. Det var långt före X2000, det var långt före mobiltelefonernas tid. Men jag minns känslan.
Jag blev inte lokförare. Men jag har kvar känslan.
Kan vi mäta hur stolt en person är som gjort något bra? Går det att värdera en människas liv.
Det är hög tid att kulturen får sin plats på den kommunala agendan, angelägenhetsgraden är hög. Långt högre än att bestämma om spåren om 10 år ska gå i markplan eller inte.
Kunskaper, en av de fem K-na, finns redan i förädlad form och på grundnivå på vårt fina jämförelsevis unga universitet. Kulturinslaget har ökat (sedan slutet på sjuttiotalet) inom ramen för universitets verksamhet, vilket är extra glädjande.
Novemberljus är ett steg i rätt riktning. Förutom det behövs en rejäl satsning på främst barnkultur; teater, konst samt den kommunala musikskolan.
Det är, som bekant, där det börjar.
Lars O Sjöström
Lägger in min råtext...så den sparas någonstans. Få se om det resulterar i en insändare. Tiden får utvisa. Ideerna blev för många...så jag trycker inte på Save as Draft utan på Publish. Tankar är till för att publiseras.
Nyttan med rymden är för mig självklar. Rymden står för våra drömmar, de båda rymmer så mycket.
Det sägs att ingen som varit "där ute" kommer tillbaka med samma inställning till livet, kärleken och döden de hade innan de for.
Det blir möjligen lite dyrt att sända delar av Linköpings kommunpolitiker till rymden. Kommunpolitikerna måste dock satsa inom alla fem områden; Kommunikaton, Kultur, Knutpunkt, Kunskap och Känsla.
Planering av järnvägar är förhållandevis lätt, det är ju lätt att mäta hur många tåg som stannar, hur mycket folk som går av etc. Det är dock en grannlaga uppgift att planera för kultur, det går ju inte att mäta, sägs det.
Går det att mäta glittret som finns i vissa personer ögon? Min dröm var att bli lokförare, på den tiden hade det kommit ett stort lok till Rättviks station, eller järnvägen som vi sade. Jag och en jämårig kamrat vallfärdade till stationen. Vi skulle se det, dubbeldäckaren. Minns känslan av att stå där och se det stora loket dundra förbi. Det var långt före X2000, det var långt före mobiltelefonernas tid. Men jag minns känslan.
Jag blev inte lokförare. Men jag har kvar känslan.
Kan vi mäta hur stolt en person är som gjort något bra? Går det att värdera en människas liv.
Det är hög tid att kulturen får sin plats på den kommunala agendan, angelägenhetsgraden är hög. Långt högre än att bestämma om spåren om 10 år ska gå i markplan eller inte.
Kunskaper, en av de fem K-na, finns redan i förädlad form och på grundnivå på vårt fina jämförelsevis unga universitet. Kulturinslaget har ökat (sedan slutet på sjuttiotalet) inom ramen för universitets verksamhet, vilket är extra glädjande.
Novemberljus är ett steg i rätt riktning. Förutom det behövs en rejäl satsning på främst barnkultur; teater, konst samt den kommunala musikskolan.
Det är, som bekant, där det börjar.
Lars O Sjöström
2006-12-18
Sonen, 16 är kär. I en violinist. Det är inte utan att jag ler lite igenkännande. Minns känslan. Vad hon hette i mitt fal minns jag faktiskt inte. Men jag minns hennes hårlängd.
Den var lång, och mellanblont. En känslig period börjar, den tid då man börjar sin vandring från - i alla fall ett slags från - kille mot man, som pojke mot man men framförallt allt när man tar första steget till att bli en hel människa och riktigt går upp i en annan människa.
I alla fall på avstånd. Det är rätt långt från fagottledet till violinstämman. I alla fall fysiskt.
Sonen meddelade raskt att han ville ha ett batteri i morse. "Ska lyssna på musik". Hmmm, svarade jag över vällingfatet (nu stundar snart dagens första espresso). "Jag ska lyssna på 'when you say nothing at all'" meddelade han.
Jag log, inombords såväl som utombords. Svarade raskt "jag förstår det" och sedan tillade jag lite försiktigt..."men ibland ska man säga något".
Det tog ett tag innan den trillade. Poletten. Ner i hjärnans vindlingar, men det kom ett svar.
"Jag förstår vad du menar pappa, det där med att ibland ska man säga något".
Vad vi inte kan tala om måste vi passera över i tystnad, eller hur var det nu igen Ludwig uttryckte det...det må va hur som helst med det. Att sitta tyst, efter en kort inledning i samvaron mellan kvinna och man (eller andra konstellationer) är bland det vackraste som finns.
Säger jag som snackar så förbaskat. Över till arbetet. Funderar på att åka och simma. Det vore bra för min lekamen.
Den var lång, och mellanblont. En känslig period börjar, den tid då man börjar sin vandring från - i alla fall ett slags från - kille mot man, som pojke mot man men framförallt allt när man tar första steget till att bli en hel människa och riktigt går upp i en annan människa.
I alla fall på avstånd. Det är rätt långt från fagottledet till violinstämman. I alla fall fysiskt.
Sonen meddelade raskt att han ville ha ett batteri i morse. "Ska lyssna på musik". Hmmm, svarade jag över vällingfatet (nu stundar snart dagens första espresso). "Jag ska lyssna på 'when you say nothing at all'" meddelade han.
Jag log, inombords såväl som utombords. Svarade raskt "jag förstår det" och sedan tillade jag lite försiktigt..."men ibland ska man säga något".
Det tog ett tag innan den trillade. Poletten. Ner i hjärnans vindlingar, men det kom ett svar.
"Jag förstår vad du menar pappa, det där med att ibland ska man säga något".
Vad vi inte kan tala om måste vi passera över i tystnad, eller hur var det nu igen Ludwig uttryckte det...det må va hur som helst med det. Att sitta tyst, efter en kort inledning i samvaron mellan kvinna och man (eller andra konstellationer) är bland det vackraste som finns.
Säger jag som snackar så förbaskat. Över till arbetet. Funderar på att åka och simma. Det vore bra för min lekamen.
2006-12-17
Sonen har koll. Pysslade med brädbandet i morse.
Suck. Gjorde basala fel som inte jag ska göra. Trots att jag var mätt. Alltså i princip nyäten. Skulle starta om brädbandet, för bräderna kom inte så fort tyckte jag från brädbandsbolaget. Som levererar brädor.
"Det är felkopplat"..."Där uppe" säger sonen efter uppvaknandet, och efter att jag suttit i köket och kikat på adresser jag inte förstår, felutskrifter som är rena grekiskan för mig insåg jag att han borde väckts tidigare.
Det gör man inte med en tonåring.
Vill förstå grekiska förresten, nu är det ... rena ...nå...grekiskan. Det är en annan historia.
Suck. Gjorde basala fel som inte jag ska göra. Trots att jag var mätt. Alltså i princip nyäten. Skulle starta om brädbandet, för bräderna kom inte så fort tyckte jag från brädbandsbolaget. Som levererar brädor.
"Det är felkopplat"..."Där uppe" säger sonen efter uppvaknandet, och efter att jag suttit i köket och kikat på adresser jag inte förstår, felutskrifter som är rena grekiskan för mig insåg jag att han borde väckts tidigare.
Det gör man inte med en tonåring.
Vill förstå grekiska förresten, nu är det ... rena ...nå...grekiskan. Det är en annan historia.
Nu landade jag. Efter "Der Messias". Henriikka Gröndahl. Kan till och med stava till hennes namn utan att titta...om man säger så.
Vilken röst. Rysningar genom hela kroppen, överskott av vatten som kinesiska medicinare säger. Möjligen, har inte bekräftat det från just en som kan kinesisk medicin.
Vilken röst.
Basen, Lars...hette han...också...Arvidson, med ett 'S' likt Alf. Men då Henrikson. Med , ja just det. S. Basbariton står det om man söker på Nätöt.
Ranada. Helene, linköpingsprofil. Alt, eller snarare Sopran II som det stod uppi noterna. Tenoren var mycket vass, Klas Hedlund. Comfort Ye, fast det hette den ju nu då inte eftersom det var Der Messias. Inte engelska.
Sjöng själv på engelska under sats 3, tror jag det var. Pinsamt, ryggmärgsinslag. Från Messias under Der Messias. Jag var inte ensam.
Inte alls ensam, sjuttiotalet sångare. Massor med folk - jag kan icke räkna dem alla - i orkestern. Och i publiken.
Ensam är man inte allena.
Sonen var och kikade på repetitonen. Kul. Han tog sig till mig i kören, satt med ett tag. Kikade (nu sätter lärarna ett rött ord i marginalen uppr står det...) lite på notera.
Han var med på dem.
Vilken röst. Rysningar genom hela kroppen, överskott av vatten som kinesiska medicinare säger. Möjligen, har inte bekräftat det från just en som kan kinesisk medicin.
Vilken röst.
Basen, Lars...hette han...också...Arvidson, med ett 'S' likt Alf. Men då Henrikson. Med , ja just det. S. Basbariton står det om man söker på Nätöt.
Ranada. Helene, linköpingsprofil. Alt, eller snarare Sopran II som det stod uppi noterna. Tenoren var mycket vass, Klas Hedlund. Comfort Ye, fast det hette den ju nu då inte eftersom det var Der Messias. Inte engelska.
Sjöng själv på engelska under sats 3, tror jag det var. Pinsamt, ryggmärgsinslag. Från Messias under Der Messias. Jag var inte ensam.
Inte alls ensam, sjuttiotalet sångare. Massor med folk - jag kan icke räkna dem alla - i orkestern. Och i publiken.
Ensam är man inte allena.
Sonen var och kikade på repetitonen. Kul. Han tog sig till mig i kören, satt med ett tag. Kikade (nu sätter lärarna ett rött ord i marginalen uppr står det...) lite på notera.
Han var med på dem.
2006-12-15
2006-12-13
I want you for christmas. Sjunger Jill Johnson.
Sonen gillar Jill. Det är lätt, om man är 16 år och man är man i vardande.
Jag gillar Jill jag med. Särskilt den sången. Rader som...
In your eyes there is a million stars
one for every beat in my heart.
You are the one that can light up my heart
it does not matter where you are.
De' ni. För en till sjuttiotalet regrederad femtioåring, och en man i vardande.
Sonen gillar Jill. Det är lätt, om man är 16 år och man är man i vardande.
Jag gillar Jill jag med. Särskilt den sången. Rader som...
In your eyes there is a million stars
one for every beat in my heart.
You are the one that can light up my heart
it does not matter where you are.
De' ni. För en till sjuttiotalet regrederad femtioåring, och en man i vardande.
2006-12-12
Klockan var 19:00. Bil lånas, vår bil klarar inte längre av en BILLY-bokhylla på längden. Lite får man lida för att åka el-bil. Elos Bilos.
Säng ska köpas, säng modell äldre ska kastas...tråkigt att kasta grejjor. Men men. Det är som det är.
Nu ska jag lyssna på dagens ukelele-kalender-låt. Kom jag just på.
Vi hann. Både slänga och köpa. Till och med fika. Lite.
Sonen och jag.
Säng ska köpas, säng modell äldre ska kastas...tråkigt att kasta grejjor. Men men. Det är som det är.
Nu ska jag lyssna på dagens ukelele-kalender-låt. Kom jag just på.
Vi hann. Både slänga och köpa. Till och med fika. Lite.
Sonen och jag.
2006-12-11
Dubergska Gården
"Vandringsutställning"
Jokkmokk, Mallorca, Motala
Lennart Holmbom, Ninni Wallin, Helge Håkansson, Bernt Carlsson
olja - akryl - gechleé
"Vandringsutställning"
Jokkmokk, Mallorca, Motala
Lennart Holmbom, Ninni Wallin, Helge Håkansson, Bernt Carlsson
olja - akryl - gechleé
Lö-sö 16/12 - 17/12 kl 11.00 - 17.00
Prat och tranbärsglögg 13.00
Förhandsvisning fr 15/12 kl 16.00 - 19.00
Välkomna!
Dubergska Gården, Bispmotalagatan 34, Motala
2006-12-09
Det tog 7-9 gånger. Sedan satt den. h-durskalan. Alla toner har ett kors på sig liksom. Huga huga.
Men den satt, efter 7-9 gånger, och då ljuger jag lite, inser när jag plitar detta att jag inte spelat den i nerförsbacke.
Förresten, jag inser att jag alltid alltid övat durskalor. Det ligger väl i min natur. Så är det nog. Vet att det finns annat än moll, det finns diastolisk...nääää...det finns inte. Lyrisk och fylgisk har jag för mig några heter.
Det är mycket med musikaliska teorier.
Men nu kan jag, hjälpligt med hjärnan närvarande, h-durskalan i uppförsbacke, så nästa övning provar jag den i nerförsbacke. Det blir slalom. Det blir det.
Men inget störtlopp.
Men den satt, efter 7-9 gånger, och då ljuger jag lite, inser när jag plitar detta att jag inte spelat den i nerförsbacke.
Förresten, jag inser att jag alltid alltid övat durskalor. Det ligger väl i min natur. Så är det nog. Vet att det finns annat än moll, det finns diastolisk...nääää...det finns inte. Lyrisk och fylgisk har jag för mig några heter.
Det är mycket med musikaliska teorier.
Men nu kan jag, hjälpligt med hjärnan närvarande, h-durskalan i uppförsbacke, så nästa övning provar jag den i nerförsbacke. Det blir slalom. Det blir det.
Men inget störtlopp.
2006-12-06
Det är första advent
Mycket vatten har runnit under broarna sedan jag såg min vän.
De penslar med känslor vi doppar vid våra själars stränder blir till ringar på vattnet.
”Vi fikar!” utbrast vännen glatt…det var ju så längesedan sist vi talade om livet, döden och kärleken. Min vän hade läst att akvarellutställningen var i sta’n. Vi går dit! Och pratar över en kaffe, espresso eller au lait.
STÄNGT
Stod det på skylten, vid länsmuseet. I Linköping, femte stad i Sverige i fjärde storstadsregionen.
Det är första advent.
Mycket vatten har runnit under broarna sedan jag såg min vän.
De penslar med känslor vi doppar vid våra själars stränder blir till ringar på vattnet.
”Vi fikar!” utbrast vännen glatt…det var ju så längesedan sist vi talade om livet, döden och kärleken. Min vän hade läst att akvarellutställningen var i sta’n. Vi går dit! Och pratar över en kaffe, espresso eller au lait.
STÄNGT
Stod det på skylten, vid länsmuseet. I Linköping, femte stad i Sverige i fjärde storstadsregionen.
Det är första advent.
2006-12-05
En del vinner, en del vinner inte. Dottern vinner...och argumenterar för det. Det vanns en DVD nyss, den snälla pappan betalar lydigt kontantkortet.
Eller rättare sagt fyller på kontantkortet, nu senaste tiden alldeles för ofta.
Nu vanns det en DVD, undrar om det gått plus minus noll.
Det har gått plus, och det ska man blåsa på. Inte koncentrera sig på de stora feta minustecken som finns. Blås på de små plussen. Som man blåser när en eld ska vakna.
Bärbar DVD, från LG. Det heter duga det. Sonen kommer att bli tokig.
Och dottern har tur som en tok, som min mamma sade, och säger.
Eller rättare sagt fyller på kontantkortet, nu senaste tiden alldeles för ofta.
Nu vanns det en DVD, undrar om det gått plus minus noll.
Det har gått plus, och det ska man blåsa på. Inte koncentrera sig på de stora feta minustecken som finns. Blås på de små plussen. Som man blåser när en eld ska vakna.
Bärbar DVD, från LG. Det heter duga det. Sonen kommer att bli tokig.
Och dottern har tur som en tok, som min mamma sade, och säger.
2006-12-03
2006-12-02
De säger, till synes inget, Gösta och Lennart men de är goda vänner. De träffas lite då och då. Den ene är rödhårig, den andre lite gråhårig och silverglansen syns på vissa av hårstråna. Ovanligt lysande hår.
Gösta är mest inne, Lennart är mest ute. Det blir inte så mycket innevarande för Lennarts del.
Inte för närvarande.
Gösta och Lennart är högst närvarande.
När de möts hälsar de så klart alltid på varandra Gösta och Lennart. Ibland när Gösta äter ger Lennart en vink om att jag är bakom dig, men ät du, jag väntar. Äta bör man annars dör man som bekant, det finns annat som gör att man dör, det ska gudarna veta och är säkerligen medvetna om det också.
Lennart går ut igen.
Idag när Lennart kom på besök var det dags att han fick komma in.
Regnet skvalpade utanför och jag fick torka håret på Lennart. Det var nästan så jag hasplade ur mig det som sambon säger när Gösta kommer in efter en lång tids utevarande:
"ska du vara en innevarande kisse nu?".
Lät dörrarna stå öppna och vida idag, våningen där nere behövde en genomströmning av förändringens vind, en pust av det nya, kanske och lite lekfulla, vad är det meteorologerna säger, växlande vindar.
Lennart och Gösta dansade sin samvaros dans. Började tänka på de som nu i jultid, inte har så mycket till samvaro. En ensamtillvaro i en omgivning fokuserandes på varor och inte varat. Regnet undanröjer lite av den varan får vi hoppas. Nya Vinden sveper in och trots att en av mina vänner säger att jag har "överskott på vatten" så kändes det yttre regnandet skönt.
Det varade inte länge heller. Det får förresten vara så länge det vill, regnet.
Lennart gick efter sin måltid, prata lite me' han.
För närvarande är Gösta en innevarande katt, tror jag, man vet ju aldrig när det gäller katter.
Gösta är mest inne, Lennart är mest ute. Det blir inte så mycket innevarande för Lennarts del.
Inte för närvarande.
Gösta och Lennart är högst närvarande.
När de möts hälsar de så klart alltid på varandra Gösta och Lennart. Ibland när Gösta äter ger Lennart en vink om att jag är bakom dig, men ät du, jag väntar. Äta bör man annars dör man som bekant, det finns annat som gör att man dör, det ska gudarna veta och är säkerligen medvetna om det också.
Lennart går ut igen.
Idag när Lennart kom på besök var det dags att han fick komma in.
Regnet skvalpade utanför och jag fick torka håret på Lennart. Det var nästan så jag hasplade ur mig det som sambon säger när Gösta kommer in efter en lång tids utevarande:
"ska du vara en innevarande kisse nu?".
Lät dörrarna stå öppna och vida idag, våningen där nere behövde en genomströmning av förändringens vind, en pust av det nya, kanske och lite lekfulla, vad är det meteorologerna säger, växlande vindar.
Lennart och Gösta dansade sin samvaros dans. Började tänka på de som nu i jultid, inte har så mycket till samvaro. En ensamtillvaro i en omgivning fokuserandes på varor och inte varat. Regnet undanröjer lite av den varan får vi hoppas. Nya Vinden sveper in och trots att en av mina vänner säger att jag har "överskott på vatten" så kändes det yttre regnandet skönt.
Det varade inte länge heller. Det får förresten vara så länge det vill, regnet.
Lennart gick efter sin måltid, prata lite me' han.
För närvarande är Gösta en innevarande katt, tror jag, man vet ju aldrig när det gäller katter.
Ukelelekommissionen har en julkalender. Den kan man lyssna på, en lucka om dagen.
Småmysig att ha på lite då och då.
Småmysig att ha på lite då och då.
2006-11-30
2006-11-28
Humanisterna verkar vara på frammarch, alltså förbundet där Christer Sturmark är ordförande. Man kan undra varför.
När man undrar måste man undersöka fakta, en sökning på nätet på Camilla Grepe (flitig debattör i Corren) ger det inte så förvånande resultatet att Fru eller möjligen Fröken Grepe är medlem i den...församlingen.
Tonen och ordvalen är drastiska, eller bombastiska. Jag vet inte varför det upprör så mycket. Att en allmän skola samlas i en kyrka. De kan ju samlas i Cloetta Center - det kanske är bättre?
Serier är närande
Serien Himlens Änglar är en fröjd att läsa. Härommånaden var det tre rutor. Ett gäng änglar står och kikar med sina glorior på huvudet. På andra bilden åker Gud förbi på ett moln och en ängel lyfter inte på sin gloria för att hälsa på Gud.
På sista bilden står det "Han är ateist" i pratbubblan.
En annan helradsstrip (heter det så månne?) visar gud någon, Gabriel kanske vad vet jag, sin skiss med orden "Vad tycker du om min design?".
Intelligent, svarar Gabriel.
Jag önskar att debattklimatet skulle finna sin grund i yin och yang, att leva i förståelsen för att människor har olika trosåskådningar, åsikter, bilar, cyklar, tankar, idéer, lungor, hjärta och hjärnor. Fantasin ligger till grund för mycket här i världen, vetenskap såväl som tro.
Innan elen kom till byn så skulle ingen tro på att man i framtiden får en kontakt på väggen, knäpper på den och det blir ljust i rummet. "Du menar, ingen vätska liksom som brinner, näääää. det tror jag inte på". "Men jo", säger vetenskapsmannen, "jag tror det går att ordna, hmmm". Sedan tänker han ut elen och hur den ska fungera, med sin fantasi.
Kanske tänkte han på troll också. Det går troll i elpriset nu tycker jag. Men det är en annan sak.
Grepe är trött på att ägna sig åt avprogrammering, vilket ord förresten - kan man inte ägna sig åt att laga mat i stället - jag läser hennes alster med nöje. De vässar tankarna.
Jag tror det, det märks liksom.
Kommer att tänka på den underbara tanten, genetikern, som fick nobelpriset 1983. Hon fick det för insatser tidigare under sin forskning, säg 20-30 år tidigare.
Under en intervju frågade en journalist vad hon tänkte när hon gick där bland majsodlingarna och upptäckte de hoppande generna. Jag menar, läs de två orden igen. Hoppande gener, gumman är knäpp, hon har inte alla mackor i lunchboxen. Det är klart som korvspad.
Intervjuaren var intresserad av vad hon tyckte om de som ansåg att hon hade fel, eller i alla fall var ute och cyklade, men bara lite. "Jag tänker inte på dem så mycket", svarade hon, "tids nog inser de att jag har rätt".
När man undrar måste man undersöka fakta, en sökning på nätet på Camilla Grepe (flitig debattör i Corren) ger det inte så förvånande resultatet att Fru eller möjligen Fröken Grepe är medlem i den...församlingen.
Tonen och ordvalen är drastiska, eller bombastiska. Jag vet inte varför det upprör så mycket. Att en allmän skola samlas i en kyrka. De kan ju samlas i Cloetta Center - det kanske är bättre?
Serier är närande
Serien Himlens Änglar är en fröjd att läsa. Härommånaden var det tre rutor. Ett gäng änglar står och kikar med sina glorior på huvudet. På andra bilden åker Gud förbi på ett moln och en ängel lyfter inte på sin gloria för att hälsa på Gud.
På sista bilden står det "Han är ateist" i pratbubblan.
En annan helradsstrip (heter det så månne?) visar gud någon, Gabriel kanske vad vet jag, sin skiss med orden "Vad tycker du om min design?".
Intelligent, svarar Gabriel.
Jag önskar att debattklimatet skulle finna sin grund i yin och yang, att leva i förståelsen för att människor har olika trosåskådningar, åsikter, bilar, cyklar, tankar, idéer, lungor, hjärta och hjärnor. Fantasin ligger till grund för mycket här i världen, vetenskap såväl som tro.
Innan elen kom till byn så skulle ingen tro på att man i framtiden får en kontakt på väggen, knäpper på den och det blir ljust i rummet. "Du menar, ingen vätska liksom som brinner, näääää. det tror jag inte på". "Men jo", säger vetenskapsmannen, "jag tror det går att ordna, hmmm". Sedan tänker han ut elen och hur den ska fungera, med sin fantasi.
Kanske tänkte han på troll också. Det går troll i elpriset nu tycker jag. Men det är en annan sak.
Grepe är trött på att ägna sig åt avprogrammering, vilket ord förresten - kan man inte ägna sig åt att laga mat i stället - jag läser hennes alster med nöje. De vässar tankarna.
Jag tror det, det märks liksom.
Kommer att tänka på den underbara tanten, genetikern, som fick nobelpriset 1983. Hon fick det för insatser tidigare under sin forskning, säg 20-30 år tidigare.
Under en intervju frågade en journalist vad hon tänkte när hon gick där bland majsodlingarna och upptäckte de hoppande generna. Jag menar, läs de två orden igen. Hoppande gener, gumman är knäpp, hon har inte alla mackor i lunchboxen. Det är klart som korvspad.
Intervjuaren var intresserad av vad hon tyckte om de som ansåg att hon hade fel, eller i alla fall var ute och cyklade, men bara lite. "Jag tänker inte på dem så mycket", svarade hon, "tids nog inser de att jag har rätt".
2006-11-27
En god vän är på väg till New York och utställer sina tavlor. Resan var lång, 16 år sådär. Hon är ju inte framme än, det är inte så jag menar. Men roligt att hon snart kan leva på sin konst.
En annan god vän filmar en dokumentär om sin pappa. Hon kommer nog att synas med, hoppas jag innerligt. Lite osäker är jag, men jag köpte hennes sånger på iTunes. Mitt första iTunes-köp.
En annan god vän filmar en dokumentär om sin pappa. Hon kommer nog att synas med, hoppas jag innerligt. Lite osäker är jag, men jag köpte hennes sånger på iTunes. Mitt första iTunes-köp.
2006-11-26
Brahms Requiem
1988 var det, senaste gången jag sjöng Brahms. Ein deutsches Requiem. Jag var runt 30 år, vad vet man om Brahms då?
Inget, speciellt inte om man som jag inte läst tyska. Noterna är fulla med "ts"-bläckanteckningar över vissa (är det bäst att jag skriver för jag har ingen aning) z-tecken.
Imponerades dock av mig själv, för jag hade översatt vänsterspaltens tyska text. Metoden jag använde är för den invigde uppenbar, jag frågade de som kanske kunde veta vad "Weish." motsvarade i den svenska bibeln. Sedan var saken biff.
Apropå biff. Det åt jag igår. Gott. Men barnen börjar tröttna, och barnen ska man lyssna på.
Men Brahms påkallar mer uppmärksamhet nu än att få något i magen, ja, jag kallar honom Brahms. Lika roligt är det varje gång, tycker då jag och några med mig, en dirigent säger under något repetitionsarbetet. Antingen vid anekdotberättandet vid fikapausen eller under själva arbetet.
...och så ska vi sjunga något av Brahms hade jag tänkt.
Vems?
Som om Brahms endast hade med genitiv att göra.
Frukosten (hungrig) och högmässan (det är vår körs tur att sjunga med församlingen) kallar så jag slutar mina försök till en berättelse om en av våra största kompositörer.
Mitt favoritställe - oavsett inre sinnesstämning och humör - i Ein Deutsches Requiem är partiet där det undras över vem som skall trösta. ...Han "spelar" där inne nu, Brahms och jag märker att det kommer att bli fler favvoställen, dock kanske inte oberoende av sinnet och stämningen...
Jag är känslomänniska, så i noterna efter 1990 står det "TERMINAL" som marginalanteckning men centralt placerad där just jag ska skärpa mig. För att inte gråta, man ser nämligen inte noterna.
Dirgenternas ord klingar i mitt öra "sjung utantill då...". Nå.
Favoritstället, upplevelsemässigt av musiken, är just textavsnittet "jag hoppas på dig". Vackert som få ställen. Trioler och lite lugnt stöd från orkester. Men oj så vackert. Att beskriva det i ord fungerar som sagt inte.
Och förrsten, om hoffe betyder just hoppas. Det vet ju inte jag. Men men.
Man kan ju hoppas.
Inget, speciellt inte om man som jag inte läst tyska. Noterna är fulla med "ts"-bläckanteckningar över vissa (är det bäst att jag skriver för jag har ingen aning) z-tecken.
Imponerades dock av mig själv, för jag hade översatt vänsterspaltens tyska text. Metoden jag använde är för den invigde uppenbar, jag frågade de som kanske kunde veta vad "Weish." motsvarade i den svenska bibeln. Sedan var saken biff.
Apropå biff. Det åt jag igår. Gott. Men barnen börjar tröttna, och barnen ska man lyssna på.
Men Brahms påkallar mer uppmärksamhet nu än att få något i magen, ja, jag kallar honom Brahms. Lika roligt är det varje gång, tycker då jag och några med mig, en dirigent säger under något repetitionsarbetet. Antingen vid anekdotberättandet vid fikapausen eller under själva arbetet.
...och så ska vi sjunga något av Brahms hade jag tänkt.
Vems?
Som om Brahms endast hade med genitiv att göra.
Frukosten (hungrig) och högmässan (det är vår körs tur att sjunga med församlingen) kallar så jag slutar mina försök till en berättelse om en av våra största kompositörer.
Mitt favoritställe - oavsett inre sinnesstämning och humör - i Ein Deutsches Requiem är partiet där det undras över vem som skall trösta. ...Han "spelar" där inne nu, Brahms och jag märker att det kommer att bli fler favvoställen, dock kanske inte oberoende av sinnet och stämningen...
Jag är känslomänniska, så i noterna efter 1990 står det "TERMINAL" som marginalanteckning men centralt placerad där just jag ska skärpa mig. För att inte gråta, man ser nämligen inte noterna.
Dirgenternas ord klingar i mitt öra "sjung utantill då...". Nå.
Favoritstället, upplevelsemässigt av musiken, är just textavsnittet "jag hoppas på dig". Vackert som få ställen. Trioler och lite lugnt stöd från orkester. Men oj så vackert. Att beskriva det i ord fungerar som sagt inte.
Och förrsten, om hoffe betyder just hoppas. Det vet ju inte jag. Men men.
Man kan ju hoppas.
2006-11-25
Nalle Puh och synen på livet
Igår är historia.
Imorgon är en överraskning.
Idag är en gåva.
Nalle Puhs visdom är stor.
Imorgon är en överraskning.
Idag är en gåva.
Nalle Puhs visdom är stor.
Tittar igenom "Sagan om Ringen" en andra gång. Underbar film, tycker man inte om "fantasy" so OK. Men jag tycker ju det jag tycker.
Annars är allt bra, trots lite planerad visserligen, men ändå, sjukhusvistesle för sambons del. Det gick bra, det onda är borta och det var inte så ont att det var farligt. Det skulle bara bort.
Att det sedan blev en andra sväng beror på att doktorn inte gått sykurs...rekommenderade det till en kollega till henne. Munterhet uppstod i en pressad situation. Faktiskt.
Visst, handen på mitt hjärta, det har varit en liten känslomässig berg-och-dalbana. Men men. Nu är vi, familjen, på marken igen.
Man omvärderar livet liksom, som livet ter sig.
Annars är allt bra, trots lite planerad visserligen, men ändå, sjukhusvistesle för sambons del. Det gick bra, det onda är borta och det var inte så ont att det var farligt. Det skulle bara bort.
Att det sedan blev en andra sväng beror på att doktorn inte gått sykurs...rekommenderade det till en kollega till henne. Munterhet uppstod i en pressad situation. Faktiskt.
Visst, handen på mitt hjärta, det har varit en liten känslomässig berg-och-dalbana. Men men. Nu är vi, familjen, på marken igen.
Man omvärderar livet liksom, som livet ter sig.
2006-11-23
"Svårt hjälpa redan feta barn" läser jag som rubrik i Corren. Vän av ordning frågar sig om det blir enklare sedan.
Minns ett ord som Susanne Osten använde i TV för några dagar sedan. Skicklig sa' hon. Ett bortglömt ord. Om samhället i stort befolkas av skickliga människor så kanske man även tar sig an det som är "svårt".
Ingen skugga faller över någon person som omnämns i artikeln, jag tänker mer på resultatet om människor i ett samhälle ger tusan i att utföra det som är svårt.
Minns ett ord som Susanne Osten använde i TV för några dagar sedan. Skicklig sa' hon. Ett bortglömt ord. Om samhället i stort befolkas av skickliga människor så kanske man även tar sig an det som är "svårt".
Ingen skugga faller över någon person som omnämns i artikeln, jag tänker mer på resultatet om människor i ett samhälle ger tusan i att utföra det som är svårt.
2006-11-21
Dottern med kompis var på teatern i fredags. Med mamma. Enligt uppgift var de fnittriga i början när skådespelerskan låg i sängen och, såvitt jag förstår, bara pratade. Liksom. Betraktade något som hon upplevt.
Senare under föreställningen var de knäpptysta. Väldigt tysta.
Tror de inte kommer att tacka nej nästa gång det kommer en inbjudan. Trots att de var lite svala när jag frågade hur det varit.
Senare under föreställningen var de knäpptysta. Väldigt tysta.
Tror de inte kommer att tacka nej nästa gång det kommer en inbjudan. Trots att de var lite svala när jag frågade hur det varit.
2006-11-12
Julskivelyssning
Snart är det dags igen, den traditionella julskive-lyssningen.
Vi och ett annat par samlas en kväll för att lyssna på julskivor. Inte gamla, nä, det gäller att hitta nya. I USA hittade jag några nya, med Gladys Knight, Whitney Houston och Aretha Franklin. Den senare inte så bra som jag trodde.
Min favoritjulsång är nog Christmas Song (Chestnuts roasting...) och O helga natt. Faktiskt. Men inte den klassiska då, utan mycket gärna med Barbara Streisand. Och Gloria Estefans julskiva snurrar minst en gång varje jul. Den är superbra.
Och Johnny Cash har gjort en julskiva som är underbart bra.
Och förstås den gamle sångaren i Blood, Sweat and Tears, David Clayton-Thomas. Den är kanon!
Vi och ett annat par samlas en kväll för att lyssna på julskivor. Inte gamla, nä, det gäller att hitta nya. I USA hittade jag några nya, med Gladys Knight, Whitney Houston och Aretha Franklin. Den senare inte så bra som jag trodde.
Min favoritjulsång är nog Christmas Song (Chestnuts roasting...) och O helga natt. Faktiskt. Men inte den klassiska då, utan mycket gärna med Barbara Streisand. Och Gloria Estefans julskiva snurrar minst en gång varje jul. Den är superbra.
Och Johnny Cash har gjort en julskiva som är underbart bra.
Och förstås den gamle sångaren i Blood, Sweat and Tears, David Clayton-Thomas. Den är kanon!
2006-11-11
Hemma igen
Inlägget om demonstrationen nedan kom i Corren idag. Något litet modifierat. Men ändå.
Hemma igen förresten, från ett Philadelphia där det var tjugo grader varmt. Skönt. Det kanske är därför inte Foppa spelar som han borde, kompisar var på match, inte jag.
Hemma igen förresten, från ett Philadelphia där det var tjugo grader varmt. Skönt. Det kanske är därför inte Foppa spelar som han borde, kompisar var på match, inte jag.
2006-11-09
2006-11-07
I lördags avvisades tre demonstranter
I lördags hände det!
På Nygatan. I Linköping. Polisen avvisar tre demonstranter.
Jag borde vara glad över att det hände, det är jag nu inte. Jag är oroad. För demonstranterna skanderade inte. De mässade.
De mässade om djurens rätt. Och på banderollen stod det "Fram för ett pälsfritt Linköping" eller något ditåt. Det var tre unga tjejjer. Utanför en butik, som såvitt jag vet inte säljer pälsar, stod de.
Tre unga tjejer. Kanske din och min dotter om ett tag.
De starka poliserna kom, de avvisade de tre unga tjejerna. Jag pratade med tjejerna och undrade vad farbror polisen sagt. Farbror polisen hade sagt att hade man inte tillstånd så fick man minsann inte stå där och mässa om pälsar, och så.
Basta.
Det sa' Polisen till tjejerna.
Tjejerna masade sig iväg.
I andra demonstrationsfall är det tyvärr polisen som masar sig iväg.
Det är det som oroar mig.
På Nygatan. I Linköping. Polisen avvisar tre demonstranter.
Jag borde vara glad över att det hände, det är jag nu inte. Jag är oroad. För demonstranterna skanderade inte. De mässade.
De mässade om djurens rätt. Och på banderollen stod det "Fram för ett pälsfritt Linköping" eller något ditåt. Det var tre unga tjejjer. Utanför en butik, som såvitt jag vet inte säljer pälsar, stod de.
Tre unga tjejer. Kanske din och min dotter om ett tag.
De starka poliserna kom, de avvisade de tre unga tjejerna. Jag pratade med tjejerna och undrade vad farbror polisen sagt. Farbror polisen hade sagt att hade man inte tillstånd så fick man minsann inte stå där och mässa om pälsar, och så.
Basta.
Det sa' Polisen till tjejerna.
Tjejerna masade sig iväg.
I andra demonstrationsfall är det tyvärr polisen som masar sig iväg.
Det är det som oroar mig.
Ingen landning...på Newark
Underlig landning.
Det blev liksom ingen. De startade om...igen...ett varv till liksom. Som om någon ropat.
Men vi kom ner till slut.
Det kom ju Newton på. Men moder jord har praktiserat hans teori väldigt länge... Det ska vi vara glada för.
Det blev liksom ingen. De startade om...igen...ett varv till liksom. Som om någon ropat.
Men vi kom ner till slut.
Det kom ju Newton på. Men moder jord har praktiserat hans teori väldigt länge... Det ska vi vara glada för.
2006-11-03
Vad göra med sin extra timme?
Corren har haft en frågerunda - med tanke på vintertiden och den "vunna" timmen - om vad man ska göra med sin extra timme.
Jag fick en alldeles riktig extratimme igår. I Lund. Åkte med ett tidigare tåg från Helsingborg, och sedan var tåget till Linköping försenat. Så...vips...en timme. Vad gör man i Lund i en timme?
Man går på Bönan, mitt emot stationen, ett litet café. De har liten cappucchino vilket är lite anmärkningsvärt dock. Små och stora latte förstår jag. Men liten eller stor cappu förstår jag inte.
Inga cantuccinisar hade de heller, och ingen lite chokladbit, så tjejjen tog en sådan där chokladbit som heter något klatchigt och gav mig...jag protesterade lite...men då spände hon varmt ögonen i mig och sa "Det är inte alla jag bjuder på en sådan...". Öh...tänkte och sade jag, och såg säkert ut som ett Öh också. Åt den. God. Så klart.
En liten cappu, en enkel espresso och en liten cappu till senare gick jag på tåget. Espressofylla kunde man kalla det, dock lite utblandat med mjölk.
Har en gång druckit tre espresso av olika skäl inom en timme. Man blir spattig då...fast klokt spattig.
Svårt att sova? Nä...bara när det som nu är fullmåne.
Jag fick en alldeles riktig extratimme igår. I Lund. Åkte med ett tidigare tåg från Helsingborg, och sedan var tåget till Linköping försenat. Så...vips...en timme. Vad gör man i Lund i en timme?
Man går på Bönan, mitt emot stationen, ett litet café. De har liten cappucchino vilket är lite anmärkningsvärt dock. Små och stora latte förstår jag. Men liten eller stor cappu förstår jag inte.
Inga cantuccinisar hade de heller, och ingen lite chokladbit, så tjejjen tog en sådan där chokladbit som heter något klatchigt och gav mig...jag protesterade lite...men då spände hon varmt ögonen i mig och sa "Det är inte alla jag bjuder på en sådan...". Öh...tänkte och sade jag, och såg säkert ut som ett Öh också. Åt den. God. Så klart.
En liten cappu, en enkel espresso och en liten cappu till senare gick jag på tåget. Espressofylla kunde man kalla det, dock lite utblandat med mjölk.
Har en gång druckit tre espresso av olika skäl inom en timme. Man blir spattig då...fast klokt spattig.
Svårt att sova? Nä...bara när det som nu är fullmåne.
2006-10-31
På Spåret
"På Spåret" - vet inte om ni tittar på det, vi gör det. Det är lite roligt. Men det var dåligt av deltagarna i förra programmet att inte veta att katalogarean...öh katalogarian måste det stavas...kommer från Don Juan.
Av Mozart alltså.
Samtidigt blev jag förvånad över att den annars så beläste Bolme inte visste att Tunström [pinsamt att jag skrev fel först...nå, är inte hemma] skrivit "Ökenbrevet". Det är klart, det är lätt för oss, den står i bokhyllan.
Av Mozart alltså.
Samtidigt blev jag förvånad över att den annars så beläste Bolme inte visste att Tunström [pinsamt att jag skrev fel först...nå, är inte hemma] skrivit "Ökenbrevet". Det är klart, det är lätt för oss, den står i bokhyllan.
2006-10-30
Rolf läser sista avsnittet av Per Pettersson - underbar bok
Det är himla dumt att skriva om detta just idag, när Rolf Lassgård läser sista avsnittet av boken om någon timme eller så.
Men att höra just Lassgård läsa "Ut och stjäla hästar" av den norske författaren Per Petterson har varit en fröjd. Har inte hört alla avsnitten, men Lassgårds sätt att läsa gör att man inte kan "lägga ifrån sig" boken.
Stått med nyckel i bilen många gånger alldeles nära 12-tiden för att höra klart.
Men att höra just Lassgård läsa "Ut och stjäla hästar" av den norske författaren Per Petterson har varit en fröjd. Har inte hört alla avsnitten, men Lassgårds sätt att läsa gör att man inte kan "lägga ifrån sig" boken.
Stått med nyckel i bilen många gånger alldeles nära 12-tiden för att höra klart.
2006-10-24
Vad gör man när viljan hos tonårsdottern saknas. Jag blir förtvivlad.
Ingenting verkar liksom bara viljas, bara dator och inget annat. Jo, duscha. Det är ju lite skrattretande.
Det måste bara ta slut någon gång. Potential finns, det ser alla som tittar. Men viljan verkar vara som bortblåst. Hon måste hitta den någonstans.
Om man inte ser målet kan man inte uppfylla det sa Blossom på Toppform i tisdags. Det kanske är så att målet, eller kanske alternativen inte är tydliga nog?
Ingenting verkar liksom bara viljas, bara dator och inget annat. Jo, duscha. Det är ju lite skrattretande.
Det måste bara ta slut någon gång. Potential finns, det ser alla som tittar. Men viljan verkar vara som bortblåst. Hon måste hitta den någonstans.
Om man inte ser målet kan man inte uppfylla det sa Blossom på Toppform i tisdags. Det kanske är så att målet, eller kanske alternativen inte är tydliga nog?
2006-10-23
Jag skulle vilja våga tro sjunger Körberg
Lyssnar till Tommy Körberg, en lite bortglömd skiva tror jag.
Den är från 1993, "Jag skulle vilja våga tro". Bra är den.
Favoritpsalmen - skivan innehåller endast psalmer - är Blott i det öppna. Mycket bra text, och Körberg är ju Körberg...
Den är från 1993, "Jag skulle vilja våga tro". Bra är den.
Favoritpsalmen - skivan innehåller endast psalmer - är Blott i det öppna. Mycket bra text, och Körberg är ju Körberg...
2006-10-21
Tommy Körberg består
Tommy Körberg består.
Bilderna i bakgrunden ger en bild åt tiderna. Ingen slump tror jag att just Körberg sjunger till tillståndet i världen.
Bilderna i bakgrunden ger en bild åt tiderna. Ingen slump tror jag att just Körberg sjunger till tillståndet i världen.
Lennart Hyland och jag
Sitter och tittar på femtioårsfirandet av Sveriges Television. Förutom att den nuvarande regeringen får äta upp sparkandet av ministrar så är det en högtidsstund.
Lennart Hyland.
Jag åkte tåg en gång med just Lennart Hyland. Vi satt mitt emot varandra och han pratade om ditt och datt.
Förutom honom är nog Meryl Streep en av de mest kända personer jag träffat.
Ja....har träffat Meryl Streep...1984. På en flygplats i Köpenhamn. Minns det som igår, fortfarande (2015-10-19 då jag rättade lite i bloggen...)
Lennart Hyland.
Jag åkte tåg en gång med just Lennart Hyland. Vi satt mitt emot varandra och han pratade om ditt och datt.
Förutom honom är nog Meryl Streep en av de mest kända personer jag träffat.
Ja....har träffat Meryl Streep...1984. På en flygplats i Köpenhamn. Minns det som igår, fortfarande (2015-10-19 då jag rättade lite i bloggen...)
2006-10-18
Mobilprat - redan vid den här tiden (2006)
Man får höra om affärer också, det senaste upplägget kallades 33, 33, 33. Undrar vad det är...
Alltså, på tåg, i kupéen. Blandat med "det är störigt, jag hör inte, hallå". Och tre sekunder senare "hallå"...
Och "nu står jag på station, så det kanske går bra"...
Eller "jag åker tåg"...
Alltså, på tåg, i kupéen. Blandat med "det är störigt, jag hör inte, hallå". Och tre sekunder senare "hallå"...
Och "nu står jag på station, så det kanske går bra"...
Eller "jag åker tåg"...
Något av det tråkigast som finns med tågresor är att lyssna till stockholmarnas plattityder. Jag vet inte varifrån de får alla idiotier, eller är de alla utrustade med ett citatlexikon för nollåttor?
De gödslar av någon för mig obekant anledning med förnamnet på personen de talar med, irriterande att lyssna till, hörs annars endast när telefonförsäljare ringer.
Landsortsbefolkningen är kanske inte bättre den med sin variant av nonsensprat...men allergin är högre mot nollåttornas snack. De har på något vis tolkningsföreträde för att de råkar vara inom tullarna.
Mobiltelefonfria avdelningen är en välsignelse.
De gödslar av någon för mig obekant anledning med förnamnet på personen de talar med, irriterande att lyssna till, hörs annars endast när telefonförsäljare ringer.
Landsortsbefolkningen är kanske inte bättre den med sin variant av nonsensprat...men allergin är högre mot nollåttornas snack. De har på något vis tolkningsföreträde för att de råkar vara inom tullarna.
Mobiltelefonfria avdelningen är en välsignelse.
2006-10-16
Nu ojjar sig den avgående kulturministern och säger att hon avgår för att någon polisanmält henne. Lätt avhjälpt, för 15 år sedan...så hade det inte blivit några polisanmälningar. Så var det med.
Dessutom tycker hon att det är synd om det endast ska få finnas felfria människor i politiken...då de då de. I femton år gjorde hon fel, någon - ursäkta - jävla måtta får det väl ändå vara på grodor som kan komma ur ansvarigas munnar.
Dessutom tycker hon att det är synd om det endast ska få finnas felfria människor i politiken...då de då de. I femton år gjorde hon fel, någon - ursäkta - jävla måtta får det väl ändå vara på grodor som kan komma ur ansvarigas munnar.
2006-10-15
En minister har tagit sitt förnuft till fånga, det är bra. Hon tillhörde nog de gamla moderaterna. "Hade inte råd". Suck. Bara att tro att "folket i stugorna" går på den förklaringen är korkat. Så enkelt är det, och förr i tiden gick vi säkert på den också och kanske till och med tyckte lite "ja, det har hon ju rätt i".
Inte längre.
Sjödin tar time-out. Inte en sekund för sent, man ska tänka sig för när man är på krogen, det måste vi andra göra. Gorma och uppföra sig illa passar inte. Inte på krogen, ännu mindre om man är offentlig person. Hut, hyfs och hållning gäller.
Nu är det bara kvasiministern Stegö-Chilo kvar. Hon kanske har längre till att ta sitt förnuft till fånga. Alltså, vore det bara under tiden hon var hemkommen från utlandsresa vore det väl inget att bråka om. Och om hon ärligt sagt att "jag tycker inte man ska betala, tack för mig" är det heller inget att bråka om. Men att inte komma fram med sanningen, ut ur TV-licensgarderoben så att säga, det är dåligt. Och i hennes position kommer hon att ha långt kvar till trovärdigheten. Mycket långt.
Två ministrar ska bort, det är inte en som ska bort. Två ska bort. Gammelhögern ska rensas, den som tror att massorna går på vad fan som helst, och som tror att massorna är just...massorna.
Inte längre.
Sjödin tar time-out. Inte en sekund för sent, man ska tänka sig för när man är på krogen, det måste vi andra göra. Gorma och uppföra sig illa passar inte. Inte på krogen, ännu mindre om man är offentlig person. Hut, hyfs och hållning gäller.
Nu är det bara kvasiministern Stegö-Chilo kvar. Hon kanske har längre till att ta sitt förnuft till fånga. Alltså, vore det bara under tiden hon var hemkommen från utlandsresa vore det väl inget att bråka om. Och om hon ärligt sagt att "jag tycker inte man ska betala, tack för mig" är det heller inget att bråka om. Men att inte komma fram med sanningen, ut ur TV-licensgarderoben så att säga, det är dåligt. Och i hennes position kommer hon att ha långt kvar till trovärdigheten. Mycket långt.
Två ministrar ska bort, det är inte en som ska bort. Två ska bort. Gammelhögern ska rensas, den som tror att massorna går på vad fan som helst, och som tror att massorna är just...massorna.
2006-10-09
2006-10-06
Böcker i USA om Matrix-filosofi
Vi kan inte se bortom de val vi inte förstår.
Höll i en bok, i Philadelphia, betitlad "Philosophy of the Matrix". Köper den om några veckor då jag troligen ska dit igen.
I del II av the Matrix säger oraklet meningen ovan. Inte så dumt.
Höll i en bok, i Philadelphia, betitlad "Philosophy of the Matrix". Köper den om några veckor då jag troligen ska dit igen.
I del II av the Matrix säger oraklet meningen ovan. Inte så dumt.
2006-10-05
2006-10-04
2006-09-28
Lyssnar på Rigmor Gustafsson, stavar hon väl va..., nå lyssnar på henne i alla fall. Sagolik röst. Och Nils Landgrens trombonspel är underbart det med.
Missar Jan Allan nästa fredag, han spelar i domkyrkan och jag är på doktorsmiddag. Suck. Vilken miss, inte ens repetitionerna kan jag lyssna på. Det är som det är.
Annars bra. Väldigt bra. Greklandsfest i lördags, trevligt, vi liksom hade ett slags komma-hem-fest och körhelg. Slitigt men roligt. Mycket Mozart och Arvo Pärt.
Missar Jan Allan nästa fredag, han spelar i domkyrkan och jag är på doktorsmiddag. Suck. Vilken miss, inte ens repetitionerna kan jag lyssna på. Det är som det är.
Annars bra. Väldigt bra. Greklandsfest i lördags, trevligt, vi liksom hade ett slags komma-hem-fest och körhelg. Slitigt men roligt. Mycket Mozart och Arvo Pärt.
2006-09-27
Om rätten väljer att tro endast, eller mest, på Anna Sjödin och hennes kumpaner och inte alls ¨på Babak Jamie är vi illa ute.
Jag tycker man ser dem framför sig, politiker i vardande mästrande en vakt av utrikiskt ursprung. Lite för fulla, lite för bladiga för att verkligen ta bladet från munnen och sjunga ut sitt hjärtas sanna röst.
Varför skulle man tro mer på Anna Sjödin än på Babak Jamie?
Jag tycker man ser dem framför sig, politiker i vardande mästrande en vakt av utrikiskt ursprung. Lite för fulla, lite för bladiga för att verkligen ta bladet från munnen och sjunga ut sitt hjärtas sanna röst.
Varför skulle man tro mer på Anna Sjödin än på Babak Jamie?
2006-09-25
Denna höst har vi kontaktat två myndigheter, polisen i Hamburg samt vägverket i Sverige. Detta eftersom vi drabbades av Kling och Klang i mer aggresiv form under vår resa genom tyskland - de ville uppenbarligen ha kontant betalning för en förseelse. Till vägverket skrev vi för att avfarten till vårt land fått en underlig och mer trafikfarlig utformning. I alla fall som vi ser det.
Tyska polisen svarade nästan bums och ville veta mer om Kling och Klang. De tog oss på allvar, de svarade, de respekterade att vi faktiskt rapporterade det vi rapporterade och det verkade skrämmande nog heller inte dem främmande.
Vägverket har inte svarat än. Det har gått tre veckor nu...
Mycket att göra antar jag. Mer att göra på vägverket än på den tyska polisen.
Tyska polisen svarade nästan bums och ville veta mer om Kling och Klang. De tog oss på allvar, de svarade, de respekterade att vi faktiskt rapporterade det vi rapporterade och det verkade skrämmande nog heller inte dem främmande.
Vägverket har inte svarat än. Det har gått tre veckor nu...
Mycket att göra antar jag. Mer att göra på vägverket än på den tyska polisen.
2006-09-19
2006-09-18
2006-09-13
Det är ju alldeles fantastiskt. På Naxos - skivbolaget - kan man gå in och fritt lyssna på 25% av varje spår på deras CD-skivor. Det är inte lite skivor de har...
Om jag förstått saken rätt kostar det endast 20 USD - 160 SEK att prenumerera på att kunna lyssna på hela spåren på alla skivor. Fantastiskt.
Lyssnade just på början av "En sommarafton".
Men bäst är de återstående 75%...
Det är fint.
Om jag förstått saken rätt kostar det endast 20 USD - 160 SEK att prenumerera på att kunna lyssna på hela spåren på alla skivor. Fantastiskt.
Lyssnade just på början av "En sommarafton".
Över skogen, över sjön
du din slöja sänker
Men bäst är de återstående 75%...
Allt är stilla,
ej ett ljud
Genom rymden svävar
jorden likt en lycklig brud
Det är fint.
2006-09-03
Var, i torsdags, på Olsons skafferi igen. Vid Maria kyrka i Helsingborg. God mat så klart. Men det var inte huvudnumret denna gång.
Det var ett par, en mamma och en dotter på väg till Paris tror jag, som pratade med varandra. Det lät som om det var den första middagen i en rad av middagar mellan de båda. Mamman sa plötsligt till den förvånande dottern "berätta något för mig som jag inte vet om". Öh öh. stammade dottern. Men hon verkade berätta något. SÅ noga lyssnade jag faktiskt inte...men i alla fall.
Sedan berättade mamman något som inte dottern visste om. Och varnade liksom för att bete sig på det sättet. Minns inte vad det var, och det är lite oviktigt.
Fint att träffas, mamma och dotter, på restaurang. Pratade om livet och döden. Hur gammal dottern var? Svårt att säga. 18 kanske, hon måste väl slutat gymnasiet precis eftersom hon kunde bege sig till Paris bara så där.
Mysigt. Kunde, så klart, inte låta bli att klappa mammam på axeln när de gick, och säga "bra ide det där med att berätta något som man inte vet om".
Det var ett par, en mamma och en dotter på väg till Paris tror jag, som pratade med varandra. Det lät som om det var den första middagen i en rad av middagar mellan de båda. Mamman sa plötsligt till den förvånande dottern "berätta något för mig som jag inte vet om". Öh öh. stammade dottern. Men hon verkade berätta något. SÅ noga lyssnade jag faktiskt inte...men i alla fall.
Sedan berättade mamman något som inte dottern visste om. Och varnade liksom för att bete sig på det sättet. Minns inte vad det var, och det är lite oviktigt.
Fint att träffas, mamma och dotter, på restaurang. Pratade om livet och döden. Hur gammal dottern var? Svårt att säga. 18 kanske, hon måste väl slutat gymnasiet precis eftersom hon kunde bege sig till Paris bara så där.
Mysigt. Kunde, så klart, inte låta bli att klappa mammam på axeln när de gick, och säga "bra ide det där med att berätta något som man inte vet om".
2006-09-01
69%
Så låg var pojkens syresättningsförmåga efter att deltagit i leken att bli begraven i sand.
Likt Oldsberg i På Spåret har man verkligen lust att fråga sig: Vart är vi på väg?
Hur kan man bara liksom komma på tanken. Att begrava sig själv i sand tror jag till och med jag gjort någon gång. Kanske till och med med hjälp av några kamrater. Men inte så mycket begravd att jag fått sand i munnen.
Det är hialöst.
Så låg var pojkens syresättningsförmåga efter att deltagit i leken att bli begraven i sand.
Likt Oldsberg i På Spåret har man verkligen lust att fråga sig: Vart är vi på väg?
Hur kan man bara liksom komma på tanken. Att begrava sig själv i sand tror jag till och med jag gjort någon gång. Kanske till och med med hjälp av några kamrater. Men inte så mycket begravd att jag fått sand i munnen.
Det är hialöst.
2006-08-30
Elpriset, så nu har det hänt, ett företag flyttar delar av produktionen från Sverige. Inte på grund av elpriset i sig och det höga läget utan på grund av av synen på vad ett el-pris ska vara i Sverige. Sanslöst och huvudlöst, av el-bolagen alltså. Samma sak med konjunkturen, vi har inflation för att el-priset höjs. Suck.
Mannen bakom truminledningarnas truminledning har dött, han med Cadillac...i Hep Stars. Det fanns en tid när vi bara trummade den, på närbeläget fikatbord i Rättvik.
Mannen bakom truminledningarnas truminledning har dött, han med Cadillac...i Hep Stars. Det fanns en tid när vi bara trummade den, på närbeläget fikatbord i Rättvik.
2006-08-28
Vila i frid Maynard Ferguson. Denne stratosfärtrumpetare som nu befinner sig där uppe, där de flesta av hans underbara toner finns.
Ingen spelade dem som han, faktiskt. Hans "Som en bro över mörka vatten" är fin. "Maria" är bra. Visst. Det blir kanske lite ekvilibristik ibland, men det får man bjuda på.
Det man inte tänkte på var att han ofta tog in väldigt unga musiker (likt Woody Herman) som sedan fick sin egna karriär. En slags plantskola alltså.
Ingen spelade dem som han, faktiskt. Hans "Som en bro över mörka vatten" är fin. "Maria" är bra. Visst. Det blir kanske lite ekvilibristik ibland, men det får man bjuda på.
Det man inte tänkte på var att han ofta tog in väldigt unga musiker (likt Woody Herman) som sedan fick sin egna karriär. En slags plantskola alltså.
2006-08-25
För övrigt tycker jag att Bianca Ryans entre och sång på you tube är fantastisk. Kolla på 21/8-inlägget på denna blogg
Provet till polis-skolan är på tapeten, och detta är väl ett ämne som är ute på hala isen. En debattör säger
"– Det är lite för gammaldags och innehåller ord som inte ens används, till exempel ”floskler”, ”gytter” och ”slitna paltor”, säger han."
Floskler använde jag för en tid sedan. Gytter använde jag kanske inte, men vet vad det är. Gitter man inte lära sig vad gytter är kanske man inte heller passar som polis...
Slitna paltor är väl ett bra polis-uttryck? Någon, eller några i det klientel som poliser har att göra med kanske har just slitna paltor.
Detta har ju i och för sig med den föreslagna kanonen (hmmm heter det så tro. Nå.) runt litteratur man ska ha kommit i kontakt med under sin skoltid. Det är kanske inte så dumt trots allt. Men en liten lista på böcker som innehåller ord som gytter, slitna paltor och floskler.
Överhuvudtaget anser jag att proven är ju prov, det är inte meningen att alla ska klara dem. Det är heller inte meningen att proven ska anpassas till de som tar provet. I körkortsutbildningssammanhang skulle det bli katastrof...Eller varför inte förändra kirurgutbildningen; kan man hålla i en kniv får man jobbet.
"– Det är lite för gammaldags och innehåller ord som inte ens används, till exempel ”floskler”, ”gytter” och ”slitna paltor”, säger han."
Floskler använde jag för en tid sedan. Gytter använde jag kanske inte, men vet vad det är. Gitter man inte lära sig vad gytter är kanske man inte heller passar som polis...
Slitna paltor är väl ett bra polis-uttryck? Någon, eller några i det klientel som poliser har att göra med kanske har just slitna paltor.
Detta har ju i och för sig med den föreslagna kanonen (hmmm heter det så tro. Nå.) runt litteratur man ska ha kommit i kontakt med under sin skoltid. Det är kanske inte så dumt trots allt. Men en liten lista på böcker som innehåller ord som gytter, slitna paltor och floskler.
Överhuvudtaget anser jag att proven är ju prov, det är inte meningen att alla ska klara dem. Det är heller inte meningen att proven ska anpassas till de som tar provet. I körkortsutbildningssammanhang skulle det bli katastrof...Eller varför inte förändra kirurgutbildningen; kan man hålla i en kniv får man jobbet.
2006-08-24
Valår. Man ska välja. Höger eller vänster, bra eller dåligt, hit eller dit. Hursomhelst så ska man välja. Vad ska man välja? Det återstår att se, och ensam om denna tvekan verkar jag inte vara. Inte av omgivningen att döma, ej heller av artiklar om osäkerheten bland väljarna heller.
"Juridikstudent" har en del länkar som är behjälpliga.
"Juridikstudent" har en del länkar som är behjälpliga.
Jan Allan - trumpetaren - tänkte jag på häromdagen. Vi övavde på Georg Riedels "Jorden är Herrens" i tisdags. Mycket bra. Och Jan Allan spelar solo på den som är underbart. Låten är också underbar. Men inte så känd.
Annars lunkar det på, börjat simma äntligen. Två gånger denna vecka. 2700 meter. Det lunkar på. Borde minska omfånget.
Annars lunkar det på, börjat simma äntligen. Två gånger denna vecka. 2700 meter. Det lunkar på. Borde minska omfånget.
2006-08-19
Vet inte om jag skrivit om det förut, men fem moderater går på val (killar så klart, ni fattar snart varför...) på att ingen konst skall utformas, inköpas eller upphandlas inom kommunens ram innan vårdkön är noll och innan alla barn har godkänt.
Eller något ditåt.
Urbota dumt. Vilket Stina Opitz idag i Corren påpekar. Bra Stina.
Eller något ditåt.
Urbota dumt. Vilket Stina Opitz idag i Corren påpekar. Bra Stina.
2006-08-15
Ren idrott. Pytsan. Är man engagerad i något sådant så tackar man förstås nej oberoende av alkoholintag innan frågan ställs. Det är ju självklart. Dessutom är det mer rakryggat av den annars under hoppet krökryggade Sjöberg att säga "Jag gjorde det, och det var fel".
Ren idrott är ju dessutom ett skämt. Det är ju inte längre vanliga människor som kutar, hoppar, springer över häckar och kastar slägga och spjut längre. Tidigare tvivlade man på om öststatstjejjerna var tjejjer, nu tvivlar man på om hela bunten tillhör människosläktet.
Tillåt doping, det lutar åt det tycker jag. Som Tännsjö, filosofen i Lund, anser.
Ren idrott är ju dessutom ett skämt. Det är ju inte längre vanliga människor som kutar, hoppar, springer över häckar och kastar slägga och spjut längre. Tidigare tvivlade man på om öststatstjejjerna var tjejjer, nu tvivlar man på om hela bunten tillhör människosläktet.
Tillåt doping, det lutar åt det tycker jag. Som Tännsjö, filosofen i Lund, anser.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
