Lasses minneslappar och tankenotiser från Susnet:

Totalt: Månad: Vecka: Dag: Instagram

Leta i den här bloggen

2006-12-02

De säger, till synes inget, Gösta och Lennart men de är goda vänner. De träffas lite då och då. Den ene är rödhårig, den andre lite gråhårig och silverglansen syns på vissa av hårstråna. Ovanligt lysande hår.

Gösta är mest inne, Lennart är mest ute. Det blir inte så mycket innevarande för Lennarts del.
Inte för närvarande.
Gösta och Lennart är högst närvarande.

När de möts hälsar de så klart alltid på varandra Gösta och Lennart. Ibland när Gösta äter ger Lennart en vink om att jag är bakom dig, men ät du, jag väntar. Äta bör man annars dör man som bekant, det finns annat som gör att man dör, det ska gudarna veta och är säkerligen medvetna om det också.

Lennart går ut igen.

Idag när Lennart kom på besök var det dags att han fick komma in.
Regnet skvalpade utanför och jag fick torka håret på Lennart. Det var nästan så jag hasplade ur mig det som sambon säger när Gösta kommer in efter en lång tids utevarande:
"ska du vara en innevarande kisse nu?".

Lät dörrarna stå öppna och vida idag, våningen där nere behövde en genomströmning av förändringens vind, en pust av det nya, kanske och lite lekfulla, vad är det meteorologerna säger, växlande vindar.

Lennart och Gösta dansade sin samvaros dans. Började tänka på de som nu i jultid, inte har så mycket till samvaro. En ensamtillvaro i en omgivning fokuserandes på varor och inte varat. Regnet undanröjer lite av den varan får vi hoppas. Nya Vinden sveper in och trots att en av mina vänner säger att jag har "överskott på vatten" så kändes det yttre regnandet skönt.

Det varade inte länge heller. Det får förresten vara så länge det vill, regnet.

Lennart gick efter sin måltid, prata lite me' han.

För närvarande är Gösta en innevarande katt, tror jag, man vet ju aldrig när det gäller katter.

Inga kommentarer: