När man fyllt femtio...

så verkar det som man vill göra bokslut. Jag börjar 1972.

Jag går hem, för första gången med en tjej från "parken" som är samma sak som Folkets Park i Rättvik. Jag visste det inte då men detta skulle bli min första kyss. Jag minns det som vore det igår, en rondell i Rättvik där vi skildes, nära den skola som vi båda gick i. Samma årskurs.

Det etsar sig fast. Speciellt eftersom hennes bästa kompis utbrast "va? Han?" när hon berättade vem hon fattat tycke för.

Vi ses då och då. Inte planerat men vi ses då och då, vi bor i samma stad. Hon har två barn, jag med, dock inte med varandra. Men vi har på var sitt håll bildat familj till slut efter någon liten brokig väg.

Sådana minnen ägnar man sig åt när man passerat de femtio. Bara så ni vet.