Ickenyheter, eller vad ska man kalla det. Och en diskutabel redovisning. Av Schymans senaste alltså.

Det första man undrar över, som är mer notabelt än att Gudrun reser, är att fasta kostnader på drygt 200 000 det har väl i så fall varenda riksdagsman. 200 000 på tre månader (!). Gud bevare oss, det är inte många företag som skulle överleva med den overheaden.

Det som slog mig andra gången jag studerade den tjusigt utformade Notan var att årsavgifter för SAS och SJ var med. Var de periodiserade då månne? Skulle inte tro det.

Nä. Surt sa journalisträven om Gudrunbären. Hon är ju, som Herr Knutsson sade, teflonpolitiker, och det irriterar nog journalisterna, ända från fingrarna ner till trycksvärtan.

Jaha. Oaktsamhet i ämbetet, det torde väl bro-raset i Kil vara. När de väl kom fram så var bron redan rasad. Suck. Jag skulle skämmas ögonen ur mig. Samtidigt börjar man ju tänkta i banor av verktyg, hjälpmedel och så. Det kanske finns ett glapp där på marknaden; att kommuninnevånare som rapporterar fel, eller andra företeelser som kommunen (eller någon annan myndighet) borde sköta är säkra på att kommunen fattar vad det är som rapporteras.

E-faktura

E-faktura, ska det bli bankernas nya misslyckande tro? Likt Cash-kort, eller Usch-kort som jag döpte dem till. Det gick ju bra att lansera dem...

Det verkar som om samma misstag sker med e-faktura, ingenting kommer oss kunder till del, e-fakturan säljs in som bekvämlighet för min del. Men det måste ju tjänas pengar hos leverantörer och hos bankerna så klart. Men det ser vi inte något av i konsumentledet.

Förresten, när jag tänker efter.
Vem är förvånad.

Vad bra att FN ska granska motalafallet. Det dröjer visserligen men det gör inget tycker jag. Fallet kommer att granskas av FN om det följer barnkonventionen. Det är bra att det utförs.

Våren kanske kommer snart. Det verkar ju så. Inatt ska vi flytta FRAM klockorna, för man tar ju FRAM sina trädgårdsmöbler. Och med FRAM menar vi att klockan 2 blir klockan 3.

Jag vet inte, ska polisen som nu i Lindesbergsfallet, inte kunna hålla på sig lite. Det lilla jag vet om vapen är att om du har kniv är det väldigt svårt att kasta den så att skada uppkommer. Man gör bäst i att hålla sig på avstånd eller springa därifrån. Det senare kunde ju, så klart, inte polisen göra. Men att skjuta ner en knivman som dessutom står bakom ett staket är ju att ta i.

Man undrar stillsamt om polisen kan skydda oss medborgare längre.

Idag, på kvinnodagen tågade en hurtig Maud Olofsson runt och delade ut tårta till kvinnliga företagare. Det smärtar mig att se denna människa så totalt strunta i de reella bekymmer som kvinnor har i vårt samhälle, de våldtas, mördas och blir slagna.

Det vore mer beundransvärt att fundera över och debattera dessa problem i stället för att dela ut sötsaker till kvinnliga företagare.

Kultnämndens ordförande i Linköping får på nöten i pressen, det tycker jag man ska få om man uttalar sig som han gjorde. Dessutom tycker jag, och antagligen många fler väldigt illa om nerdragningen av öppettiderna på huvudbiblioteket.

Synd att det inte var rätt person som de tog igår, tänker på dubbelmördaren i Linköping. Det kanske finns fler tillfällen, vi får hoppas på det.

19 år sedan, som han mördades på öppen gata. Det är väldigt tyst om det nu, lite underligt. Jag börjar undra om inte det är polis-spåret som borde följts i alla fall. I Palmemordet alltså.

Framtidens media, har de någon framtid de som finns i dagsläget? Kolla på denna idé, som gör en prognos fram till 2014. Klicka på "Click here to view". Tänkvärda tankar.
http://www.idorosen.com/mirrors/robinsloan.com/epic/

HD tog inte upp fallet med motalaflickan som var inlåst med fyra män (fast de är ju pojkar och slynglar) i en lägenhet i Motala. Vem hade väntat sig det? Inte jag i alla fall. Domen har nummer 2815-04 förresten. Rekommenderar varje person som är intressad av våra barns väl och ve, såväl nu som efter den nya lagen träder in, att läsa domen. Och att läsa boken "Den onda cirkeln" av Görel Granström. Den kostar 113 kronor att beställa från Göta hovrätt. Det är värt pengarna att se på eländet. Faktiskt. Hur konstigt det än kan låta.

Jag sitter och funderar på att sända en bok ("Den onda Cirkeln" red. Görel Granström) den kan de ha som cirkulationsexemplar på Högsta Domstolen, grunnar på att sända den till en del personer i Göta hovrätt vars namn jag inte kan delge er här eftersom jag då åker dit för PUL med största sannolikhet. Förresten, de kan ha dem som cirkulationsexemplar där med. Det är inte för att jag vill spara pengar på att bara sända två exemplar, nä, det är bara för att jag inte vet mer än ett namn i Göta hovrätt.

Vice riksåklararen N N har utnämt mig och många andra till "den för stunden" upphettade (tror jag det var därav avsaknaden av citat-tecken) "massan". Hon sällar sig till skaran, där ett hovrättsråd ingår, han kallar oss för mobb. Man tar sig för sin medborgerliga panna. Kanske jag skrivit om det förut. Men det förtjänas att påpekas igen.

Det står helt klart sedan man läst domen i det uppmärksammade motalafallet att numera gäller muslimsk rättspraxis i detta land. Det är flickorna, tjejjerna, kvinnorna som får straffet. Förövarna, männen eller ska vi säga pojkarna går fria.

Uppfattningen att kvinnor och barn är lovligt byte delas uppenbarligen av det svenska rättsväsendet, behandligen av våldtagna barn och våldtagna kvinnor sitter i väggarna; hon har sig själv att skylla, hon skulle haft längre kjol (annars blir männen pilska och de kan de inte kontrollera), hon skulle gjort motstånd (och riskerat att dö) hon skulle inte druckit sprit. Men det var männen som är (eller borde vara) vuxna, det är de som ska säga "nej" oavsett hur sakförhållandena är.

Kraven på kvinnorna övergår mitt förstånd. Det är mannen som ska säga stopp. Det är mannen som ska vara vuxen i ett normalt umgänge med barn.

Det är dags att någon drämmer näven i bordet för snart införs och godtas stenkastning på kvinnor som har sex före äktenskapet i Sverige och skampålen dammas av. Det är bara det att de som de borde kastas sten på och sättas i skampåle går fria.

Det är dags att rensa i rättsapparaten, avståndet mellan vad vi, folket, och de, rättskiparna anser vara rättmätigt straff är för stort. Motalafallet visar detta med tydlighet.

Domen i motalafallet med de fyra fega gossarna som drogade och våldtog ett 13-årigt barn, den förändrade domen gör mig arg och ledsen. Och besviken. Det är för nedrigt dömt. Skillnaden är för stor mellan vad vi tycker och domarna anser.

De lyssnar inte på flickan, rättare sagt de väljer att inte lyssna på henne. Usch. Vi vanliga människor måste agera. Det är hög tid.

Idag handlade vi en kamera. Det är roligt. Annars tittar vi mest på Tour de France.

Tråkigt att inte svenska tecken kommer ut rätt. Ska undersöka det. Det kanske går att fixa.

Anna Lindh är död. Kinesernas ordspråk är för omväxlingsskull inte tillämpligt, alltså det om att en människas livs betydelse är som om du doppar en hand i en hink, och efter du doppat handen så syns det inte att du ens varit där.

Anna Lindhs doppade hand i det politiska havet kommer för alltid att vara där. Den kommer bara inte att röra om så ivrigt som tidigare.

"En avliden man hittades tidigt på lördagsmorgonen död i ett dike i Skänninge" stod det i mitten av juli i Corren.

Pyroman i Frankrike. Usch och fy, inte för att kungens lilla villa villerkulla ligger där utan för att det är så vansinnesaktiga dåd.