Tankar om en sprängd blogg

En av bloggarna i min lilla lista har avslutats, eller lagts i träda.

Går runt här i den sprängda bloggen, ett pompeji bland ruiner, tittar på lite bloggtexter som ligger utspridda. Försöker laga ett halvt ö som saknar en prick - det ser för sorligt ut.

Har hittat en hörna full med konsonanter, de står där vilsna och vet inte vad de ska ta vägen. De saknar nog sina vokala vänner. Tyst är det i hörnet med, ingen vokalensemble att värma sig med, tänker konsonanterna. Och lite kallt faktiskt, trots att de startat en brasa, den värmer inte så mycket eftersom den tog sig inte riktigt utan blev bara en brs.

Konsonanttanterna ser ner på sina slitna paltor och undrar om de ska överleva julens slit och släp. Det ordnar sig tröstar jag och lovar leta reda på vokalerna, de har nog bara förskansat sig i en vokallokal. Ska se till att ni ses, lovar jag, och lommar vidare.

Hänvisade ett trött och hungrigt hjälpverb nyss till en annan bloggsida. Några stavfel skickade jag i finkan, ett och annat substantiv tar jag hand om och lappar så bra det bara går med mina begränsade kunskaper i substantiell vård. Jag gjorde min ST inom verbala vården. Men alla verb har tagit hand om sig själva och gjort slag i saken.

Avdankade adjektiv står och hänger i baren, och bartendern (en ganska trevlig prick faktiskt epitetet till trots ett tankestreck) ger adjektiven några gröna, slemmiga, inspirerande drinkar.

Ett pluskvamperfekt är fint nu när det ska städas, den fungerar nästan som en svamp och låter som en svamp. Det krävs nästan för att få ner den sörja som bildas när youtube-klipp fastnar på väggarna här i bloggen. Det sitter som berg, och det låter liksom av ljudet från klippet när man städar bort det, lite läskigt faktiskt.

Ska ta fram sopen nu och ta undan det sista, katalogisera och förvara tills bloggskribenten kommer tillbaka.

Titta där! Ett gäng skiljetecken står och planerar en återkomst, utropstecknet verkar mest ivrigt, men tystas raskt ner av en kvartett med frågetecken.

Det får sätta punkt.