Tågresa, ånyo, söderut. Jag vandrar genom tåget för att handla en Pago, röd och möjligen en macka. Nä, förresten, jag hade en med mig. Hemgjord.

Passerade en kupé, en människa sovandes under en halsduk. Nå. Stannade upp, för brevid på sätet låg en DN. Åtråvärd, eftersom det endast fanns SvD på hela tåget just denna dag (onsdags). Vet inte varför. En gammal korridorkompis ville läsa DN, så jag tänkte. Men nä...inte kan man ta en DN från en sovande person mellan Nässjö och Linköping.

DET passar sig inte. Inte alls.

Framme i Lund, fem minuter innan jag ska med glada steg spatsera till Bönan för en espresso så står hon där. Där borta! Vid DN, eller platsen intill.

Tiina. Ja just hon! Fi-Tiina. Vacker som en dag. Lysande som en solnedgång, jag rycker till, går fram och säger "Du är bra du...jag tycker du är bra". Hon ler, tittar tillbaka och jag-vet-faktiskt-inte-vad-hon sa. Var betagen, av energin, en stadig, fast blick, beslutsamheten.
Men visst, visst glittrade det till lite lite extra i ögonen av min kommentar.

Och jag kom på, jag höll på att stjäla kulturdelen (så klart!) i DN från Tiina. HUR skulle det sett ut!