2007-01-25

Tågresa, ånyo, söderut. Jag vandrar genom tåget för att handla en Pago, röd och möjligen en macka. Nä, förresten, jag hade en med mig. Hemgjord.

Passerade en kupé, en människa sovandes under en halsduk. Nå. Stannade upp, för brevid på sätet låg en DN. Åtråvärd, eftersom det endast fanns SvD på hela tåget just denna dag (onsdags). Vet inte varför. En gammal korridorkompis ville läsa DN, så jag tänkte. Men nä...inte kan man ta en DN från en sovande person mellan Nässjö och Linköping.

DET passar sig inte. Inte alls.

Framme i Lund, fem minuter innan jag ska med glada steg spatsera till Bönan för en espresso så står hon där. Där borta! Vid DN, eller platsen intill.

Tiina. Ja just hon! Fi-Tiina. Vacker som en dag. Lysande som en solnedgång, jag rycker till, går fram och säger "Du är bra du...jag tycker du är bra". Hon ler, tittar tillbaka och jag-vet-faktiskt-inte-vad-hon sa. Var betagen, av energin, en stadig, fast blick, beslutsamheten.
Men visst, visst glittrade det till lite lite extra i ögonen av min kommentar.

Och jag kom på, jag höll på att stjäla kulturdelen (så klart!) i DN från Tiina. HUR skulle det sett ut!

5 kommentarer:

Maria sa...

Å vad jag tycker om när människor gör som du - berättar för folk när man gillar dom! Oavsett vilka de är.

Jag träffade på Rikard Wolff en gång på en fest och passade på att tala om att jag tycker att han är fantastisk. Han blev superglad. Och jag fick en sån där spontan gladkram av honom. Vilket gjorde att jag tappade talförmågan och inte fick ur mig ett ljud till gick därifrån bara. Som en generad fjortonåring. Men jag är superglad över att jag gjorde't! Eftersom han blev så glad.

Folk behöver höra bra saker - till och med kändisar ;-)

linlasj sa...

Wolff är en klar favorit, men jag fick lov att vänja mig vid honom. Han förekom (som det heter) i Jonas Gardells närhet. Hade lurigt för honom, men sedan, efter Scar i Lejonkungen så...och sedan någon julskiva senare så smälter jag.

Faktiskt. Hanses sommarprogram var fantastiskt!

Maria sa...

Haha... Du gav dig till slut alltså. Hans tolkningar av franska Barbaras musik - love'em. "Det är hemskt att leva", par example. Som går ut på att det är skönt. Att leva.

Och jag som har svårt för schlager älskar hans version av "Tusen och en natt".

linlasj sa...

Japp. Jag gav efter till slut. Änglamark gjorde ju sitt till också. Han har gjort en julskiva med en norska. Men den har jag skrivit om tror jag.

Har också svårt för schlager. Men Wolff verkar sakna förmåga att göra något dåligt.

linlasj sa...

Änglagård så klart. Suck, skyller på vinet.