Norrköping vs Linköping

Varför ska det vara så? Varför blir det liksom schismer - hmmm stavas det så - om två orter ligger nära varandra. Osämja. Konstigt. Demirok skriver om det. Någon person kommenterade, och jag kunde inte avstå så jag kommenterade:

Storleken har så klart ingen betydelse.

Det skulle förvåna mig om kommunpolitikerna i Norrköping ens tänker på folkmängder. Mer än när de räknar pengar.

Norrköping har lyckats med många saker mycket bättre än Linköping: vattenledens integrering i stadsbilden; gamla anrika bygnader ståtar när man går gatan fram från järnvägsstationen; en symfoniorkester innan Linköping kunde stava till ordet; de har en placering av universitetslokalerna som är otroligt vackra.

Listan kan bli längre. Och har inte ett dyft med folkmängd att göra.

Norrköping är traditionellt arbetarkommun, Linköping är befolkat av akademiker. Så har det varit, och så kanske det kommer att förbli.

Folket i Norrköping är trevligare, inte så uppnästa och malliga som i Linköping.

Strunta i vem som började. Jag håller med Mari, ingen rök utan eld. Jag misstänker att Linköping och Norrköping aldrig kommer att samarbeta. Det är som i Dalarna, Rättvik och Leksand samarbetar inte heller. Eller gjorde inte det förr i tiden, nu tror jag det ändrats.

Det kommer tyvärr att dröja innan folket i de olika städerna inser fördelarna, möjligheterna. Och det kommer att dröja ännu längre innan politikerna inser samma sak. De ägnar sig åt livsmedelsutbyte, i pressen. Det är lika ofattbart som underligt och oeftertänksamt.

It takes two to tango.