Timbro i farten

Timbros ansvarige för välfärdsprogram skriver i DN idag, kommuner lägger pengar på fel saker, skriver han. Det radas på tradtionellt sätt upp en del exempel som ställs emot åldringar, barn och ungdomar.

Han menar att man inte ska satsa på allt, att kommunerna måste prioritera. Och tänk, Herr Idegard, man kan äventyrsbada sig ur en kris. Det tror jag.

Inget pensel eller tangentnedslagsdrag ägnades åt intäktssidan. Att medvetet glömma bort den är ett känt trick för att få folk att irritera sig över att man badar, lyssnar på musik, betraktar en tavla eller dansar i stället för att hjälpa farmor och morfar.

Timbro är alltså på ralliansstigen igen, de glömmer givetvis intäkterna, i pengar eller känslor, som dessa satsningar innebär, i ett pensel eller tangentslagsdrag ber han kommuner till råga på allt att tacka nej till sponsorpengar. Något haltar på Timbro. Det är nästan så de borde söka släntarbete.

Timbros representant för välfärdsprogrammet ställer också företeelser emot varandra som gör att vissa människor blir förbaskade, men jämförelserna haltar. De med. Man kan prioritera kultur - det ger intäkter. Inte enkelt mätbara men det ger intäkter. Om satsningarna inte gör det så gick det i alla fall åt pipan med musik. Filialer, biblioteken i så kallade ytterområden är otroligt viktiga för demokratin.

Något haltar hos Timbro, och tänk, Herr Idegard, jag tror man kan äventyrsbada och kultura sig ur en så kallad kris.

Pengarna räcker. Effektivisering av kommunens arbete torde kunna göras, men inte genom att dra ner på vissa verksamheter som plötsligt ska hållas utanför välfärdsbegreppet. Idagt kultur och bad, i morgon något annat av ralliansens nyord. Importerade från planekonomin vi kallar EU.