fullbordad, och i söndags lyssnade jag i domkyrkan på en talande kvinna. Då för knappt trettio år sedan var hon en spelande kvinna, en musicerande människa. Som jag , men då på den tiden i kören, ibland i spexorkester.
Hon börjar tala. Om vinstockarnas ovardaglighet. Vår altan är befryndad med en vinstock. I vardagen.
Den bär frukt i år.
Mycket och en granne sa' till sambon "Hur har du pollinerat den?".
"Pollinerat?" sa' sambon.
Den bär frukt av sig själv, kvinnan i domkyrkan talade i söndags om den bipolariteten. "Kan själv" refererade hon till och rotens, vinstockens betydelse för fruktförmågan...ja...sedan kom det inget mer.
Jag lyssnade i stället.
Tack Madeleine.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar