Det var en strålande dag idag

Log åt något på väg in till stan, har faktiskt glömt bort vad det var som gjorde mig glad i sinnet. Något vardagligt hände, men som man bara tar för givet.

Sedan vandrade jag och skulle handla en liten tavla, passerade S:t Larsparken, den har blivit fin! Där kom en en liten man i vardande och gick med sin pappa, kommenterade allt han såg som 2-3-åringar gör. Bara de gör. Oförblommerat. De hade det mysigt där de spatserade i 2-3-åringes takt. Det brukar pappor göra...faktiskt. Mammor brukar dra sina barn i handen och säga "vi måste skynda oss till dutten och ditten, de stänger snart" eller "vi måste skynda oss för att de väntar på oss".

Men de här två bara gick. Det fick ta den tid det tar.

Sedan lite fika. I lugn och ro. Några fikagäster hade letat sig dit, och så hittar man en gammal bekant som börjat på fikastället. Nya leenden och igenkännanden. Roligt.