det konstaterade en god vän och jag för några timmar sedan. Men det borde gå att påverka tyckte vi, sms-samtidigt. Vännen med en promenad som för att betvinga det gråa kan man kanske tro - jag vet inte. Jag tog det grå med mig till landet och sitter där just nu. Med eld i spisen, och öl i glaset. Snart ska jag sätta på ugnen för att däri lägga lite potatis. Och palsternacka tror jag bestämt att det blir med.
Läser och begrundar DN. Intressant som alltid, SvD har vi just nu hemma och gör en paus i DN. Men jag vet inte...DN är nog kanske lite aningens bättre.
Sverker slutade i Domkyrkan idag, som präst, ska vidare till annan ny kyrka. Det var lite sorgligt, det var det. Men det blir nog bra det med. Så många i kören har jag aldrig sett förut, knappt 100 tror jag.
En väns kompis tipsade om personlighetstest, sådant kan jag bara inte låta bli...det roliga är att bland de yrken som föreslås kan jag tänka mig 90% eller så av dem. Funderat på flera av dem faktiskt. Och är ju ett av dem.
Entusiastiska, kreativa och idealistiska. Kan göra nästan allt som intresserar dem. Socialt begåvade. Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar. Entusiastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer. Flexibla och öppna för argument. Många och varierade talanger och fritidsintressen.
Karriärer som skulle kunna passa:
Skådespelare, journalister, skribenter, musiker, konstnärer, konsulter, psykologer, entreprenörer, lärare, personalvetare, politiker, diplomater, TV-reportrar, marknadsförare, forskare, säljare, artister, präster, PR-ansvariga, sociologer, socialarbetare.
2009-01-25
2009-01-18
Ingen Lerin-utställning blev det för mig
Det är ju liksom som det är ibland, men inget hindrade mig faktiskt. Eller ja, jo, kanske lite. Hade planer på att ta ut mina SJ-poäng och resa. Men det gick inte att beställa sådan resa med kort varsel. Verkar det som. Märkligt.
Skrev till SJ och frågade via deras webb-plats, svaret som kom var också märkligt. "Var snäll och ring oss". Eh. Jaha. OK.
Ingen Lerin i år då. Men, som en god vän sa "han lever ju än och det kommer fler tillfällen". Så sant så sant. Det ironiska är att jag ska till kungliga huvudkommunen nästa vecka. Båda utställningarna som jag vill besöka har då precis stängt - den andra var "Lura Ögat". Attans.
Läste att partikamraterna skyllde på Anna Lindh när USA och andra kritiserade egyptiernas utvisning som blev omskriven. Ruttet. Genomruttet.
Läste också Nicklas Ekdahls kolumn idag i DN. Bra skrivet, väldigt bra skrivet. Att man inte i affekt lämna en debatt som arbetsmarknadsministern gjorde, att man inte kan säga skitår om man är arbetsmarknadsminister. Och tänk, jag tror det är huvudet på spiken när Ekdahl skriver att Littorin hade en bra strategi för en högkonjunktur men nu har han ingen. Ingen alls.
Skrev till SJ och frågade via deras webb-plats, svaret som kom var också märkligt. "Var snäll och ring oss". Eh. Jaha. OK.
Ingen Lerin i år då. Men, som en god vän sa "han lever ju än och det kommer fler tillfällen". Så sant så sant. Det ironiska är att jag ska till kungliga huvudkommunen nästa vecka. Båda utställningarna som jag vill besöka har då precis stängt - den andra var "Lura Ögat". Attans.
Läste att partikamraterna skyllde på Anna Lindh när USA och andra kritiserade egyptiernas utvisning som blev omskriven. Ruttet. Genomruttet.
Läste också Nicklas Ekdahls kolumn idag i DN. Bra skrivet, väldigt bra skrivet. Att man inte i affekt lämna en debatt som arbetsmarknadsministern gjorde, att man inte kan säga skitår om man är arbetsmarknadsminister. Och tänk, jag tror det är huvudet på spiken när Ekdahl skriver att Littorin hade en bra strategi för en högkonjunktur men nu har han ingen. Ingen alls.
2009-01-14
Gud finns inte säger Ulvaeus
...och konstaterar "Njut av livet". Lite märkligt formulerat, men låt gå.
Den forne ABBA-iten kastar sig in i - med liv och lust - en alltmer intensiv debatt om Guds existens. Mångfacetterad sådan eftersom det diskuteras livligt sånggrupppen ABBAs texter, Guds extistens, föreningen humanisterna, religiösa friskolors existensberättigande och fritänkare.
Betittar debatten intresserat, bläddrade i boken som Sturmark skrivit som heter Personligt. Den är bra som tusan och ger en mycket mer nyanserad bild av de intervjuades livsåskådningar än jag trodde. I några av intervjuerna är man inte lika bestämd som Ulvaeus.
Reagerar lite på att man kan vara lika troende ateist och övertygad om att något inte finns som en del tungomålsbabblande frireligiösa är övertygade om motsatsen. Att tro att inte något finns kanske också är att tro. Liksom. Det finner jag intressant och funderar på att lusläsa Ludwigs Om Visshet.
En fråga som humanisternas ordförande ställde till Eva Dahlgren - inbiten humanist eftersom det inte kom något "tecken" från Gud när hon frågade honom - är också tänkvärd: Vad är det för ängel som går igenom rummet egentligen?. Ja, det kan man undra. Och kanske kom det ett tecken då. Vad vet jag. Evas svar minns jag inte, tror dock det finns att beskåda på någon internetsite. Häll på att skriva att svaret inte är så intressant. För Eva är det så klart det. Men frågan är intressantare.
Jag frågar mig vem är det ABBA tackar för musiken? Stickan? Sig själva. På den frågan får vi inget svar.
Tror (!) det är bäst att låta det vara osagt om Gud finns eller inte. Tycker mig se tecken på något sammanbindande, något kärleksband mellan människor. Som man kan kalla Gud. Skäggig gubbe på tron och dömande. Det tror jag inte på. Det undrar jag om något gör längre.
Janne Schaffer, gitarrist av - ursäkta - Guds nåde sade en gång "Musik - det är Gud". Jag undrar om inte det är själva svaret. På det mesta. Och att man ska fokusera på det som förenar i stället för skiljer oss människor åt. Inte så att man ska undvika att tala om det man är oense om, bara konstatera att man ibland är det.
Och så klart njuta av livet.
Den forne ABBA-iten kastar sig in i - med liv och lust - en alltmer intensiv debatt om Guds existens. Mångfacetterad sådan eftersom det diskuteras livligt sånggrupppen ABBAs texter, Guds extistens, föreningen humanisterna, religiösa friskolors existensberättigande och fritänkare.
Betittar debatten intresserat, bläddrade i boken som Sturmark skrivit som heter Personligt. Den är bra som tusan och ger en mycket mer nyanserad bild av de intervjuades livsåskådningar än jag trodde. I några av intervjuerna är man inte lika bestämd som Ulvaeus.
Reagerar lite på att man kan vara lika troende ateist och övertygad om att något inte finns som en del tungomålsbabblande frireligiösa är övertygade om motsatsen. Att tro att inte något finns kanske också är att tro. Liksom. Det finner jag intressant och funderar på att lusläsa Ludwigs Om Visshet.
En fråga som humanisternas ordförande ställde till Eva Dahlgren - inbiten humanist eftersom det inte kom något "tecken" från Gud när hon frågade honom - är också tänkvärd: Vad är det för ängel som går igenom rummet egentligen?. Ja, det kan man undra. Och kanske kom det ett tecken då. Vad vet jag. Evas svar minns jag inte, tror dock det finns att beskåda på någon internetsite. Häll på att skriva att svaret inte är så intressant. För Eva är det så klart det. Men frågan är intressantare.
Jag frågar mig vem är det ABBA tackar för musiken? Stickan? Sig själva. På den frågan får vi inget svar.
Tror (!) det är bäst att låta det vara osagt om Gud finns eller inte. Tycker mig se tecken på något sammanbindande, något kärleksband mellan människor. Som man kan kalla Gud. Skäggig gubbe på tron och dömande. Det tror jag inte på. Det undrar jag om något gör längre.
Janne Schaffer, gitarrist av - ursäkta - Guds nåde sade en gång "Musik - det är Gud". Jag undrar om inte det är själva svaret. På det mesta. Och att man ska fokusera på det som förenar i stället för skiljer oss människor åt. Inte så att man ska undvika att tala om det man är oense om, bara konstatera att man ibland är det.
Och så klart njuta av livet.
2009-01-07
De är som hund och katt
2009-01-04
Lugnet före stormen eller carpa diamen
Ska man fånga dagen eller är detta lugnet före stormen. Snart har den långa ledigheten tagit slut, arbetet tar vid. Det har varit och är skönt. Leker med tanken att inte arbeta nästa vecka heller. Har inte bestämt mig än.
Dagarna har fyllts med samtal om allt annat än alldagliga ting, precis som livet ska vara. Kallprat orkar jag inte med, möjligen två meningsutbyten under ett inledande, trevande vänskapsmöte. Eller om det är spring runt den heta gröten, sällan dock. Kuta runt heta gröttallrikar kännetecknar inte min vänskapskrets. Det är pang på rödbetan. Som det heter.
Många matmetaforer, fatmetamorer. I alla fall två.
Ämnena som avhandlats är andra världskriget - vid ljugarbänken, tidningarnas tillförlitlighet - vid ljugarbänken, historia som skolämne - vid ljugarbänken, engelskans intrång i det svenska språket speciellt uttrycket "fit mama" - i boklådan intill ljugarbänken... , räntor på olika bankkonton - i hemmasoffan med sonen.
Det slår mig att det endast en gång under den här ledigheten avhandlats djupare mänskliga frågor om - nä, två kom jag på - val i livet och sakförhållanden. Få gånger alltså om man jämför. Det finns inget egenvärde i det, det är inte så jag menar, utan konstaterar bara att ledigheten har ägnats åt en mindre del.
Dagarna har fyllts med samtal om allt annat än alldagliga ting, precis som livet ska vara. Kallprat orkar jag inte med, möjligen två meningsutbyten under ett inledande, trevande vänskapsmöte. Eller om det är spring runt den heta gröten, sällan dock. Kuta runt heta gröttallrikar kännetecknar inte min vänskapskrets. Det är pang på rödbetan. Som det heter.
Många matmetaforer, fatmetamorer. I alla fall två.
Ämnena som avhandlats är andra världskriget - vid ljugarbänken, tidningarnas tillförlitlighet - vid ljugarbänken, historia som skolämne - vid ljugarbänken, engelskans intrång i det svenska språket speciellt uttrycket "fit mama" - i boklådan intill ljugarbänken... , räntor på olika bankkonton - i hemmasoffan med sonen.
Det slår mig att det endast en gång under den här ledigheten avhandlats djupare mänskliga frågor om - nä, två kom jag på - val i livet och sakförhållanden. Få gånger alltså om man jämför. Det finns inget egenvärde i det, det är inte så jag menar, utan konstaterar bara att ledigheten har ägnats åt en mindre del.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)