Utbytta tåg är väl OK. Lite i-landsproblem är det, jag vet...men men...

Jag skulle vilja veta att det är ett vanligt tåg i stället för ett X2000 när resan startar, så man kan besluta sig för om man ska med eller inte. Nu blev det en glad överraskning när jag skulle byta i Alvesta. Det är ju som det är.

Men lite tråkigt.

Och ett i-landsproblem. Helt klart. Har haft det rätt bra.

Lurar i vassen i vagnen...

På tåget mellan Hässleholm och Älmhult, de flestas människor har lurar på sig. Dock inte jag idag. Vet inte varför, ville inte stänga in mig.

Ibland vill man ju inte det, blott i det öppna har du en möjlighet som det står i visan och psalmen.

Solig dag i Helsingborg

En solig dag i Helsingborg. Fint. Ska snart dra ut på just staden, klätt mig för varmt tror jag, men i morse behövdes det. Det gjorde det.

Nina Stemme. Såg ni programmet om henne? Vilken röst.

Kocken på Olsons ska förflytta sig till annat kök, det är dags att dra vidare tyckte han. Det är rätt. Det är dags att dra vidare. Packar hem och går ihop.

Lars Lerins "Tröstpriser och Sidovinster"

Lars Lerins Tröstpriser och Sidovinster är underbar. Ångrar inte en sekund att jag köpte den för alldeles för dyra pengar för någon månad sedan.

Medförfattare är Kerstin Högstrand, de redovisar sin underbara konversation. Innehållet tar tag i en, och de har sina liv de lever.

"Jag är som en måne som behöver en sol för att kunna fungera".

Som korist upplever man mycket...

Som korist upplever man mycket, mest när man sitter och lyssnar.

Den som citerades har jag glömt namnet på, men jag minns var jag läste det, i damkören Linneas 10-årsjubileumsprogram. Men upplever mest när man lyssnar, mest upplever man, märkte jag, om man lyssnar på ett musikstycke som är komponerat av en mycket god vän. Då, då händer det något.
Detta var första gången jag lyssnat på musikstycke för kör komponterat av god vän.

Det kom skratt, tårar och tankar. Det sista är ju viktigast. Fragment för kvinnoröster, titeln förpliktigar på något sätt. Texterna var från kända kvinnliga författare: Bodil Malmsten, Edith Södergran, Märta Tikkanen samt några till. Underbara kompositioner till dessa texter. De berörde.
Mig. Och andra.

Tårarna kom i det lugna, mer traditionellt harmonisatta stycket.

Skrattet kom till Bodil Malmstens text, för övrigt en författare jag träffat på. I ett garage i närheten av Birger Jarlsgatan i Stockholm. Tror jag skrivit om det, förtjänar dock att upprepas.

Hade just lagt i pengar, ser plötsligt Bodil Malmsten på väg mot samma syssla, jag utbrister:
"Oj! Hej, du är bra du!"
hon svarade med ett leende samt "Det är nog du med".

Tankarna kom hela tiden, men mest när kören står med utslagna händer och sjunger att de vill möta världen vapenlös. Och se, där var en författare till: Karin Boye.

Jag tyckte mycket om kompositionen, och det säger jag inte för att vänskapen ska bestå och frodas, utan för att jag tyckte mycket om kompositionen.

Jag är glad att jag tog mig tid att lyssna på fragment av damkören Linneas 10-årsjubileumskonsert. Spefiellt då Fragment för kvinnoröster som kommer göra mig till en helare människa.
Tack.

Så var det dags igen. Men åt andra hållet, hon åker till Stockholm nu, från Lund, men var "hemma" för henne är vet jag inte. Troligen Stockholm. Det arbetades, i alla fall denna vecka misstänker jag, till och med idag. Sedan hem.

Men kanske är det så att det är tre dagar som gäller i Lund.

För genusprofessorn. Vem vet. Vill inte fråga, vill inte vara påflugen, hur skulle det se ut!

Men nyfiken är jag. Nu sitter hon nära, så att jag ser vad hon gör liksom. DET har inte hänt förut. Intressant.

Ett hjärta på dörren betyder inte, för den oinvigde, att det är ett WC. Det har jag märkt några gånger på en lokal i Helsingborg jag brukar bevista på onsdagar. Så även idag.

De ser undrande på hjärtat och liksom...ja, vad tänker de?

Det vet inte jag.
Men de kopplar det inte till en toalett.

Tio tenorer...

Nu har de kommit, de är inte bara tre, de må vara lite okändare än Pavarotti, Domingo och Carreras. Men de är bra...och de är tenorer. Tio till antalet...

Men lite lite för mycket kanske det blir, avgör själv.

Dagens!

Dagens vill ha: Lugn och ro i den vagn jag åker i. Men mitt civilkurage orkar inte. Snart gör det kanske det.
Dagens klädsel: Jeans, mina nyinköpta Timerland. Fina. Blå skjorta med vit t-shirt under. Det är varmt idag.
Dagens smink: Inget. Nil. Niente. de Rien, nothing
Dagens frisyr: Nyklippt sedan några dagar, kort hår, lätt att duscha så att säga. Egentligen är det lätt att kamma snarare. Kom jag just på.
Dagens händelse: att solen skiner, och att en turne på fyra dagar är över. Roligt men arbetsamt.
Dagens låt: Det är nog Attitude Dance med Tower of Power.
Dagens planer: Komma hem, passera ett fik för att bara vara. Sedan grilla, hade jag tänkt. Men tåget är försenat så jag vet inte hur det blir med det.
Dagens saknad: Saknad. Ja. Jo. Visst.
Dagens dummaste: Oj. Det vet jag inte. Kanske de som sitter och skränar här och jag är dum som inte säger till. Det kommer snart, och jag lovar att det gör det, sexistiska kommenterer. Då kommer jag inte kunna vara tyst.
Dagens sjuka: Suck. Halsen inte bra än. Provsjöng lite på perrongen dock. Verkar kanske kunna bli bättre. Det är inte kroniskt i alla fall som jag ett dystert tag trodde.
Dagens drog: Nyinköpt Whisky när jag kommer hem. Kanske kanske tar jag en hutt på tåget. Men vi får se...
Dagens roligaste: allt skrattande på jobbet
Dagens favorit: Sonen. Han kom in, preliminärt, på den skola som han ansökte till. Tårarna trillade när han meddelade detta till mig. Gick på perrongen i Älmhult. Kommer aldrig glömma den känslan.
Dagens köp: En espresso, lite för lungo. Men helt OK.
Dagens godis: Äter väldigt sällan godis.
Dagens humör: På topp, stillsamt på topp. Lugnt på topp. Glad och nöjd.
Dagens ord: Himmelstalund (skolan heter så där sonen kom in)

Bortglömda texter på tågtoaletter

Texten

Toaletten får användas när tåget står på stationen

stod det på ett anslag på ett regionaltåg jag åkte i morse. Jag undrar hur gammal man måste vara för att förstå varför det står så. Det fanns ju en tid när fekalprodukterna spolades ut rätt ner på spåret. Jag var med på den tiden. Men jag minns inte hur gammal jag var när det togs bort.

Faschinerande.

Lika faschinerande möjligen, är det av män bestående sällskap i första klass som nu "har fredag". De är fem-sex "glada" män som diskuterar väsentligheter som att "man orkar inte laga mat på fredagarna så vi beställer alltid tre pizzor".

Hur många som bor i hanses hushåll avslöjar varken hans uttalande eller historien. Tänker inte fråga honom heller, han är för överförfriskad.

Hämtmat är bra, men jag skulle aldrig ha som regel att hämta mat varje fredag. Inte om jag MÅSTE. Ursäkta jag skriker.

Döpt dotter

Nu är dottern också döpt. Av biskopen, likt sonen för ett år sedan. Alltså inte 365 dagar sedan eftersom påsken är lite ambivalent när det gäller själva infallandet av densama...liksom. Av förklarliga skäl, som jag faktiskt inte har koll på just nu.

Det viktiga just nu är dopet. Dottern döptes av biskopen, sedan bröd, vin, olivolja och krydd-dopp hos sagde biskop. Trevligt. Dop"barnet" hade det bra. Hon såg gladare ut än vad jag trodde hon skulle vara så att säga.

Jag upplevde det som om att det var färre människor i kyrkan denna påsk än förra. Vet inte om det verkligen var så. Det är för mig oklart. Strunt samma.

Dotterna är döpt. Dottern är till freds, glad, en kompis hälsade på dottern, som hon inte sett på länge. Mysigt med uppdykande gamla vänskaper.

Tänk att dottern ska lära mig fina engelska ord. Och bra engelska ord. Fick lov att slå upp det. Men det kommer jag inte mer att behöva.

Infatuation.

Nå...slå upp det ni...:-)

Här är listan, vilken lista...jo listan på de föreställningar som kan ses på Folkets Hus-biografer i Sverige. Från Metropolitanoperan i stora landet i väster...
http://www.metoperafamily.org/metopera/broadcast/hd_events.aspx

Obildade sälle!

Obildad sälle, det uttrycket gav jag ett ansikte i går, lördag. Till Stockholm for Heppeneppetepp och en del andra mer bildade sällar. Det skulle sjungas i Adolf Fredriks kyrka. Fin kyrka.

Jag sjöng inte, det är lite lite synd om mig. Så det så, inte sjungit på länge.

Dels är jag obildad för att jag inte visste att det var den Grand-biograden som Olof Palme betittade Bröder Mozart (det visste jag dock) som ligger i närheten. Dels är jag lika obildad eftersom heller inte visste att sagda Palme ligger begraven på just Adolf Fredriks kyrkogård.

Man kan inte veta allt. Dessutom är jag lite korkad tror jag, för jag inbillade mig att biografen låg på andra sidan Sveavägen med tanke på flyktvägen mördaren tog.

Mina middagsmöten, eller möten är underliga. Igår, Helsingborg, Olsons så klart. Var annars?

Ett gäng engelsktalande sitter brevid mig, tre kvinnor och en man. Det visar sig att han är dirigent och de andra ska vara med i en föreställning ikväll, musikaler. Frågade en av kvinnorna vilket hennes nästa projekt skulle bli.

Spela in kören till Priates of The Carribian III blev svaret. Som sagt. Vi pratade om det giget så klart ett tag. Den andra kvinnan skulle till Mauritius på semester. Hon hade spelat i Les Miserables i två år. London, West End.

Underliga möten. Men underbara och utvecklande.

Möte på Olssons skafferi

Mina middagsmöten, eller möten är underliga. Igår, Helsingborg, Olsons så klart. Var annars?

Ett gäng engelsktalande sitter brevid mig, tre kvinnor och en man. Det visar sig att han är dirigent och de andra ska vara med i en föreställning ikväll, musikaler. Frågade en av kvinnorna vilket hennes nästa projekt skulle bli.

Spela in kören till Priates of The Caribbian III blev svaret. Som sagt. Vi pratade om det giget så klart ett tag. Den andra kvinnan skulle till Mauritius på semester. Hon hade spelat i Les Miserables i två år. London, West End.

Underliga möten. Men underbara och utvecklande.

Ja, då. Tiina var med idag också. Hon sitter, noterade jag, i den tysta avdelningen. Det är lite roligt och samtidigt förstår jag henne. Idag gällde arbete, det såg man. Liten bok tror jag, såg inte så noga, kikade mest på hennes fötter som stack ut lite så där lagom i gången.

Lite lagom i gången. En del fötter sticker ut olagom i gången. Det är inte kul. Speciellt inte som skor avtagits. Och så. Fast man inte ja, ni vet. Så tror man att det liksom beror på just det faktum att de sticker ut lite mycket i gången. Får inte ihop meningen. Så jag struntar i det...:-)

Man får för sig att det är just DET som doftar, om man ska vara snäll. Annars luktar det...

Jag är utmanad.

Men i verkliga livet är jag inte särskilt tävlingsinriktad. Inte heller utmaningsbenägen. Men i detta medie. Eller möjligen medium. Och se där! En underlighet, en vilja och iver att skriva Rätt. Och samtidigt har man liberalen Fredrik Lindström i bakhuvudet som om inte trumpetandes säger "skriv och prata lite som du vill, det viktiga är att man blir förstådd".
Det var ett det. En underligthet, ett inlägg.

Jag kan icke räkna dem alla, mina underligheter, en del är liksom väldigt underliga. Men inte vad ska vi säga, konstiga. Alltså inte straffbara enligt något i världen av mig kända rättssystem, se där. Underlighet ETT igen. Men denna gång ville jag verkligen hitta rätt ord.

För 6 år sedan var filosofihylledelen i billybokhyllebaserade boksamlingen noll. Noll, nada, nil, nul, inget, slut inte påbörjad. Nu, idagsläget är där knappt två hyllmeter. Om det är underligt eller inte överlåter jag åt andra att bedöma.

Underlighet tre, jag vill gärna skriva snitsiga små alliterationer. Och nu gör jag, så klart ett undantag från underlighet ett: bryr mig inte om att kontrollera att alliterationer är rätt stavat. Så det så. Det känns som om det ska vara två "t"n. Allitteration. Men det ser för konstigt ut. Underligt att jag tycker så mycket om dem, det är det, varesig de stavas med ett eller två. "T"n.

Skulle jag, likt Maria, skriva om mina gråtstunder:

• på bio
• vid tvn
• av musik
• av allmän rörelse, mest över att någon annan lyckas
• bagateller i största allmänhet som slår an en tårsträng i hjärtat

så skulle blogrymden ta slut. Ja, den skulle det.

En till underlighet är att jag tycker om siffran tre när jag i arbetet, i privatlivet eller annorstädes och i olika sammanhang ska räkna upp några saker. Det ska dessutom vara rätt rytm, tonläge och ord. Just. Så.

Vinprovning. Det är roligt det.

Förslag till sysslor för parkeringsvakter

Det är söndag. Har handlat, bär upp det handlade, visst, jag står på ett ställe utanför en skola. Minns det är söndag. Jag står hursomhelst på ett ställe som man inte får stå på.

Så är det.

Man får inte stå där. För barnen skall släppas av där, i vanliga fall. På en vardag.

Parkeringsvakter borde ägna sig åt någon vettig sysselsättning, här kommer några välvilligt menade förslag:

1. Pilla naveln
2. Torka skit i ändan på pensionärer
3. Besöka sin gamla mormor
4. Städa gator och torg
5. Vara resursperson för en behövande yngling på en skola
6. Bli mattant
7. Bli matfarbror
8. Verka för fred i världen på ideell basis
9. Ta ett arbete inom parkförvaltning och rensa ogräs
10. Rulla med tummarna.