Ja, så sa Hans Liljegren när han skulle sälja vårt hus i Ånestad på Gnejsgatan för massor med år sedan. Vi tyckte att det var lite ostädat när han plockade fram sin videokamera och skulle filma direkt vid första besöket.
Man blev glad av att träffa Hans Liljegren och nu går han i pension. Det slår mig att det var väldigt längesedan jag såg honom vandrandes på stan med sitt leende, alltid där. Leendet. Välviljan.
Tidigt ute med datorhjälpmedel var han, redan då för massor med år sedan på Kaserngatan - tror jag kontoret låg, kanske till och med där en god vän nu bor slår det mig - med skrivare och mallar för dokumenten.
Hoppas pensionärstiden blir så som du hoppats Hans. Allt Gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar