Man kan undra vilken skillnad det gjort...

det kan man, undra. Men vi hade varit mycket fattigare i själen, vi närmare hundra ungdomar som under slutet av sextio och till slutet av sjuttiotalet berikade själen med musik i Bertil Spåmans kör och orkester.
Det blev tysklandsresor, amerikaresa, skivinspelningar, tv-framträdanden och storbandsdansmusik på Lennart Swahns femtioårskalas.

Det blev ett danade från de staplande trevande yngre tonåren fram  till de första stegen på en vuxen stig vidare i livet. Startskottet var åtta, nio ungdomar från musikskolan i Rättvik och en eldsjäl. Musikskolan och sedemera kören och orkestern utgjorde det fundament på vilken en vilsen skara ungdomar fann en livlig, spännande och berikande tillvaro. Och byggdes, danades och blev till de vi är idag.


Läser med tårade ögon att Rättviks kommun inte förstår, begriper eller inser vikten av och det berikande i musiken. För individen såväl som för samhället. Det är sorgligt att läsa. Det är oeftertänksamt med en nerdragning av musikskolan.

Vi har återträff nu på lördag, ett sjuttiotal musikintresserade ungdomar  vuxit upp. Vi är nu i övre medelåldern och jag lovar, de leende varma människor ni där kommer skåda är sällan sett i dagens allt mer hårda, kalla samhälle.