God Morgon

utropade idag en främmande man som jag mötte vid åttatiden i morse. Skulle handla mjölk. Jag blev så paff och glatt överraskad, är jag månne inte i Sverige tänkte jag. Utan förflyttats magiskt till Frankrike eller medelhavsländerna, eller USA.

Vände mig om och ropade "Har du bott i Frankrike?". Nej, blev svaret.

"Nähä, för där saluterar de varandra på morgonen".
Jag gick glatt vidare lättare till sinnet, tillfreds med livet, och nej förresten... jag sa inte saluterar...men visst borde jag sagt så...

Att bekräfta att vi finns, att bli sedd är en av våra vanligaste törstar tror jag. Att människor säger "God morgon" till varandra är ett bevis på att vi lever här och nu. På den här jorden. Tillsammans.

Och tänk, jag tror det blir bättre då. Att leva här.
Just här. Just nu.

Goooooooooooood moooooooooooooooorinng Linköööööööööping