Det tog 7-9 gånger. Sedan satt den. h-durskalan. Alla toner har ett kors på sig liksom. Huga huga.

Men den satt, efter 7-9 gånger, och då ljuger jag lite, inser när jag plitar detta att jag inte spelat den i nerförsbacke.

Förresten, jag inser att jag alltid alltid övat durskalor. Det ligger väl i min natur. Så är det nog. Vet att det finns annat än moll, det finns diastolisk...nääää...det finns inte. Lyrisk och fylgisk har jag för mig några heter.

Det är mycket med musikaliska teorier.

Men nu kan jag, hjälpligt med hjärnan närvarande, h-durskalan i uppförsbacke, så nästa övning provar jag den i nerförsbacke. Det blir slalom. Det blir det.

Men inget störtlopp.