Något av det tråkigast som finns med tågresor är att lyssna till stockholmarnas plattityder. Jag vet inte varifrån de får alla idiotier, eller är de alla utrustade med ett citatlexikon för nollåttor?

De gödslar av någon för mig obekant anledning med förnamnet på personen de talar med, irriterande att lyssna till, hörs annars endast när telefonförsäljare ringer.

Landsortsbefolkningen är kanske inte bättre den med sin variant av nonsensprat...men allergin är högre mot nollåttornas snack. De har på något vis tolkningsföreträde för att de råkar vara inom tullarna.

Mobiltelefonfria avdelningen är en välsignelse.