Åkt tåg med tonårssonen till Stockholm, han fortsatte till Rättvik och sedan med bil till farmor. Ja, alltså, någon hämtar honom.

Det var roligt att åka tåg med sonen. Vi åkte dessutom inte X2000-sträckan, utan den som går via Kolmården. Spännande som tusan. Faktiskt. Mycket skog.

Så evigt det lilla enkla kan vara.

En son, en tågresa tillsammans med skratt, och hos båda en liten magoro över resan som i hans fall ska företas ensam. Inte mol allena, ensam. Själv.

Kan själv.