Vår körledare i Linköpings Domkyrka slutade nyligen. Vi fick oss till livs en hel del historier om musicerande och om livet. En av mina favoriter som berättades under en av de sista repetitionerna var historien om violinisten.
Violinistens vän förundrades över att hen höll på med det där gnisslet och gnället. Det bara gnisslar ju bara, varför ägnar du dig åt det?
Violinisten svarade: Gnisslet jag hör är när himlens portar öppnar sig, gnisslet du hör är när de stängs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar