FI , ja, alltså inte Gudruns FI då, hävdar att dåliga mattekunskaper påverkar vårt liv. Ja, de har delvis rätt.
Oförmågan hos dagens lärare att lära ut matte har avsevärt försämrats. Afabetet finns kvar på lågstadiets väggar, tallinjen lyser med sin frånvaro. Jag, ett barn av försöket Hej Matematik...minns svallvågorna och kommentarerna från en upprörd lärare... 'räntemaskiner...' Fånigt. Minns hans leende.
Så, mattepedagogiken verkar särskilt känslig, förstår inte varför. Träffade en gång en speciallärare i matte. Underbar kvinna, lärarrummet tystnade hon gled in. 'likhetstecknet är inget kolon' sade hon bland annat. 'det ska väga lika, eller vara lika'. Tipsade oss om att låta barnet vara med i matlagningen ocjh internalisera begrerpp som 'en till' och 'nja, ta dubbelt så mycket mjölk' eller 'en skopa mindre mat till katten'.
Kort sagt det som man lär sig i umgänget med människor, matte i umgänget med människor. Finns inte -såvitt jag förstår - så enkla begrepp inom oss - internaliserade - så blir det lurigt att integrera, multiplicera, trigonometrisera och möbius-transformera. Allt har sin plats. Sin LaPlace kanske...
Resten, när enkla begrepp som ovan, är bara - som kanske Ericssons reklamavdelning skulle sagt - handlar bara om matematik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oförmågan har ökat. Inget annat. Låter det stå kvar. Har bäring på just det jag menar. På ett vis.
Hm. Eller... Försämrad oförmåga... Är det minus minus som blir plus...
Skicka en kommentar