I vanliga fall hade jag räknat ut hur många år mamma skulle blivit i morgon, då hennes födelsedag är. Men nä.
Struntar i det nu.
Finis origine pendet.
Jag vet med hjärtat och hjärnan att hon bidrog till mitt nuvarande mantra: jag är ärlig så jag lider av det och social så jag lider av det. Jag minns som igår när hon avslöjade en lögn. Hon tittade bara på mig på väg nerför en trapp. Det behövdes inget mer. Hennes ögon sa: ljug inte, det leder ingenstans.
Senare i livet sparkade jag boll. Ja faktiskt, tro det eller ej. Råkade så klart slå bollen in i en ruta som gick sönder. Så klart. Gick hem och berättade det för mamma som ringde till farbrorn som ägde fastigheten.
Han meddelade mamma att han tar kostnaden under parollen ' är pojken så ärlig ska det belönas '. På den vägen är det.
Kram mamma. Saknar att språka med dig här på jorden men känner än din kärlek.