Vad bra Chalmers!

Ni kom fram till att det faktiskt var den som hade kontot som skrivit inläggen . Lysande att ni törs vara så rätt fram.

Det känns bra att interna utredningar fungerar.

Se också här.

Var inte medveten...

Alltså. Ska man gråta idag med.

Hon var inte medveten hur tårtan såg ut?
Hur dumma tror kulturministern att vi är egentligen, kan man fråga sig. Och det frågar jag mig. Ibland är det bättre att vara tyst och låta folk tro att man är lite korkad än att öppna munnen och undanröja alla tvivel därom...Detta är tyvärr ett sådant fall.

Att Sverige blir världsnyhet med en sådan pinsamhet är beklagligt. Mycket beklagligt.

Det finns bilder på när hon - Gud bevare oss - matar ansiktet som är vid tårtan, som dessutom skriker så fort någon skär i tårtan. Så hon såg nog hur den såg ut. Och om ministern nu inte såg hur den såg ut så måste hon väl hört någon som skrek.

Varje gång man skar i den. Eller hörde hon inte det heller? Eller fattade hon inte varifrån det ljudet kom? Återigen...man undrar...över kapaciteten.

Alltså...ska man gråta eller gråta...

Det undrar jag lite.
En tårta som skriker när man skär i den. Ministern skar i den också, och åt tydligen. Jag vet inte.

Vad jag hade gjort.

Gått därifrån troligen. Det är bara tråkigt. Väldigt tråkigt. Det gagnar ingen tror jag. Allra minst de som det borde gagna.

Passerar ofta en blomsteraffär

Utanför står det säsongens blommor, just nu - tror jag de heter - penséer. Byter några ord ibland med personalen. Då och då, när andan faller på. Den är välbesökt affären av olika människor som trängtar blomster i någon form och färg.

I slutet av veckan är det något särskilt. Det finns rosa blommor, arrangemang - lite avlånga mest - med vita och blå blommor. Så också i morse. De lastas ofta in i bakluckan på en kombi, av personalen för leverans.

Det är något fridfullt och lite varmt om blommorna just i slutet av veckan. Arrangemangen liksom påminner en om att man vandrar här på jorden ett tag. Dansar. En del rätt så vilt. På ett bra sätt vilt. En del dansar inte alls.

Första boken på iPad

Det blev Gustavs grabb.
Lånade hem den från ett bibliotek. Och det var väl lite struligt. Av någon anledning gick det inte att öppna filen man fick i iBooks.

Men sedan, när den väl är nerladdad, fungerar det bra! Över förväntan. Som visserligen var nära noll...men ändå.

Och boken...den är underbar. I många stycken känner man igen sig i berättelsen. Är visserligen född senare men det finns likheter.