Just detta får mig att tveka.

Det är detta som får mig att tveka. Det kommer bli ett hårt slag mot de som verkligen behöver sin bil, och mot transporter överhuvudtaget. Det går inte att höja, menar jag, bensinskatterna innan man har ett bättre - alltså inte bra - alternativ. Det slår liksom bara tillbaka.

Tråkigt.

Just detta får mig att tveka.

Vulkaner och prinsessor

Vilka tider vi lever i...men man lär sig...

Okey, har ni lärt er säga Äjjafiattlajökull? Jag har just gjort det, men det skedde
på landet...där har man ro att sitta och träna på uttalet. Katla är ju lättare att säga
ifall den nu väljer att spy ut aska. Det får vi ju se, låter som något
som är hämtat ur en Astrid Lindgren-historia, vulkanen i Bröderna Lejonhjärta, eller
en ondskefull figur i samma saga.

Är lite trött på alla vulkanexperter som nu florerar i radion, det är fler och fler tycker
jag de spyr ut med samma intensitet som lavan tycker jag. De säger samma sak, de är lite
fördolt vulkankramare - i den mån man kan krama dessa...men i alla fall. Det hörs på entusiasmen
att de liksom gillar läget, de gillar aska, lava och sprutande magma ur underjorden.

På något vis är det som moder jord säger "bo inte här hörrnini, hitta någon annanstans att bo".

En norsk tjej har haft en affär ihop med Jonas, ett prinsessegemål, undrar stillsamt vilken affär
det var och var den låg. Kanske sålde de skor? Eller mattor. Mattor tror jag.

Kanske kastruller.

Tant Grön - inte en dag för sent

Var på Tant Grön i Västervik i helgen, räkmackorna de har där går inte av för hackor. Snart är det läge att sitta på uteserveringen med. Att bara sitta på Tant Grön är en njutning. Och de som är där verkar tycka detsamma, gäster såväl som personal.

En sann oas i Västervik. Egil var inte på plats, ägaren, han kanske var på en inspirationsresa. De brukar avverkas så här på vårkanten. Hoppas han är tillbaka nästa gång vi är på Tant Grön.

Någon på Vecko-Revyn har också hittat hit. Men det var flera år sedan...

Vid sidan av kylskåpet

har ordmagneterna förpassats. De används då och då för att sätta upp tillfälliga lappar på kylens och frysens framsida. Jag brukar ta en på måfå. Ibland tar jag bara en på måfå, utan att ha en lapp att sätta upp, som en slags ritual.

En ritual jag börjat med är att klippa ur vänners dödsannonser och sätta upp på kylen. Det var dags igen, Sollos lapp skulle upp. Ordet som kom att sättas på Sollos dödsannons var "SPECIELL".

Det är det minsta man kan säga. Han var speciellt glad, Sollo var speciellt inspirerande i allt han företog sig. Han var speciellt tillgiven och fällde aldrig ett ont ord om någon annan person. Alltid lika leende som lyssnande.