Man möter änglar ibland

Som sprider ljus. Det är bra, nu när vintermörket håller på att släppa sitt grepp. Oavsett om man tror på änglar eller inte så är de ju en slags sinnebild för ljuset och lugnet.

Ska vandra till caféet och ta en kaffe. Det ska jag göra.

Över nata paradisi

så är det.

Dessa sånger vill jag ska ljuda när jag lämnat jordelivet.

Över skogen över sjön. Den heter inte det, men alla manskorister vet vilken jag menar.

O nata lux. En ny favorit som återfinns på en skiva jag var med på förra året.

Paradisi Gloria. Återigen en ny favorit. Samma skiva. Samma år.

När dessa tre alster ska göras vete fåglarna eller gudarna. Men nu vet ni. Vilka församlingen ska höra.

O skogen Gloria. Eller Över lux i Gloria. Blanda och ge. Men sjunges lämpligen i rad. Vilken rad som helst.

Psalm? Ja. Härlig är jorden.

Lite seg början...

men efter en pratstund med vännen Dennis Ö. En promenad i ett lite kyligt Linköping. Några ljus tände jag i domkyrkan. Sedan var det lite varmare. Kikade igen på den hemlöse i domkyrkan, skulpturen alltså.

Läste lite i nye prästen Stoors bok om multikulturella frågor inom kyrkan.

Kort möte i kyrkan också med intressant samtal om tonårsuppfostran och genusskillnader med GN och MN Givande.

Sedan lite kaffe och inredningsprat. Tusen tack S! Och även då liten pratstund med L och S. Underbart. Värmen började stiga lite. Och nu är den varm. Ska dra mig hemåt, fastnade på en dator på jobbet.