Gjorde ett litet besök i Stockholm igår, en gammal god vän hade vernissage. Vi köpte två tavlor. Fina var de. Och sedan, som om det inte var nog, så vann sonen en tavla på efterfesten som dock var på en båt och inte på en balkong. Chardonnay i kartong lyste med sin frånvaro.

Fina tavlor är de. Hon bor på Mallorca, och har målat livet där från olika håll och vinklar. Höns, flickor på cyklar, i butiken, klädstreck (de är fina).

Curry Melin har dött, eller Krydd-Emil som Pekka Langer sade. Curry Melin var nog en av de första meteorologerna som blev känd, tror jag. Pohlman kom väl efter honom.

Alltså. Redan när jag gick på proppen, alltså propdeutisk kurs på LiTH, så klagade lärarna på våra dåliga kunskaper i matte. Detta var år 1976, undrar om det inte redan då började naggas i kanten på kraven i Matematik. Men bråkräkning...(det ser ut som brå-kräkning...nå)...det kunde vi minsann. Det var snarare trigonometri och lite integraler och sådant som vi troligen slarvat över på gymnasiet.

Nu är det väl lite lite så att matte kanske inte är så viktigt som man kan förledas tro. Men på en ingenjörsutbildning torde så vara fallet. Men jag menar inte i största allmänhet.

"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". Så heter en bok av Liza Marklund och Lotta Snickare. Det verkar vara en intressant bok. I Liza Marklunds fall mer intressant, eftersom hon uppmuntrade, får man väl säga, att hennes dotter medverkade i en nakenscen.

Men det kanske är sådan hjälp som avses. Eller så är det något jag som man missuppfattat när det gäller synen på kvinnor och bilden av kvinnan.

Man lär sig saker genom att läsa DN, just DN verkar ha en idé om hur man ska och hur man vill informera oss samhällsmedborgare om ditten och datten.

Tänker på Dödsskallelägret. Det visar ju sig att en av de som blev dömda i misshandeln mot Marcus Gabrielsson förvånande nog var ledare på detta läger. Eller ska man kanske skriva icke förvånande nog. Det säger mer om IK Södras ledning än något annat.

Eller brist på ledning förresten, menar jag så klart.

Marklund, Guillou och Mankell. Tre böcker på sex dagar. Vilken var bäst? Ja, alltså jag pratar om "Den röda vargen", "Tjuvarnas marknad" samt "Kennedys hjärna".

Mankell talar ju om ett väsentligt och upprörande bekymmer, dvs den om uppkomsten av Aids och ifall någon testar bromsmediciner på människor (fattiga, så klart). Och den misstanken har man ju haft länge, Roy Andersson hade den för länge sedan i boken "Vår tids rädsla för allvar". En underbar bok. Och boken är spännande, det är den.

Marklund är ju Marklund. Bra.

Men Guillou är suverän! Hans teckning av överklassen är knivskarp, och tänk. Jag tror det är precis så där som han skriver. De ser på världen på detta vis. Inte alla men i stort sett alla. Och tanken han väcker är lysande. En bok att förundras över.

Livet på landet är få förunnat, men inte så få såg jag i tidningen nyligen. 50% av någon utvald population har sommarstuga. Det är som det är med det.

Det är som det är med annat också.

Vi köpte tomater i närheten idag. Goda tror jag.